Kategorier

Antal träffar: 54

• Styrelsekvinnor månar mer om miljön är män

  En nygjord studie vid KTH där 400 styrelsemedlemmar ingått visar att kvinnor ser klimatfrågan som mer angelägen än sina manliga kollegor.

• Använder DNA-analys för miljöövervakning

  Den teknik som används för DNA-sekvensering utvecklas i ett snabbt tempo, och allt fler användningsområden uppstår som ett resultat av detta. Forskare vid KTH och Scilifelab jobbar med använda tekniken dels för att hålla koll på vattenmiljön i Östersjön, dels undersöka kvaliteten på vattnet i rören under Stockholm.

• ”Vi måste jobba mindre – för miljöns skull”

  Minskad arbetstid är ett måste – i alla fall om de nödvändiga och högt uppsatta miljömålen ska kunna uppnås. Det menar Christer Sanne, civilingenjör, samhällsdebattör och tidigare forskare inom regional planering på KTH.

• Storsatsning på hållbar konsumtion

  Nu står det klart att Mistra beviljar ett anslag om 45 miljoner till ett forskningsprogram om hållbar konsumtion. KTH kommer att leda arbetet där ett antal betydelsefulla aktörer från akademin, näringslivet och den offentliga sektorn ingår, och dessa bidrar med ytterligare åtta miljoner i medfinanisering.

• KTH leder storsatsning på smarta och hållbara städer

  1 miljard kronor. Så mycket pengar satsas nu på det nya innovationsprogrammet Smart Sustainable Cities som ska pågå i tolv år.

• Miljövänlig it ny inriktning på KTH

  Från och med hösten 2016 kan studenter vid KTH fördjupa sig i it och hållbarhet under sin mastersutbildning. Inriktningen är troligtvis världsunik, kommer vara tvåårig och heta Sustainable Information Society.

• Trendbrott: Datatrafiken ökar, energiförbrukningen minskar

  Internetanvändningen har ökat allt snabbare på senare år och i takt med den energiförbrukningen och därmed utsläppen. Nya rön från forskningscentret Centre for Sustainable Communications (CESC) vid KTH visar för första gången ett revolutionerande trendbrott. Energiförbrukning och koldioxidutsläpp från it-, medie- och konsumentelektroniksektorn minskar sedan 2010 i Sverige trots en kraftigt ökad datatrafik.

• "Sverige lever inte upp till sin goda självbild"

  Hallå där Karin Bradley, biträdande lektor på Institutionen för samhällsplanering och miljö vid KTH, som ska vara med i SVT:s nya samtalsprogram "Runda bordet" den 23 november klockan 20:00 i SVT2.

• "Ingen vill betala för andras riskbeteende"

  Idag är bilförsäkringspremien en trubbig historia då den baseras på din ålder samt var du bor. Nu har KTH-forskare tagit fram en lösning som tar reda på när, var och hur du kör då detta bättre illustrerar vilka olycksrisker som finns för den enskilda försäkringstagaren. På så sätt kan premien sättas efter körbeteende, vilket kan leda till stora besparingar för den enskilde.

• Flygets gräddfil måste ses över

  När en av Sveriges mest uppmärksammade transportforskare nu lägger fram sin doktorsavhandling är det ett omfattande resultat som redovisas. Bland annat framgår det att bättre fordonsteknik och nya bränslen inte räcker för att uppnå klimatmålen, att bilresandet behöver minska med 30 procent och att flygtrafiken går om biltrafiken inom 10 år när det gäller utsläpp av växthusgaser.

• Byggandets utsläpp ökar

  I en färsk rapport producerad av forskare från KTH redovisas hur ett antal miljöparametrar har utvecklats mellan 1993 och 2007 för bygg- och fastighetssektorn. Den visar bland annat att utsläppen från produktion av byggnadsmaterial och transporter nu är större än utsläppen från uppvärmningen av byggnader.

• Forskningsmiljoner till stöddig elkabel

  När Stiftelsen för Strategisk Forskning - SSF - nu delar ut 80 miljoner kronor tillfaller 32 av dem två stycken KTH-forskare. Ulf Gedde - en av de två som får 16 miljoner kronor - ska använda pengarna till forska om en kabel som högst effektivt och miljövänligt klarar av att överföra el från solcellsparker i Sahara till Europa.

• 30 procent lägre energiförbrukning i elbilar

  Forskning vid KTH på termoelektriska material har resulterat i att materialets verkningsgrad ökat med 300 procent. Detta får positiva konsekvenser för många olika branscher och områden, bland annat fordonsindustrin, it-, transport och energibranschen, jordbruket och inte minst vår miljö.

• Elektronikåtervinning - på vems bekostnad?

  I juletider ökar handeln med hemelektronik när allt fler vill köpa en ny mobil, tv, bärbar dator eller surfplatta som julklapp. Men vad händer med de gamla elektronikprodukterna? KTH-forskaren Shakila Umair har studerat elektronikskrotet på sin väg till och i Pakistan och utforskat levnadsförhållandena för de människor som arbetar med skrotet.

• Betydande brister i EU:s kemikalielagstiftning

  Forskning vid KTH pekar på betydande brister i EU:s lagstiftning som rör kemikalier i konsumentprodukter. Varor som vi kommer i kontakt med dagligen, som leksaker, textilier, elektronik och byggmaterial, har på senare tid uppmärksammats för sitt kemikalieinnehåll. Genom att studera hur EU bedömer och hanterar risker kring kemikalieanvändning i varor kan det konstateras att människor och miljö inte skyddas tillräckligt.

• KTH vidgar satsning på hållbar utveckling

  Under 2011 påbörjade KTH en nysatsning på miljö och hållbar utveckling. Nu fortsätter den. I samband med att beslut har tagits om riktade satsningar inom utbildningsområdet så står det klart att KTH centralt satsar ytterligare 6,5 miljoner kronor på utveckling av undervisningen inom området miljö och hållbar utveckling.

• Filmfestival om miljöforskning

  Att med filmens hjälp berätta om miljöforskning så att den berör, upprör och kanske stör är en bärande idé bakom filmfestivalen Tales from Planet Earth 9-12 april.

• Tekniken som bantar elräkningen med tusenlappar

  Förmodligen känner du till att elektriska apparater kan tugga i sig mängder med wattimmar helt i onödan, men vet du exakt vilka elbovar som befolkar ditt hem? En teknisk lösning som bygger på forskning från KTH kan hjälpa dig att identifiera energitjuvarna och spara många sköna tusenlappar varje år.

• Ljusfestival på KTH

  När vintermörkret lägger sig som en kall filt över Sverige passar KTH på att uppmärksamma ljuset. Mellan den 23 och 28 november äger en ljusfestival rum i Dome of Visions på KTH:s campus vid Vallhallavägen i Stockholm.

• Hjärtat inspirationskälla för nytt kraftverk

  En ny typ av vågkraftverk som inspirerats av hjärtars pump- och styrfunktioner. Det är vad det svenska företaget Corpower Ocean utvecklar. Tekniken, som har tagits fram bland annat av forskare från KTH, är mer effektiv än traditionella vågkraftverk och har precis belönats med ett prestigefyllt pris från Massachusetts Institute of Technology, MIT.

• Ny webbsajt hjälper dig bli miljövän

  Enligt pågående forskning står hushållens vardagliga konsumtion för upp till 80 procent av utsläppen av växthusgaser. Det kan det dock bli ändring på inom kort. Forskare från bland annat KTH har utvecklat EcoRunner, ett webbaserat verktyg som gör det möjligt för dig att undersöka hur konsumtionen i ditt hushåll påverkar miljön. Med EcoRunner kan du pröva hur din miljöbelastning förändras med till exempel ändrade matvanor och minskat bilåkande.

• Så kan vinterunderhållet bli billigare

  Med ny teknik kan plogning, saltning och sandning ge billigare vägunderhåll, bättre miljö och minskad energiförbrukning. Det visar den senaste forskningen från KTH och Centrum för drift och underhåll, CDU, som presenteras på ett seminarium 17 november.

