CBH-skolans reformagenda
Hur ska CBH-skolan utvecklas under åren 2024–2026? Vilka strategiska satsningar ska göras för att stötta KTH:s mål och vision? CBH-skolans reformagenda ger svar.
Aktiviteterna i CBH-skolans reformagenda syftar till att skapa en hållbar arbets- och studiemiljö samt skapa bättre förutsättningar för att ge relevant utbildning och bedriva framgångsrik forskning.
Utveckla skolans utbildningsutbud, utbildningsorganisation och experimentella miljöer
Organisation och rutiner
CBH-skolan bedriver idag utbildning på grund- och avancerad nivå, behörighetsgivande nivå och forskarutbildningsnivå. Skolan ger även ett antal kurser inom livslångt lärande. Skolan arbetar sedan 2023 med en översyn av GRU-organisationen och redan beslutade förändringar kommer att implementeras under perioden 2024–2026. Nya rutiner är under utveckling för att tillsammans med verksamhetsstödet hantera budget, bemanning och ekonomisk uppföljning inom skolans kurser och program. Ett flertal pedagogiska utvecklingsprojekt bedrivs inom ramen för Framtidens utbildning, med fokus på genomströmning, rekrytering och examination.
Basårsutbildning
Campusflytten av basårsutbildning från Södertälje till Flemingsberg kommer att genomföras under 2024–2025 och därefter kommer skolan att ansvara för all behörighetsgivande utbildning på KTH. I samband med flytten kommer skolan att arbeta med samordning av programmen och utveckling av en framtida strategi för basårsutbildningarna på KTH Campus och Campus Flemingsberg.
Högskoleingenjörsprogram
Skolan ansvarar idag för fem olika högskoleingenjörsprogram. I samband med flytten av program från Kista kommer skolan, tillsammans med EECS-skolan, arbeta med att samordna KTH:s högskoleingenjörsutbildningar inom data och elektroteknik. Se även avsnitt 3.3.1. Skolan kommer att göra en översyn av högskoleingenjörsprogrammen för bättre anpassning till KTH:s nya inriktningsbeslut för utbildningsutbudet samt undersöka möjligheter som främjar breddad rekrytering och deltagande.
Nya masterprogram
Inom flera av skolans forskningsområden finns det gott studentunderlag och efterfrågan i samhället på nya utbildningar. Skolan kommer under perioden att ta fram förslag på nya masterprogram inom datadriven hälsa och bioinformatik.
Experimentella miljöer
Tillgången till experimentella miljöer är av mycket stor vikt för skolans utbildningsprogram. Skolan kommer att arbeta för ett mer effektivt utnyttjande av kurslabben och undersöka möjligheterna att ta emot fler studenter på projektkurser i forskningslabben. Skolan kommer att fortsätta den pågående satsningen på Makerspace, både vad gäller fysiska labbmiljöer och beräkningskapacitet.
Forskarutbildningens kursutbud
Inom forskarutbildningen kommer skolan att göra en översyn av doktorsprogrammens kursutbud, med särskilt fokus på obligatoriska kurser och ämneskurser inom skolans forskningsprofilområden. Målsättningen är att underlätta för doktorander att hitta relevanta kurser inom det egna utbudet. Skolan kommer även att arbeta för att det görs en KTH-gemensam översyn av kursdelen för doktorsexamen.
Utveckla skolans konkurrenskraftiga forskning
Styrkeområden och strategiska forskningsinitiativ
Skolan har forskning av hög internationell kvalitet inom många områden, men saknar en tydlig profilering av sina styrkeområden. Under perioden kommer ett arbete göras för att beskriva forskningsmiljöerna och definiera inom vilka områden skolans forskning är unik och konkurrenskraftig, i både nationellt och internationellt perspektiv. Detta arbete kan sedan ligga till grund för extern kommunikation, kraftsamling inför forskningsansökningar och nya strategiska forskningsinitiativ.
Forskningsinfrastruktur
För att öka utnyttjandet av skolans forskningsinfrastrukturer kommer skolan arbeta för att de samordnas och tillgängliggörs som KTH-infrastrukturer.
Forskningsstöd
I dialog med verksamhetsstödet kommer skolan arbeta för att forskarna får bättre information och stöd i samband med ansökningar om forskningsmedel. Inom flera av skolans forskningsområden är etiktillstånd och regelefterlevnad vid hantering av känsliga data mycket viktigt. Skolan kommer att utveckla stöd och vägledning till forskare i samarbete med verksamhetsstödet och andra delar av KTH.
Förbättrad studie- och arbetsmiljö (inklusive rekrytering och kompetensutveckling)
Dimensionering, finansiering och utveckling av fakulteten
Parallellt med den KTH-gemensamma översynen av karriärsystemet kommer skolan att göra en genomlysning av skolans olika kategorier av lärare och forskare, samt kartläggning av framtida behov och tillgängliga resurser. Detta arbete förväntas leda till utveckling av en hållbar dimensioneringsstrategi och fastställande av principer som ska vara vägledande vid nyrekrytering. Skolan kommer att skapa ett nätverk och ett internt mentorprogram som stöd för biträdande lektorer.
Jämställdhet, mångfald och likabehandling
Skolan arbetar med olika insatser för att få en mer inkluderande kultur och förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Det genomförs ett projekt om bemötande och det planeras aktiviteter som uppföljning av KTH-rapporten om genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier, med särskilt fokus på doktorander. Skolan arbetar även med stöd till skolans chefer för att hantera stress och hög arbetsbelastning i en tid av förändringar.
Breddad rekrytering och utveckling av studiemiljön
Skolan kommer att göra en kartläggning och uppföljning av tidigare genomförda rekryteringsinsatser, som vägledning för det framtida rekryteringsarbetet. Tillsammans med övriga KTH kommer skolan att arbeta med utveckling av studiemiljön för att kunna ta emot fler studenter på KTH Campus och Campus Flemingsberg i samband med omlokaliseringen från Södertälje och Kista.
Säkerställa en mer effektiv resursanvändning
Effektiv lokalanvändning. För att minska lokalkostnaderna och få ett mer effektivt lokalutnyttjande kommer skolan se över lokalbehoven och förtäta/expandera på olika campus, med fokus på att behålla och utveckla experimentella labbmiljöer både för forskning och för utbildning.
Effektivt verksamhetsstöd
Skolan kommer att arbeta för ökad användning av digitala ärendehanteringssystem, t.ex. för inköp och administration av forskningsprojekt. Skolan kommer att arbeta för en effektivisering av verksamhetsstödet med målsättningen att minska täckningsbidraget för både forskning och utbildning under perioden.