Fyra år till som skolchef – så vill Mikael prioritera

När Mikael Lindström ser tillbaka på åren sedan CBH-skolan bildades 2018 ser han en framgångsrik skola med många styrkeområden, men som behöver blir bättre på att marknadsföra sig själv.

– Jag tycker att vi skulle kunna bli ännu bättre på att förklara syftet med vår verksamhet. Vi jobbar ju väldigt mycket med de globala utmaningarna så det vore bra om vi kunde öka kopplingen till det, säger Mikael Lindström.

– De fyra styrkeområden som vi definierade när vi blev en skola 2018 – material, hälsa, miljö och energi – är områden där vi är duktiga, men de visar inte riktigt vart vi är på väg någonstans. Det vore bra om vi förklarade de här begreppen i våra temaområden lite mer.

– Vi tittar till exempel på att göra en satsning på livsmedelsteknik men man skulle lika gärna kunna säga att det är för att minska hungern i världen. Då blir det lite lättare att förstå innebörden i en sådan satsning.

Vad skulle en bättre paketering kunna medföra?

– Ett ökat engagemang. Wallenberg Wood Science Center har varit duktiga på det genom att ganska enkelt säga ”nya material från träd”. Då förstår man vad det handlar om. Sedan är det mycket olika specialistkunskaper och grundläggande forskning som går in i det begreppet men man kan ändå samlas runt de här lite bredare temana.

Är det här det viktigaste du tänker att du vill åstadkomma?

– Ja, på utbildnings- och forskningssidan. Sedan skulle jag vilja att vi blev ytterligare lite vassare på våra interna processer och det är ju de här hundra dagarna som vi pratar om. Vi ska genomlysa våra processer både när det gäller hur vi gör anställningar, hur vi följer upp ekonomi- och utbildningsadministrativa processeroch försöka se var någonstans vi kan slipa lite till på de processerna.

Ja, du har ju pratat om de här 100 dagarna. Vad menar du med det?

– När en president tillträder i USA brukar det komma massor av beslut under 100 dagar. Vår tanke i skolledningen är att vi använder den här tiden till att jobba lite mer intensivt med att få ihop vårt verksamhetsstöd med verksamheten, att de blir lite mer integrerade.

Var tycker du att CBH befinner sig just nu?

– Tittar man på den RAE som genomfördes, Research Assessment Excercise, ser vi att en del av miljöerna ligger i framkant och till och med i världsklass. Så vi är väldigt bra. Samtidigt vet jag att det är en väldigt stressad situation där man tycker att våra medel inte räcker till riktigt och att vi har höga kostnader för vår verksamhet.

– När det gäller utbildningssidan finns det många bra initiativ, speciellt under pandemin. Jag tror mycket på en fysisk närvaro på campus och på att blanda det fysiska med inslag av digitala moment där det gör nytta.

För att stå sig stark i konkurrensen mot omvärlden tror Mikael Lindström att KTH gör bäst i att inte lägga tonvikten på digitalisering.

– Tittar man globalt blir det mer digital undervisning i världen och jag tror att det finns andra universitet som egentligen gör det här mycket bättre än vad vi på KTH någonsin kan göra. Både beroende på att man har engelska som modersmål och att man har satsat på det digitala lärandet under väldigt lång tid. Jag tror att för oss är det viktigt att värna den levande campusmiljön med utbildning, forskning och bostäder, säger han

Skolans infrastruktur är en styrka, samt dess strategiska placering på olika platser i länet, inte minst i centrala Stockholm som enligt skolchefen har ett gott rykte i världen när det gäller hållbarhet och innovation.

– Mycket av vår utbildning och forskning handlar ju om hållbarhet. Vi har också en stark innovationstradition och processer där många av våra anställda är involverade och vi ser också att fler och fler av studenterna börjar engagera sig. Vi har faktiskt flest startups per anställd i världen som universitet när man tittar på sådana här sammanställningar, till och med fler än vad MIT och Stanford har, säger Mikael Lindström.

Vad kommer att vara prioriteringsområden under den här fyraårsperioden?

– Om vi tittar på forskningssidan så ska vi försöka att skapa mer mångvetenskapliga eller tvärvetenskapliga miljöer, att vi involverar flera delar av skolan. De globala utmaningarna är för komplexa för att en forskningsgren ska kunna bidra med lösningar utan man behöver jobba väldigt brett.

Dels finns WISE som är en KAW-satsning (Knut och Alice Wallenbergs stiftelse) på hållbara material – där kan skolan vara med på många delar. Inom hälsoområdet finns också stora KAW-satsningar, till exempel Datadriven Life Science, där vi kan få med mer av skolans verksamhet. Så en utmaning är att balansera den här extremt framgångsrika externfinansieringen med att faktiskt använda våra interna resurser på bra sätt.

På utbildningssidan då?
– Där handlar det om att vissa väldigt framgångsrika forskningsmiljöer behöver kopplas tillbaka till undervisningen. Ett exempel är att öppna upp och ge masterkurser inom livsmedelsteknik, om vi nu gör en satsning på det.

Sen har vi ju börjat med det livslånga lärandet. Det handlar oftast om kurser för yrkesverksamma och där finns det mycket att göra inom vidareutbildning. Ergonomi på MTH har varit väldigt framgångsrika och har många kurser och också många deltagare på kurserna. Jag tror att vi i höst har runt 40 livslångt lärande-kurser på CBH-skolan, så vi har gått från ett litet antal på ganska kort tid.

Och när det gäller verksamhetsstödet?

– Jag skulle önska att alla kan känna att de bidrar med sin del till att det blir mer ett gemenskapande mellan verksamhetsstödet och verksamheten så att det är inte är separata delar utan att de blir mer integrerade.

Det kan vi göra genom att skapa grupperingar med både administration och forskare. Som med Livslångt lärande, som leds av Per Berglund. Där har vi tagit med kommunikation, utbildningshandläggare och lärare, så att man får lite mer förståelse för varandras arbete och även ökad respekt mellan olika grupper.

Finns det något budskap du vill skicka med CBH:s medarbetare?

– Jag tycker att alla har klarat den här pandemin fantastiskt. I nästan två av fyra år har CBH-skolan varit i en pandemi. På engelska finns uttrycket ”Managing the unforseen” – det var ju ingen som hade kunnat föreställa sig att det här kunde hända.

– Vi har kunnat ställa om och har ändå fortsatt med utbildning, forskning och samverkan och även faktiskt fått igång våra utländska samarbeten med partneruniversitet, vilket är fantastiskt att det går att åstadkomma med digitala medel. Jag tror också att det kommer att gå ännu snabbare framöver att skapa nya utbildnings- och forskningssamarbeten när man möts digitalt, säger Mikael Lindström.

Text: Sabina Fabrizi