• Professor prickade pengapotten

• Växthus i stan ett framtidsscenario

  På Berga naturbruksgymnasium i Västerhaninge ska KTH bygga upp en miljö med växthus och odlingslaboratorier. Syftet är att forskare, skolklasser och allmänheten kan hitta inspiration till att göra världen mer hållbar. I förlängningen kan projektet innebära att vi kommer att få se växthus på så väl hustak, balkonger som innergårdar mitt i stan.

• Största miljösatsningen i KTH:s historia

  Flera nya tunga tillsättningar, bland annat en vicerektor för hållbar utveckling och ny miljöchef. Och så en budget på 8 miljoner kronor. Nu ska KTH blir en spelare att räkna med när det gäller miljöfrågor.

• Nytt vindkraftscentrum vid KTH och Uppsala Universitet

  KTH och Uppsala universitet bildar nu ett nytt centrum med inriktning mot vindkraft. Centret invigs torsdagen den 28 augusti.

• Tillvaratagen spillvärme ger snålare lastbilar

  KTH-forskare har applicerat en teknik på lastbilar som gör att dessa fordon drar mindre bränsle. Som en effekt av tekniken blir det också mindre utsläpp av växthusgaser, några ton koldioxid per lastbil och år. Arash Risseh, forskare på KTH, berättar att lösningen också skulle kunna ta plats ombord på färjor, i vägtunnlar och våra hem.

• Kartlägger miljöhusets påverkan på de boende

  Greenhouse heter det nya klimatsmarta huset i ekostaden Augustenborg i Malmö. De första hyresgästerna flyttar in i början av januari nästa år. De boende deltar samtidigt i en studie där forskare från KTH kommer att ta reda på hur miljöhuset påverkar hyresgästernas konsumtion och beteende.

• De bygger framtidens superelnät

  Morgondagens moderniserade elnät - i sig en förutsättning för att förnybara energikällor ska kunna användas på allvar - ställer stora krav på tekniken. Dagens elnät hållet inte måttet då det ger energiförluster och samtidigt skapar onödiga utsläpp. KTH-forskare har nu varit med och optimerat delar av framtidens elnät. Resultat: minskade koldioxidutsläpp om 200 000 ton per år.

• Kinas tickande avfallsbomb

  Kina dras med stora energi-, miljö- och avfallsproblem. Anledningen är osystematisk planering av landets nybyggnationer, korruption och att starka intressenter som bilindustrin har andra mål än hållbar stadsutveckling. Det säger de två professorer som styr samarbetet mellan KTH och Southeast University när det gäller hållbar stadsplanering.

• Tradition och nytänkande

  Energi och miljö är viktiga framtidsområden för ingenjörer. Till hösten startar ett nytt civilingenjörsprogram vid KTH med inriktning mot just dessa områden. Programmet är ett unikt samarbete mellan fyra skolor: ITM, ABE, CHE och EES.

• Klimat, kommissionär och kaffe

  Tisdagen den 29 mars kommer EU:s klimatkommissionär Connie Hedegaard till KTH för att diskutera EU och klimatfrågor.

• 30 procent billigare kolfiber

  Ida Norberg, doktorand vid KTH och Innventia, har utfört forskning på lignin från barrträd och kommit fram till att dessa kan användas som råmaterial vid tillverkning av kolfiber. Kolfiber i sin tur är ett väldigt lätt, starkt och attraktivt material som bland annat används vid tillverkning av bilar, flygplan och många olika typer av sportutrustning för att nämna några applikationer. Problemet är bara att det hittills varit väldigt dyrt att framställa. Ida Norbergs metod gör enligt uträkningar det 30 procent billigare att framställa kolfiber.

• KTH-forskare har upptäckt ny molekyl

  Trinitramid, så kallas den nya molekylen som bland annat är en möjlig komponent i framtida raketbränslen. Drivmedel som i så fall skulle vara 20-30 procent effektivare i jämförelse med de bästa raketbränslen som finns idag.

• Pengar och tid viktigare än miljö

  Många företag har tydliga riktlinjer som syftar till att antalet affärsresor ska minska till förmån för resfria möten. En forskargrupp på KTH har tittat närmare på faktorer som avgör hur möten sker, och resultatet är bland annat att pengar, tid och teknikrädsla spelar en avgörande roll.

