Utmaningsdriven utbildning med omedgörliga problem för hållbar utveckling och transformation
Detta KTH-övergripande projekt syftar till att stärka befintliga utmaningsdrivna kurser och lärare som adresserar omedgörliga problem för hållbar utveckling och transformation, och möjliggöra uppskalning och spridning av sådana utbildningsformer till fler utbildningsprogram.
Mappade principer
Projektet mappas till nedan ramverksprinciper:
P2: Hantera omedgörliga problem
P3: Aktivt studentcentrerat arbete
P9: En utvecklande utbildningskultur
P10: Kontinuerlig kompetensutveckling i lärarrollen
Hur ska KTH:s utbildning realisera visionen om att ta ledningen för en hållbar samhällsutveckling? Både praktik och forskning visar att utmaningsdriven* undervisning har stor potential att utveckla studenternas förmågor att hantera omedgörliga problem för en hållbar samhällsutveckling, till exempel genom att öka studenternas medvetenhet om hållbarhetsutmaningar och genom att utveckla nyckelkompetenser såsom systemtänkande, kritiskt tänkande, inter- och transdisciplinär samarbetsförmåga och handlingskompetens.
På KTH finns det några få innovativa utmaningsdrivna utbildningsmiljöer. Men det finns dock såväl praktiska som strukturella svårigheter och hinder både i att driva och utveckla befintliga kurser och i att sprida konceptet så att flera utbildningsprogram och studenter kan få möjlighet att arbeta utmaningsdrivet.
*Utmaningsdriven utbildning (Challenge-Driven Education, CDE) d.v.s. kurser och andra utbildningsaktiviteter där studenter – helst från olika discipliner – i dialog och samarbete med externa aktörer (industri, offentlig sektor eller civilisamhället) arbetar i projekt som adresserar verkliga omedgörliga utmaningar kopplade till omställningen mot ett hållbart och jämställt samhälle.
Syfte och mål
Syftet är att stärka befintliga utmaningsdrivna (och liknande) kurser, lärare och utbildningsmiljöer och möjliggöra uppskalning och spridning av utmaningsdrivna lärande- och undervisningsformer till flera lärare och utbildningsprogram på KTH.
Effektmål
Effektmålet är att utmaningsdriven utbildning blir en omfattande, transformerande, och synlig del av KTHs utbildningar.
Projektmål
A. Identifiera och samla lärare från KTH:s fem skolor.
B. Dela erfarenheter och idéer.
C. Utveckla format för att synliggöra.
D. Utveckla en prototyp för en webbplattform.
E. Utveckla planer för projektets fortsättning.
A. Identifiera och samla lärare från KTH:s samtliga fem skolor, som arbetar med eller utvecklar utmaningsdrivna kurser som utvecklar studenternas förmågor att hantera omedgörliga problem för en hållbar samhällsutveckling. Inledningsvis samlas ca 10 lärare (2 från varje skola) med tanken att skapa ett successivt expanderande Community of Transformation, CoT, (ett transformerande ‘Community of Practice’) som kan samverka och driva gemensamma frågor och utveckling.
B. Dela erfarenheter och idéer mellan dessa lärare och andra experter inom området om möjligheter, svårigheter, hinder, och utvecklingsbehov kopplat till utmaningsdriven utbildning. Det kan till exempel handla om:
metoder och former för läraktiviteter, examination, och samverkan med externa samhällsaktörer;
strukturella frågor kring schemaläggning som främjar interdisciplinära samarbeten mellan studenter i olika utbildningsprogram;
frågor kring resurstilldelning och kostnadseffektivitet.
C. Utveckla format för att synliggöra befintliga utmaningsdrivna kurser och studentprojekt som genomförts inom kurserna, såväl internt på KTH för att informera och inspirera andra lärare och studenter, som externt som del i KTH:s marknadsföring för att informera och attrahera potentiella studenter och samarbetspartners från industri och övriga samhället.
D. Utveckla en prototyp för en webbplattform på kth.se för synliggörande och samverkan kring utmaningsdriven utbildning. Plattformens innehåll och övergripande upplägg utformas i samverkan inom CoT (enligt mål A) och implementeras av Institutionen för Lärande. Exempel på innehåll:
en övergripande introduktion till utmaningsdriven utbildning;
exempel på kurser och projekt (från C ovan);
‘röster’ från studenter, lärare, och externa samverkansparter;
en beskrivning av samverkansformer för och hur nya deltagare kan ansluta sig till CoT;
en verktygslåda med utmaningsdriven teori, metoder, etc; ett chattforum för frågor, erfarenhetsutbyte, och match-making.
E. Utveckla planer för projektets fortsättning år 2 och 3 och för fortsatt samverkan inom CoT.
Delmål med preliminär tidplan 2024
Projektet planeras pågå under tre år, men mål och tidplan för 2024 är:
Maj–Aug 2024: Inventera kurser och lärare på respektive skola och bjuda in lärare till workshoppar; Designa workshoppar.
