Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster

KTH ska aktivt med biologisk mångfald som en central del av universitetets hållbarhetsarbete. Genom att utveckla campus med fokus på ekologi och resiliens bidrar KTH till hållbara städer och starka ekosystem. Campus fungerar samtidigt som ett levande laboratorium för studenter, forskare och samverkansparter.

Vad är biologisk mångfald och ekosystemtjänster?

Biologisk mångfald handlar om variationen av arter, livsmiljöer och gener. Den utgör grunden för ekosystemtjänster – de livsviktiga funktioner som naturen bidrar med, såsom pollinering, vattenrening, klimatreglering och rekreation.

Så arbetar KTH med biologisk mångfald

KTH:s arbete styrs av vision, hållbarhetspolicy samt hållbarhets- och klimatmål. I samverkan med fastighetsägare utvecklas campusområden med fokus på:

  • grön infrastruktur och spridningskorridorer

  • artrika utemiljöer

  • inventering och uppföljning av träd och grönytor

Campus Albano är ett föregångsexempel och det första i Sverige som certifierats enligt Citylab.

Exempel på insatser på campus

  • Gröna utemiljöer: Ängsytor, blomplanteringar och träd bidrar till livsmiljöer för insekter, fåglar och växter.

  • Mat och biologisk mångfald: KTH har infört WWF:s One Planet Plate som standard vid catering. Det främjar mer växtbaserad mat, minskat matsvinn och hållbara råvaror.

  • Engagemang och lärande: KTH har bikupor på campus som symbol för pollinatörers betydelse och odlingslådor som används av anställda och i utbildningsprojekt.

KTH:s bikupor

KTH:s bidrottningar

Vi bad er att döpa KTH:s bidrottningar och fick mer än vad vi hoppats på. Fler än 10 000 röster kom in och resultaten är kanske inte helt överraskande - namnen ligger i tiden. Låt oss presentera KTH:s bidrottningar:

Bee McBeeface och Beeyoncé

Sedan år 2016 finns det bikupor på KTH Campus. I dagsläget finns fyra stycken. Bina producerade 100 kg honung år 2021 och 120kg år 2022. Honungen används i restauranger och caféer på campus och som representationsgåvor.

Visste du att?

Våra honungsbin är livsnödvändiga och utför ett enastående arbete som pollinatörer. En tredjedel av maten vi äter är beroende av pollinering av bin. I Sverige finns cirka 300 arter av vildbin, där en stor del är rödlistade. Även honungsbina påverkas negativt av bland annat klimatförändringar och gifter.

Honungsbin och vildbin lever oftast sida vid sida och kompletterar varandra som pollinatörer. I normala fall utgör honungsbin inte ett hot mot vildbin, men i miljöer med brist på blommor kan konkurrens uppstå om föda. På KTH Campus finns det blommor för alla. 

Läs mer om bina och den biologiska mångfalden:
Biologisk mångfald – en överlevnadsfråga – Naturskyddsföreningen

Odlingslådor

Vill du och dina kollegor ha en egen odlingslåda?  

Vid intresse kontakta oss på KTH Sustainability Office kth-miljo@kth.se

På KTH Campus finns odlingslådor som används av både personal och studenter för odling av grönsaker, örter och bi-vänliga blommor. Odlingslådorna är placerade i närheten av campus bikupor och fungerar som en praktisk lärmiljö för hållbar odling, biologisk mångfald och kretslopp.

Odlingen sker utan bekämpningsmedel, kemikalier eller konstgödsel, och manuella redskap används för att minska miljöpåverkan. Växtavfall tas om hand genom kompostering för att återföras som näring till jorden. Studenter engageras genom utbildning och forskningsprojekt, bland annat via Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED).

Trä återbruk

Som en del av arbetet med cirkulära flöden återbrukas träd som fällts på campus. Delar av träden används till sittplatser, medan stammar och grenar skapar livsmiljöer för insekter och svampar. Odlingslådorna finns bakom KTH-huset på Brinellvägen 8.