Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

“Vår kärnverksamhet är där vi måste lägga störst resurser”

Kvinna framför tegelbyggnad.
CBH:s skolchef Amelie Eriksson Karlström. Foto: Jon Lindhe
Publicerad 2025-12-08

Liksom övriga skolor har CBH gjort en årlig uppdatering av den treåriga reformagendan, som är en del av KTH:s verksamhetsplan. Skolchef Amelie Eriksson Karlström berättar om arbetet framåt med skolans fyra fokusområden.

Vad är fokus i reformagendan under det kommande året?

– Vi har ju inte ett enda fokus, utan fortsätter ha akviteter inom de fyra olika områdena utbildning, forskning, studie- och arbetsmiljö samt effektiv resursanvändning. Vi har utgått från föregående version och uppdaterat den.

– Inom utbildningen fortsätter vi att arbeta med utbildningsutbudet och experimentella miljöer, pedagogisk utveckling och en hållbar forskarutbildning. Det är mycket som är viktigt, så det är svårt att lyfta fram något särskilt. En del saker är KTH-gemensamma, till exempel makermiljöer. Det är en aktivitet som vi jobbar vidare med på CBH. Där har vi en fungerande miljö i Flemingsberg, men vi ska se till att alla studenter på våra olika program har tillgång till experimentella miljöer.

– En sak som är jätteviktig är att vi startat en behovs- och kompetensinventering av skolans lärare för att se inom vilka områden vi kommer att behöva rekrytera för att hantera kommande pensionsavgångar. Här är det viktigt att kunna koppla ihop behoven inom utbildningen med de forskningsområden som kommer att vara viktiga framåt.

Vad ska skolan åstadkomma i verksamheten?

– Vår kärnverksamhet är där vi måste lägga störst resurser, att fortsätta göra bra forskning och utbildning. En viktig framtidsfråga är tillgången till forskningsinfrastruktur där vi vill titta på möjliga nya modeller för finansiering av infrastrukturen och driften av denna. Det handlar om att det är dyrt att driva infrastrukturer och köpa nya instrument. Hur kan vi samordna det här så att vi kan finansiera och utnyttja infrastrukturen på ett bra sätt?

–När det gäller lokalfrågan behöver vi fortsätta försöka minska lokalkostnaderna och ett sätt skulle kunna vara att jobba för ett mer effektivt lokalutnyttjande. Här behöver vi samarbeta över institutionsgränserna och tillsammans med fastighetsavdelningen för att hitta nya lösningar.

Varför är just dessa förändringar viktigast att göra och hur ska det gå till?

– För alla aktiviteter i reformagendan ska vi försöka specificera tydligt vad som ska göras och utse ansvariga personer. I vissa fall kanske vi kommer att behöva tillsätta arbetsgrupper som kan arbeta i projektform med frågorna, andra saker kanske kan ske inom ramen för det ordinarie arbetet.

– Både hanteringen av forskningsinfrastruktur och rekryteringen av lärare är framtidsfrågor. Det finns inga akuta behov utan det handlar om att börja i god tid och bygga för framtiden. Andra saker som att vi behöver minska lokalkostnaderna för att vi har en fortsatt ansträngd ekonomi handlar mer om här och nu. Att utveckla utbildningsutbudet och experimentella miljöer är för att vi ska fortsätta vara attraktiva för studenter även i framtiden och hänga med i utvecklingen.

Text: Sabina Fabrizi ( sabina@kth.se )