Juni/Sep 2024: Workshop 1, dela erfarenheter, identifiera hinder och möjligheter; ta fram kravspec för webbplattform
Sep–Nov 2024: Utveckla
format för att synliggöra utmaningsdrivna kurser och genomförsda studentprojekt, samt demos för några kurser och projekt.
prototyp för webbplattform
Samverka inom CoT kring ovanstående utveckling och identifiera hinder och möjligheter.
Dec 2024: Workshop 2: Återkoppling på plattformsprototypen, plan för fortsättning. Uppdatera plattformsprototypen baserat på återkopplingen.
Projektorganisation
Projektet leds av KTH Global Development Hub, har en arbetsgrupp med lärare från KTH:s samtliga fem skolor, och genomförs i samverkan med ett antal ytterligare lärare från samtliga skolor, experter på Institutionen för Lärande, och andra relevanta intressenter.
Projektledning: Global Development Hub (GDH)
GDH:s främsta uppdrag är att initiera, stimulera, och stödja transformation inom och genom ingenjörsutbildningen genom utmaningsdriven pedagogik vid KTH och internationella partneruniversitet (med särskilt fokus på Afrika). Verksamheten drivs i nära samverkan med lärare, studenter, forskare, och externa intressenter från industri, myndigheter, och civilsamhälle. De medarbetare som i dag är knutna till GDH är förutom medarbetare med internationell expertis också fakultet inom områdena lärande och innovation. Från GDH deltar Anders Rosén som projektledare samt Lena Gumaelius och Susanne Nilsson, i det här föreslagna projektet.
Genom GDH finns också potential för kunskapsutbyte och samverkan mellan detta projekt och ett internationellt projekt som GDH koordinerat en Erasmus+ ansökan för, med medverkan från Aalto, TU Eindhoven, och åtta afrikanska universitet. Möjlighet för dialog och samverkan finns även med Stockholm Trio och University of Tokyo genom forskargruppen TranSLeaP.
Arbetsgrupp med skolrepresentanter
Projektet engagerar minst två lärare/lärarlag per skola vilka arbetar med eller mot att implementera utmaningsdriven utbildning.
Projektet engagerar minst två lärare/lärarlag per skola vilka arbetar med eller mot att implementera utmaningsdriven utbildning. Dialog har även etablerats för samverkan med E-mobility som masterprofil på tvären som är ett annat KTH-övergripande projekt inom ramen för Framtidens Utbildning. Följande lärare är redan identifierade och engagerade för att medverka i projektets arbetsgrupp:
Aman Russom är professor inom nanobioteknologi, engagemang och verksamhet inom frugal innovation och planer på att utveckla en utmaningsdriven kurs i samarbete med ITM-skolan.
Elina Eriksson är lektor inom mediateknik och interaktionsdesign, projektledare för projektet "Utmaningsdriven projektkurs för omedgörliga problem och samhällsförändring" inom ramen för Framtidens Utbildning.
På LES finns KTH:s forskningsbaserade kokmpetens inom utbildning och lärande.
Här finns KTHs forskningsbaserade kompetens inom utbildning och lärande samt de två högskolepedagogiska kurserna LH233V Lärande för utmaningsdriven utbildning med globala utvecklingsmål samt LH217V Att leda utbildningsutveckling vilka stödjer lärare i utveckling av utmaningsdrivna kurser och i att leda utbildningsutveckling.
Avdelningen har också möjlighet att sprida information till KTH:s lärare kring aktuella insatser kring pedagogisk utveckling. Anders Rosén och Lena Gumaelius deltar i projektet också som representanter från Lärande och tillika kursansvariga för ovanstående kurser. Även andra kollegor på Lärande kommer att involveras i projektet. Projektet önskar också att Lärande stöttar projektet i kommunikation och informationsspridning.
Lär dig mer om utmaningsdriven utbildning och omedgörliga problem
Kursen LH233V: Lärande för utmaningsdriven utbildning med globala utvecklingsmål – anmäl dig senast 30/11 2024
Kursen ger stöd till lärare som vill lära sig mer om och implementera wicked problems, utmaningsdriven utbildning och andra former av projektbaserat lärande. Läs mer om kursen LH233V och ansök till vårterminens kursomgång: det är först till kvarn för de 34 platserna, dock senast 30 november.
Diskutera omedgörliga problem (wicked problems) på Storträffen 28/11 2024
Storträffen är en del av kvalitetssystemet på KTH. På höstens Storträff för utbildning 28 november kommer det finnas minst ett diskussionsbord om omedgörliga problem, varav ett kommer ledas av Gunnar Tibert. Nu kan du anmäla dig och rösta på diskussionsämnen till Storträffen som denna gång har det övergripande temat: När alla drar sitt strå till stacken - små insatser som gör stor skillnad.
PriU-grupperna för hållbar utveckling och jämställdhet, mångfald och lika villkor (JML)startar tillsammans i december en seirie lunchseminarier som kommer fortsätta under våren. Alla seminarier sker kl. 12:15-13:00 i Zoom, kth-se.zoom.us/my/aroxyz . De två första: