Kavalkad av KTH-forskning
Som en kavalkad av forskning presenterades KTH:s strategiska forskningsinitiativ – hittills 14 olika projekt inom allt från AI till nya material och smart stadsutveckling – i en nästintill fullsatt hörsal.
– Det är fantastiskt att få göra en sådan här överflygning, sade Anders Söderholm, rektor för KTH, när han inledde mötet och gav en bakgrund till initiativen.
Han påtalade att bristen på tid för att skriva ansökningar och bristen på basanslag är den verklighet många forskare lever i.
– Samtidigt är KTH:s forskare väldigt duktiga på att attrahera externa medel. Det är vår största framgångsfaktor samtidigt som det kanske är vår största strategiska utmaning. Att leva i mosaiken med en mycket stor del konkurrensutsatta anslag och en mindre del trygg finansiering via basanslag är något vi måste hantera.
Ett startskott
Detta – tillsammans med den utredning som gjordes av Annika Borgenstam, vicerektor för forskning och ordförande i forskningsberedningen – låg till grund för att forskningsberedningen skapades 2024 och för att de strategiska forskningsinitiativen blev verklighet för drygt ett år sedan. Grundtanken är att centrala medel ska kunna användas för att finansiera forskningsinitiativ som syftar till att dra in betydande externa forskningsanslag och kraftsamla inom strategiskt viktiga områden. Det kan handla om att förstärka ett befintligt område eller att vara startskottet för något nytt.
– Först tänkte vi att det skulle vara fokus på ett fåtal initiativ, men sedan övergick vi till att tänka att det kunde vara mer gynnsamt att låta alla blommor blomma, sade Annika Borgenstam.
Slagit väl ut
Det verkar ha slagit väl ut – i såväl Vinnovas som Vetenskapsrådets stora utlysningar av excellenskluster har flera av KTH:s strategiska forskningsinitiativ gått vidare efter den första omgången i respektive utlysning.
– Ja, det är ju väldigt roligt. Men jag vill bara tillägga att alla initiativ har startat vid olika tidpunkter, och befinner sig i olika stadier och man har olika stora nätverk och förutsättningar när det gäller möjlig finansiering, konstaterade Annika Borgenstam.
Samtliga 14 projekt, som presenterades, har fått en till två miljoner från KTH per år – vilket kan fås i max fem år. Under presentationen drog respektive forskningsledare på fem minuter sitt strategiska forskningsinitiativ utifrån vilket problem som ska lösas, vilka forskare som är med, pågående verksamhet och finansieringsstrategi för framtiden.
Annika Borgenstam passade också på att fråga forskarna om de upplevde att finansieringen gjort skillnad.
– Ja, definitivt. Stor skillnad, inte minst när man har det i ryggen inför andra ansökningar, svarade Pär Olsson, som leder Nexus -det initiativ som varit igång längst - och fick medhåll från andra forskare i publiken.
Text: Jill Klackenberg ( jillk@kth.se )