• KTH:s miljöprofil ska stärkas

  Arbetet med miljö och hållbar utveckling på KTH kan förbättras avsevärt. Det gäller såväl det dagliga arbetet på campus som KTH:s hållbarhetsprofil inom forskning, utbildning och samverkan. Det konstateras i en färsk utvärderingsrapport där också en rad åtgärder förslås, bland annat ett nytt organ: KTH Sustainability.

• De löser problemet med arsenik i vattnet

  Varje år utsätts miljontals människor i Bangladesh för arsenik via dricksvattnet. I ett projekt som leds av KTH-professorn Prosun Bhattacharya har man skapat en metod för att hitta dricksvatten med låga eller inga halter av arsenik.

• Miljoner till hållbarhetsforskning

  Nu har forskningsrådet Formas fattat beslut om den årliga utlysningen för 2016. Drygt 26 miljoner kronor fördelas på nio KTH-forskare.

• Nya styrmedel ska minska flygets klimatpåverkan

  Nu har en ny vetenskaplig rapport om flygets klimatpåverkan publicerats. I rapporten, som är ett samarbete mellan forskare vid KTH och Chalmers, analyseras möjliga åtgärder och styrmedel som kan leda flygsektorn mot klimatmålen som beslutades i Paris. Bland exemplen finns en kombination av klimatdeklaration, passagerarskatt och biobränsleavdrag.

• Ska utveckla ett hållbart samhälle för alla

  Många människor är engagerade i hållbar utveckling, men på olika sätt och med olika drivkrafter. När företag tar fram nya hållbara produkter och tjänster är det dock mycket lätt hänt att de gör generaliseringar eller bara vänder sig till de som redan är frälsta. Det vill KTH-forskare ändra på med det nyutvecklade verktyget "Målgruppsarenan".

• Tuffa klimatmål ger nya livskvaliteter

  Nu ger forskare från KTH tillsammans med grafiska formgivare ut boken Vitiden. Den tar upp ett framtida samhälle där det gemensamma är det centrala, och energi är en högt värderad resurs. Bokens fokus ligger på att enkelt och lustfyllt förklara samt diskutera hur vi kan leva med bibehållen livskvalitet trots stränga klimatmål.

• NASA-chef pratar rymdens framtid på KTH

  Nu på fredag den 25 augusti kommer Michael D. Griffin, tidigare chef över USA:s rymdmyndighet Nasa, till KTH. På agendan återfinns bland annat en paneldiskussion om kommande rymdtrender. Syftet med besöket är att ge en omvärldsbild av nuvarande rymdverksamhet i världen, men framför allt berätta och diskutera hur utveckling kommer att se ut under de kommande fem till tio åren.

• 35 miljoner till forskning om ljus

  Nu har en forskargrupp på KTH med professor Val Zwiller i spetsen tilldelats ett stort forskningsanslag för att vidareutveckla så kallade kvantdetektorer. Kommande framsteg på områden bedöms ha stor betydelse för medicinsk forskning, datakommunikation och hållbar utveckling.

• KTH-forskare hjälper piloter fatta bättre beslut

  En pilot som manövrerar ett stridsflygplan ställs hela tiden inför nya beslut. En del av dem är livsavgörande. Lägg sedan till en konfliktsituation med många vänner och fiender uppe i luften och du inser snart att antalet snabba och viktiga val blir många. Men vad är rätt och fel, och vad leder  exempelvis fram till att en pilot blir nedskjuten? KTH-forskare jobbar med att visualisera delar av luftstrider och förvandla dem till diskussionsunderlag.

• Vattnet som förstör både vägar och miljö

  Att snabbt få bort vatten från vägytan efter nederbörd är viktigt för trafiksäkerheten. Samtidigt innehåller vattnet en rad olika föroreningar som tungmetaller, mikroplaster och vägsalt. Detta kan leda till att omgivande vattendrag och grundvatten skadas. Forskare vid KTH har studerat var vattnet från vägarna tar vägen, och hur vi kan hantera situationen bättre.

