Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Nya docenter på CBH 2025

Publicerad 2025-12-17

Under 2025 fick CBH nio nya docenter.

Catherine Trask, institutionen för medicinteknik och hälsosystem

Kvinna med hårknut.

Catherines forskning inom området arbetsmiljö och säkerhet har två huvudteman: 1) mätning av exponering för muskuloskeletala riskfaktorer, och 2) utvärdering av åtgärder som syftar till att minska denna exponering.

Riskfaktorer på arbetsplatsen för utveckling av muskuloskeletala besvär kännetecknas ofta av kumulativ exponering med variationer i nivå, omfattning och varaktighet, vilket kan utgöra en utmaning när det gäller att utveckla provtagningsstrategier som effektivt bedömer exponeringen.

Hög exponering som utgör en oacceptabel risk måste kontrolleras med arbetsplatsåtgärder, men sådana åtgärder måste utvärderas noggrant för att säkerställa att de inte bara minskar exponeringen utan också har gynnsamma eller acceptabla effekter på arbetsprocessen och ekonomin. Denna sammanfattning av resultaten inom dessa två ämnen beskriver de aktuella forskningsproblemen och föreslår lösningar genom utvalda exempel.

Tomas Rosén, institutionen för fiber- och polymerteknologi

Man på innergård.

Min forskning handlar om hur komplexa vätskor och partikelsuspensioner beter sig i flöden, från nanometer- till millimeterskala. Sådana system finns överallt – t.ex. i biologiska flöden som blod och i processer för nya hållbara material baserade på cellulosa.

Jag kombinerar avancerade experiment, särskilt röntgenbaserade metoder vid synkrotronljusanläggningar, med numeriska simuleringar och maskininlärning. På så sätt kan jag följa enskilda partiklar och strukturer i annars ogenomskinliga flöden och se hur de organiserar sig över tid.

Ett viktigt mål är att koppla samman experiment och beräkningar i så kallade digitala tvillingar, som ger ny fysikalisk förståelse och bättre möjligheter att kontrollera materialprocesser.

Antonio Capezza, institutionen för fiber- och polymerteknologi

Man i skjorta.
Foto: Jon Lindhe

Vårt dagliga liv är fortfarande beroende av porösa plaster tillverkade av fossila bränslen. Vår forskning inom BioRESorb-teamet fokuserar på att skapa ett renare alternativ. Genom att omvandla förnybar biomassa till lätta, porösa material strävar vi efter att ersätta dessa plaster utan att kompromissa med prestandan.

Vi använder energieffektiva bearbetningsmetoder som fungerar på standardutrustning inom plastindustrin, vilket gör övergången till grönare material mer realistisk. De biobaserade material vi utvecklar bryts ned helt inom några veckor i vatten eller kompost, utan att lämna några mikroplaster efter sig.

Vi går nu vidare mot nya tillämpningar, bland annat nedbrytbara filter och smarta skum som släpper ut näringsämnen eller läkemedel på ett kontrollerat sätt. Målet är enkelt: praktiska material som gör sitt jobb och sedan återgår till naturen på ett säkert sätt.

Anniina Vihervaara, institutionen för genteknologi

Kvinna i ljusblå kofta.
Foto: Jon Lindhe

Mitt laboratorium spårar RNA-syntes över hela genomet med nukleotidupplösning. Vi använder i) akuta stressreaktioner, ii) differentiering och iii) sjukdomsmodeller för att utlösa en transkriptionell förändring. Därefter övervakar vi hur celler omedelbart omprogrammerar RNA-syntesen över gener och förstärkare (stress), hur transkriptionsprogrammet förändras när cellen får en ny identitet (differentiering) och vad som går fel under sjukdomar.

Vår forskning är djupt involverad i utveckling av biokemisk och beräkningsteknik, och vi undersöker den molekylära mekanism som koordinerar RNA-polymeraser, celltillståndsövergångar och cellidentitet. Vi spårar till exempel hur de transkriberande RNA-polymeraskomplexen förändras, nukleotid för nukleotid, när de går från den initierande nukleotiden (+1nt), genom pausreglering, till förlängning och terminering.

För närvarande utvidgar vi vår forskning till olika organismer och interaktioner mellan värd och patogen.

Sanna Kuoppamäki, institutionen för medicinteknik och hälsosystem

Kvinna i svart tröja.
Foto: Jon Lindhe

Min forskning utforskar och utformar inkluderande AI-teknik för ett hälsosamt liv med särskilt fokus på demografiska förändringar orsakade av den åldrande befolkningen. Jag undersöker hur AI-teknik, såsom de senaste framstegen inom stora språkmodeller, formar autonomi, handlingskraft och identitet hos utsatta befolkningsgrupper inom hälso- och sjukvård och social omsorg.

Genom deltagande designmetoder involverar min forskning utsatta användare, såsom äldre, barn eller vårdgivare, i AI-utvecklingen. Jag är intresserad av att utforska de individuella och socialt delade praktiker som är inbäddade i användningen av nya tekniker, samt den ömsesidiga påverkan mellan teknik och vardagsliv för att bidra till mer inkluderande och transformativa tekniker.  

Min forskning kan användas både inom teknisk utveckling och policybeslut för att forma ett hållbart och jämlikt digitalt samhälle. 

Frederico Marques Penha, institutionen för kemiteknik

Man med skägg.

Dr Fred Marques Penhas forskning fokuserar på kristallisation, membranteknik samt processintegration och intensifiering. Ett viktigt forskningsfokus under de senaste fem åren har varit återvinning av kritiska råvaror från sekundära källor (gruvavfall och urban mining), där man har tagit itu med stora tekniska flaskhalsar för att möjliggöra högrena produkter från restprodukter som kan återföras till industriella värdekedjor.

Deras arbete undersöker också de grundläggande mekanismerna bakom kristallisation från flerkomponentslösningar och membranintensifierade processer och tillämpar dessa insikter på utmaningar som återvinning av näringsämnen från avloppsvatten.

Magdalena Malm, institutionen för proteinvetenskap

Kvinna med långt hår och svart tröja.
Foto: Jon Lindhe

Biologiska läkemedel, inklusive olika affinitetsproteiner och gen-terapier baserade på virala vektorer, möjliggör specifik behandling av många olika sjukdomar. Så kallad protein engineering möjliggör vidare utvecklingen av mer avancerade biologiska läkemedel med skräddarsydda egenskaper.

Mer avancerade terapier kan dock också leda till behovet av mer anpassade och skräddarsydda cell-fabriker för dess produktion för att inte begränsa dessa läkemedels kliniska utveckling eller tillgänglighet. Min forskning handlar om förbättring av både biologiska läkemedel och deras cell-fabriker för produktion.

Ett särskilt fokus handlar om forskning inom kombinationen av affinitetsproteiner och virala vektorer för mer precis målsökning samt kartläggning och förbättring av två av de mest vanligt använda däggdjurscell-fabrikerna, CHO och HEK293, för produktion av biologiska läkemedel.