Inomhusklimat och felanmälan
Här får du veta hur inomhusklimatet fungerar, hur du ska gå till väga när det inte fungerar som det ska och även några tips för hur du själv kan påverka ditt inomhusklimat.
Inomhusklimatet är en viktig del av arbetsmiljön, men även en betydande del för vårt miljöarbete. Både Akademiska Hus och KTH har högt uppsatta miljömål som tar sikte på minskad energianvändning och reducerade CO2-utsläpp.
Akademiska Hus ansvarar för att alla system fungerar som de ska och att ventilation och temperatur är rätt inställda. EECS Service ser till att de uppfyller sin del som hyresvärd. Men du kan också påverka det upplevda inomhusklimatet.
Regeringsuppdrag: energibesparing i statliga myndigheter
KTH ska som myndighet genomföra åtgärder för att spara energi enligt nytt uppdrag från regeringen. Mängden el som köpts samt åtgärder ska regelbundet redovisas till Energimyndigheten till och med april 2023.
KTH:s energibesparing och hur du kan bidra
Vi gillar olika
Upplevelsen av ett inomhusklimat är högst individuell, men några faktorer påverkar den upplevda temperaturen:
- Vad du har på dig.
- Om du har ett stillasittande eller rörligt arbete.
- Vart i rummet du arbetar.
- Din hemmatemperatur och din dagsform.
Dina kläder spelar stor roll för hur du upplever temperatur på arbetsplatsen. På sommaren vill du ofta ha en högre temperatur då du klär dig tunnare under den årstiden. Den upplevda temperaturskillnaden mellan att sitta still, stå upp och hålla dig i rörelse uppgår till cirka 3°C. Kavaj eller kofta ger cirka 2°C skillnad, medan en undertröja, långärmad skjorta eller tröja ger 0,5°C skillnad.
Hur mycket du anstränger dig fysiskt spelar roll. Det går exempelvis åt betydligt mer energi att stå upp och arbeta jämfört med att sitta ner. Därför vill vi gärna ha det lite svalare vid stående, rörligt arbete jämfört med stillasittande kontorsarbete.
Arbetar du nära fönster eller dörrar som påverkar inomhusklimatet är det svårare att reglera temperaturen.
Vilken temperatur du vill ha på arbetsplatsen påverkas också av hur varmt du har hemma. Det kan också bero på din dagsform. Om du är pigg och utvilad spelar det antagligen mindre roll vad det är för temperatur. Om du däremot har en dålig dag, eller om det är regnigt och grått, ökar risken för att du känner dig frusen.
Svårigheten att hitta rätt temperatur inomhus hänger alltså samman med att vi är individer med olika preferenser.
Inomhusklimatet gäller byggnadens vistelsezon
Inom området inomhusklimat används begreppet vistelsezon. Det innebär att de krav som ställs på rummets klimat ska vara uppfyllda inom vistelsezonen.
Boverkets definition av vistelsezonen är bland annat:
- En decimeter över golvet.
- En meter framför fönster.
Du måste alltså räkna med att kraven på inomhusklimat inte alltid är fullgott utanför vistelsezonen.
Läs Boverkets definition av vistelsezon .
Den termiska komforten beräknas för en grupp
För att bedöma hur folk uppfattar temperaturen inomhus används en skala med 7 steg, från -3 till +3; skalan för termisk komfort. Mittenvärdet, 0, utgör den neutrala upplevelsen då man är helt nöjd. Skalan handlar om att beräkna vad en grupp individer tycker i genomsnitt. Även om medelvärdet skulle hamna mitt på skalan så kommer några att tycka att det är för kallt och några att det är för varmt. Det är sannolikt en svår uppgift att hitta tekniska system som kan skapa klimat som tillgodoser varje individs önskemål.
Inomhusklimatguiden
Den här sidan är en sammanfattning av Inomhusguiden för KTH Campus. Guiden har tagits fram i samverkan mellan Akademiska Hus och KTH.
Läs hela Inomhusklimatguiden här (pdf 481 kB) .