Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

”Lönen är en viktig pusselbit”

Roh Petas framför en gul husfasad.
Roh Petas på Equality Office ansvarar för att sammanställa lönekartläggningsrapporten inför höstens lönerevision. Foto: Marianne Norén.
Publicerad 2025-06-16

Arbetet med årets lönekartläggning är nu i full gång. Det är ett lagkrav att göra en sådan enligt diskrimineringslagen och syftet med kartläggningen är att upptäcka osakliga löneskillnader.

– Lönen är en av de främsta faktorerna för om personen är nöjd med sin arbetsgivare. KTH vill attrahera kompetenta medarbetare – och vill såklart också att de stannar kvar, säger Roh Petas, samordnare för lönekartläggningen på Equality Office.

Lönekartläggningen görs i samverkan mellan personalavdelningen, Equality Office och de fackliga organisationerna. Personalavdelningen gör en första analys av lönedata med hjälp av verktyget Analyskraft, där samtliga löner registreras.

– Analysverktyget flaggar för löner som avviker på olika sätt. Personalavdelningen granskar dessa löner och kan då se om det finns historiska orsaker till att någons lön ligger på en viss nivå, säger Roh Petas.

Ett exempel på sådana historiska orsaker kan vara att personer som tidigare har haft en chefsroll på KTH behåller sin chefs­lön även efter att de slutat vara chefer.

Analysverktyget kan också uppmärksamma eftersläpande löneutveckling.

– Det kan exempelvis handla om en kvinna vars lön är låg fast hon har varit anställd länge på KTH och så börjar en nyanställd som har en mer marknadsanpassad och högre lön.

När arbetsgivare och facken har analyserat alla gruppers löner sammanställer personalavdelningen ett underlag över avvikande löner och skickar till skolorna.

– Det är sedan upp till skolorna och verksamhetsstödet (VS) att korrigera löneskillnaderna. Det finns en skyldighet att åtgärda osakliga lönegap, säger Roh Petas.

Utmaningar i arbetet

Själva lönekartläggningen är tidskrävande men inte svår att genomföra menar Roh Petas men hen poängterar att lagstiftningen främst fokuserar på att identifiera låga kvinnolöner och inte alla faktorer som kan påverka lönen.

– Till exempel rasistiska fördomar i samhället kan påverka löner på liknande sätt som ojämställdhet kan. Vi kan emellertid inte kartlägga lön utifrån etnicitet för vi får inte föra sådana register, säger Roh Petas.

På fackets initiativ har det därför även utförts en omvänd analys som har synliggjort låga löner hos män.

– Den typen av analys går inte att göra automatiskt i analysverktyget vilket medför att den inte utförs varje år, säger Roh Petas.

Hen betonar att samarbetet mellan arbetsgivare och facken är bra och att man ofta är överens i sina tolkningar.

– Det är ett fungerande och levande samarbete, vilket är ett hälsotecken för organisationen. Facken jobbar också väldigt bra sinsemellan i detta, säger Roh Petas.

Text: Marianne Norén

Så här ser facket på årets lönekartläggning

Olav Vahtras, på Saco-S:

Olav Vahtras
Olav Vahtras, foto: KTH.

Hur har ni som facklig part upplevt arbetet med årets lönekartläggning?

– Arbetsgivaren har huvudansvaret för att presentera och analysera lönestrukturerna, samtidigt som facken har tillgång till all data som ligger till grund för analysen.

– Den transparensen gör KTH unik bland svenska myndigheter. Därmed kan vi själva verifiera, korrigera felaktigheter och lyfta frågor.

– Kvaliteten har blivit allt högre de senaste åren och samarbetet med arbetsgivaren är mycket gott.

Vad ska man göra om man tycker att den egna lönen är för låg?

– Om man upplever att man har fel lön är lönerevisionen det verktyg vi har för att korrigera lön och där har de olika facken lite olika modeller. Ta kontakt med din lokala fackförening.

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2025-06-16