Fill the Gap ska locka kvinnor och icke-binära
Den 15 februari äger det digitala eventet Fill the Gap rum, med målet att få fler kvinnor och icke-binära att söka till de utbildningar på KTH där manliga studenter är i majoritet. Det blir en livestream där nuvarande och före detta studenter berättar om studentlivet på KTH och hur man efter utbildningen kan vara med och göra framtiden mer hållbar, jämställd och tillgänglig för alla.
Deltagarna kan sedan välja mellan olika breakout rooms, bemannade av studenter och lärare, för att få reda på mer om utbildningarna som ingår i satsningen. De får också veta mer om studentlivet och Öppen ingång och frågeställningen ”Hur väljer jag rätt utbildning” är temat för ett breakout room. Här har alla möjlighet att ställa frågor i chatten.
På CBH-skolans program för Datateknik och Elektroteknik är majoriteten män – bara 14,1 respektive 9,8 procent av studenterna är kvinnor eller icke-binära. Men sedan 2014 har KTH, utifrån ett uppdrag från prodekanus, jobbat med att få fler kvinnliga, så småningom också och icke-binära, studenter till de utbildningar där könsfördelningen är väldigt sned. Satsningen Giants blev 2021 Fill the Gap och sedan december rullar en kampanj i sociala medier för att locka deltagare till eventet och till KTH. Den 15 februari är det alltså dags för det digitala eventet.
Simone Tellberg läser Elektroteknik 180 hp i Flemingsberg och tycker att Fill the Gap är ett viktigt koncept och event.
– Om det är hållbar utveckling som är målet, då är det ju relevant att skapa förutsättningar för alla som vill hjälpa till med hållbar utveckling att göra det. Alla som vill lära sig om teknik kommer att behövas för att vi ska kunna ha en fossilfri framtid, till exempel. Evenemang som Fill the Gap är ett av många sätt att ge fler personer möjlighet att hjälpa till med den tekniska utveckling som krävs.
Varför är det viktigt med en jämnare könsfördelning på KTH:s utbildningar?
– En aspekt är att det kan behövas en bred erfarenhets- och kunskapsbas för att kunna analysera och hitta lösningar på komplexa tekniska problem i samhället. Ju större bredd det är på olika kompetenser och erfarenheter, desto större bredd kan lösningarna ha. Varför är det bara 9,8 procent kvinnor och icke-binära på KTH:s program högskoleingenjör i elektroteknik? Det kan ju inte vara för att det är en av de mest tråkiga och minst viktiga utbildningarna på KTH? För det är det ju inte, snarare tvärtom.
Varför söker så få kvinnor och icke-binära de här utbildningarna, tror du?
– Min uppfattning är att vissa lärare har en bild av studenterna som inte stämmer med hur det ser ut idag. En bristande pedagogik som har sitt historiska ursprung i att KTH har varit och är en mansdominerad högskola. Hur man har gjort förr sitter fortfarande i väggarna. Detta är något som går att känna av om en är en person som är uppmärksam på sådant och helst inte vistas i sådana miljöer. Jag tror det är en av anledningarna till att kvinnor och icke-binära inte söker sig till de här utbildningarna.
Kan lärarna göra något för att bli mer inkluderande?
– Jag tänker att det bland annat handlar om att göra det möjligt för alla studenter, oavsett tidigare erfarenheter, att kunna ta till sig kursinnehållet. Ibland brister pedagogiken till oss som inte har exakt samma livserfarenheter som läraren. Om man ska börja någonstans för att bli mer inkluderande tror jag att man ska börja med att alltid upprepa grunder som man själv tänker är självklara innan man går vidare till mer avancerande koncept som bygger på dessa grunder. Exkluderande lärare verkar ha en tendens att oftare använda förkortningar och hänvisa till begrepp och koncept som de inte nämnt tidigare och inte heller förklarar.
Text: Åsa Karsberg