Immaterialrätt (IPR)

Forskare anställda vid KTH som utför forskning i samverkan bör ha grundläggande kunskap om IPR (Intellectual Property Rights). Research Support Office ger stöd i ansökningsfasen och vad man behöver tänka på som forskare vid KTH när man skriver en ansökan till forskningsprojekt som förväntas skapa IPR. En väl formulerad IP-plan kan också stärka projektets impact.

KTH Innovation  är den avdelning som kan hjälpa dig under ditt forskningsprojekt från ett tidigt skede med IP-plan till dess projektet är slut och resultat ska tas vidare till produkt, industri och/eller patent.

IPR-frågan löper som en röd tråd genom många skeden av forskningen och man bör planera hur resultat ska hanteras redan i ansökningsstadiet.

Som en följd av lärarundantaget så äger forskaren själv sina forskningsresultat och IPR. Därför måste forskare ingå ett forskaravtal med KTH för att KTH ska kunna förhandla med motparter gällande IPR. Ytterligare information om detta hittar du på Juridiska avdelningens sidor .

Introduktion

Intellectual Property Rights, på svenska översatt till immateriella rättigheter och består av:

• Upphovsrätten: Skyddar till exempel musik, film men och även källkoden till datorprogram, och gäller i 70 år efter upphovsmannens död.
• Patent: Ett skydd för en ny, teknisk lösning som gäller i max 20 år. Patent är den IPR som oftast är aktuellt för forskare på KTH.
• Varumärkesskydd: Ett skydd för ett kännetecken för ett företag, en produkt eller tjänst.
• Mönsterskydd/designskydd: Skyddar utseendet och formen på en produkt.

Dokumentet riktlinjer om intellektuella tillgångar skapade vid KTH  ger ramarna om hur KTH agerar vid dessa förhandlingar.

IPR-plan

En IPR-plan ska innehålla medel att bygga, utveckla och eventuellt kommersialisera resultat. IPR-planen ska reglera och ge struktur, till exempel aktiviteter relaterade till den IPR-hantering som utförs (vad, hur, när, av vem etcetera). De viktigaste komponenterna och aktiviteterna i IPR:s förvaltningsplan anges nedan. IPR-förvaltningen kommer att vara beroende av inom vilken organisation den genereras.

Vad ska du tänka på?

1. Kontrollera alla dokument för utlysningen och var medveten om IP-reglerna innan ansökan utarbetas. Ta reda på om det finns specifika IP-regler för programmet och/eller finansiären i fråga. Efter ett beviljat projekt behövs ofta ett projektavtal för att reglera samarbetet. Flera aspekter som rör IPR regleras av just detta avtal som ingås i början av ett samverkansprojekt.
2. Management: Det är viktigt att man redan i starten av ett projekt eller en centrabildning bygger en struktur som säkerställer att man kontinuerligt fångar upp resultat och/eller IPR. Red ut hur projektet planerar att organisatoriskt hantera ärenden såsom IP-policyers, rutiner, ansvariga, beslutsprocesser, incitament och så vidare. Om det uppkommer problem med resultathantering har de ofta sitt ursprung redan i detta stadie. Vem monitorerar och hur? Hur redovisas skapade resultat?
3. Hur ska resultatens potential och/eller värde utvärderas, och hur hanteras dem inom projektet? Det krävs kunskap och struktur för att hantera detta praktiskt.
4. Hur säkrar och skyddar man IP-patentering? Publicering är centralt för KTH, men ibland kan det hamna i konflikt med parter som vill skydda resultat för att möjliggöra en eventuell patentansökan.

Ytterligare stöd och information finns på EU-kommissionens webbplats , där du bland annat hittar bra guider om IP i kontrakt och Horisont 2020-projekt.