Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

E-mobility som masterprofil på tvären

AI-genererad bild på bilar+bildelar+elektronik och människor som samarbetar i labb.
AI-genererad bild av Mikael Nybacka.

Projektet ska paketera och tydligt kommunicera en tvärvetenskaplig kompetensprofil inom elektromobilitet – utan att skapa ett nytt masterprogram – och utreda möjligheten att skapa ”virtuella program”/”minors”. Fem arbetsgrupper jobbar med 10 delmål till och med 2025.

Mappade principer

Projektet mappas till följande ramverksprinciper:

P8. Flebxibla och strukturerade studievägar

P7. Ett användarorienterat verksamhetsstöd

P9. En utvecklande utbildningskultur

P13. Integrerat livslångt lärande

Definitioner av principerna

Projektdokumentation

Du som har KTH-ID kan läsa projektdokumentationen i inloggat läge.

Projektdirektiv F2403_E-mobility (pdf, OneDrive)

Kontakt

Mikael Nybacka
Mikael Nybacka Projektledare E-mobility

För specifika frågor relaterat till delmålen eller särskild enhet, kontakta även projektets initiativtagare och arbetsgruppsdeltagare (Klicka på "Kontakta AG-deltagare" under rubriken Projektorganisation)

Detta är ett KTH-gemensamt utvecklingsprojekt som bedrivs inom ramen för förändringsprogrammet "Framtidens utbildning".

Bakgrund/problemformulering

Samhället har stort behov av ingenjörer som kan olika delar av elektromobilitet. Det framkommer bland annat i fordonsindustrins återkoppling till KTH vid samverkan och deras annonserade examensarbeten och rapporter*. Önskemål om mer utbildningsinnehåll med E-mobility har även uttryckts av studenter på farkostteknik (CFATE).

KTH:s har redan kompetens och utbud inom E-mobility, men synliggör det inte (vilket andra lärosäten gör). Men det är inte hållbart att starta nya program för att synliggöra det, och spår inom program kommunicerar inte profileringen tillräckligt tydligt. 

*till exempel Fordonsindustrins framtida behov  (pdf regionstockholm.se) 

Syfte och mål

Syftet är att tydliggöra KTH:s kursutbud inom elektromobilitet och få fler studenter att läsa kurser inom E-mobilityområdet som kompletterar deras masterutbildning genom kartläggning och utforska hur strukturen för program och profilområden kan ändras.

Effektmål

  • Nya profilområden kan skapas genom att använda redan befintliga kurser. Resultat ska gå att applicera från kurs- till programnivå. Ska vara applicerbart på andra profilområden, t.ex. digitalisering.
  • I närtid ”fylls klassrummen” med fler studenter och större variation på programtillhörighet. Långsiktigt får KTH fler studenter.
  • Yrkesarbetande får genom livslångt lärande ett välpaketerat utbud av kurser inom elektromobilitet.
Skärmdump: 4 personer i varsin ruta i digitalt möte. En kvinna, tre män i olika åldrar.

Fikasnack om Framtidens utbildning

Lyssna på podd om E-mobility

Vad innebär det för KTH, studenter och yrkesverksamma om KTH kan erbjuda och tydligt kommunicera en tvärvetenskaplig kompetensprofil utan att behöva skapa och inrätta ny masterprogram? Mikael Nybacka , Jagruti Ramsing Thakur  och studenten Shreyash Khatiwada samtalar med Johan om projektet på engelska.

Spotify #46 / KTH Play #46

Projektmål

  • Identifiera och kartlägga existerande elektromobilitetskurser och förberedande kurser som kan kombineras eller öppnas upp för studenter i andra program.
  • Skapa och visualisera profilering med hjälp av befintligt kursutbud. Högt upp i KTH:s webbstruktur ges elektromobilitet en profil, utan eget program, som sträcker sig över samtliga skolor. Ibland skapas ett spår, ibland en visualisering hur kurser kan höra samman.
  • Utreda möjlighet för studenter att skapa en egen profil av elektromobilitet inom sitt program; ”virtuella program” eller ”minors” skapas.

Avgränsningar och förutsättningar

Avgränsning: Projektet ska inte utveckla nya program eller kurser (endast identifera behov av nya kurser inom området).

Förutsättning: Projektet kommer behöva integrera och få stöd av studentrekrytering centralt samt de som sköter studentwebben.

Delmål

Under 2024-2025 ska 10 delmål genomföras av fem arbetsgrupper, AG (se AG-listan med deltagare under rubriken projektorganisation).

Grov tidplan

  • Juli-aug 2024: Anställning av amanuenser för hjälp med kartläggning.
  • Hösten 2024: Inventering av kurser och identifiering av viktiga datum för KTH:s system och studentkommunikation.
  • Jan 2025: En preliminär paketering som kan visas på webben mot presumtiva civ-ing H25.
  • Våren 2025: Paketering, genomgång förkunskapskrav och progression, MHU-märkning**.
  • Hösten 2025: Temat sjösatt på KTH:s utbildningswebb. Dela lärdomar. Förslag på fortsättning och bredare disseminering. Målet är att det ska vara klart så att det kan användas vid ansökan till mastersprogrammen.

** MHU = Miljö och hållbar utveckling

Projektorganisation

Mikael Nybacka leder en projektorganisation med representation från alla skolor, verksamhetsstöd (VS), studenter och näringsliv (ABE-skolan och externa organisationer i referensgruppen). En styrgrupp är på gång.

Fem arbetsgrupper (AG)

  1. AG1 – Mappning av kurser Mats Leksell, Jagruti Thakur, Andreas Malmquist, Shreyash Khatiwada (amanuens), Lakshmi Koppula (amanuens)
  2. AG2 – Struktur, paketering och kommunikation Mikael Nybacka, Anders Malmquist, Åsa Andersson (VS)
  3. AG3– Livslångt lärande (LL) Göran Lindbergh, Carlos Casanueva
  4. AG4 – Implementering i KTH:s webbstruktur Mikael Nybacka, Anders Malmquist, Patrik Gärdenäs (VS)
  5. AG5 – Identifiering av hinder Alla

Referensgrupp

Referensgruppen består av såväl KTH-interna som externa intressenter.

Relaterat

Se nedan fler projekt inom Framtidens utbildning som har startår 2024. Projektwebbsidor publiceras löpande under hösten.

Innehållsansvarig:framtiden@kth.se
Tillhör: KTH Intranät
Senast ändrad: 2024-11-08
KTH: ​AI som ämnesinnehåll i utbildning (2401)
KTH: E-mobility som masterprofil på tvären (2403)
KTH: Lärcentrum – systemdemonstrator för breddad rekrytering och livslångt lärande (2409)