• Konstgräset som dammar minst

  Går det att mäta vilket konstgräs som släpper ifrån sig minst mängd partiklar? Det är en frågeställning KTH-studenterna Roland Nyberg och Oskar Johansson har undersökt i sitt kandidatexamensarbete i maskinkonstruktion vid KTH. Svaret är "Ja".

• Hon har granskat vem smarta elnät är till för

  Smarta elnät har under det senaste decenniet torgförts som en viktig del i arbetet att minska vår klimatpåverkan och öka energieffektiviseringen. Politiker, energibranschen, it- och bostadsbolag har omfamnat denna idé. Studier visar emellertid att vissa medborgare, de som ska använda det smarta elnätet, sällan inkluderas i utvecklingen i ett tidigt skede. Därmed missas en nyckelgrupp för att visionen ska kunna realiseras. Nu har forskare vid bland annat KTH studerat vad som behövs för att smarta elnät ska kunna förstås och användas i de hushåll de installeras i.

• Svensk rymdtekniks bidrag till miljönytta en biprodukt

  Utvecklingen av rymdteknik under kalla kriget, 1946–1990, gjorde det möjligt för stormakterna att övervaka andra länders aktiviteter. Nu visar en avhandling vid KTH att även relativt små länder, som Sverige, bidragit till utformandet och användning av fjärranalys via satelliter.

• Tekniken som förlänger sista förbrukningsdag

  Mat, dryck, lim, läkemedel och parfymer - det är några exempel på varor som påverkas och delvis bryts ner vid kontakt med syre. Processen kallas oxidation och nu har forskare verksamma vid KTH tagit fram en förslutningsteknik som släpper ut vätska åt ena hållet men inte släpper in syre åt det andra. Innovationen är lika enkel och genial som den är billig att tillverka, och skulle kunna användas för att förlänga sista förbrukningsdag för en mängd olika produkter.

• Miljö- och hållbarhetsarbete på skolan för industriell teknik och management (ITM)

  Här finns information om ITM:s miljö- och hållbarhetsarbetet i den egna verksamheten. I enlighet med ISO 14001:2015 och utifrån KTH:s övergripande hållbarhetsmål upprättar skolan egna handlingsplaner. Lokala rutiner finns inom de områdena med behov av detaljstyrning. Mål, rutiner och annan relevant dokumentation för ITM hittar du på denna sida.

• Utbildning för hållbar utveckling och de globala målen

  Här har vi samlat information om kurser och program med fokus på miljö och hållbar utveckling för både studenter och anställda. Det är viktigt att alla studenter som tar examen från KTH har kunskap och verktyg för att kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling. KTH:s utbildningar jobbar med flera av de globala hållbarhetsmålen. Vi har även råd och tips för att integrera miljö och hållbar utveckling i utbildningar i form av vår verktygslåda.

• Resor och Transporter

  Resor och transporter till och från och inom KTH:s campusområden påverkar klimatet. KTH utvecklar tillsammans med berörda aktörer såsom våra fastighetsägare och Stockholm Stad metoder för att få till ett hållbart resande på och mellan våra campus. Syftet är att minska våra utsläpp och buller samt att få till klimateffektiva möten. Det ska vara lätt och samtidigt klimatsmart att transportera sig mellan våra campus. Nedan presenteras åtgärder som vidtagits för att nå våra hållbarhetsmål och klimatmål på området ”Resor och transporter”.

• Passivitet i klimatfrågan dyrare än åtgärder

  En ny rapport på KTH visar att det är samhällsekonomiskt motiverat att snabbt vidta kraftfulla klimatåtgärder, och att det blir dyrt att vänta. Eva Alfredsson och Mikael Karlsson, forskare på KTH, kommer fram till slutsatsen att den som förordar oförändrad politik också bör kunna visa att denna linje är samhällsekonomiskt lönsam.

• Miljö och hållbar utveckling

  KTH bidrar till hållbar utveckling genom utbildning, forskning och samverkan med samhälleliga aktörer. KTH:s värdegrund bygger på övertygelsen att utbildning och forskning ska bidra till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling.