Energiplattformen besökte KTH Live-In Lab - testmiljö för smarta byggnader
I slutet av augusti gjorde Energiplattformen ett besök hos KTH Live-In Lab som erbjuder både forskare och företag möjligheten att testa ny teknik för smarta byggnader, inte minst med målet att utveckla mer hållbara energisystem.
Målet för terminens första skolbesök för KTH Energiplattform var centrumbildningen KTH Live-In Lab. Här testas och utvecklas ny teknik med målsättningen att snabba upp utvecklingen av smarta och hållbara byggnader.
– KTH Live-In Lab är skapat för att utveckla och testa innovativa lösningar i byggnader där det samtidigt lever människor. Den forskning som görs här ger unika kunskaper som ligger närmare verkligheten än vanliga labb, säger Agnieszka Zalejska Jonsson, vice föreståndare, som tog emot KTH Energiplattform och visade själva kontrollrummet och hjärtat i labbet.
Energiplattformen representerades av föreståndare Lina Bertling Tjernberg, vice föreståndare Christophe Duwig; Kerstin Forsberg, Pernilla Hagbert och Ilya Sychugov, medlemmar i plattformens referensgrupp; samt Pierre Bodin, forskningsrådgivare för strategiska initiativ.
KTH Live-In Lab grundades 2016 och förutom centrumpartners Akademiska Hus, Einar Mattson, Schneider Electrics och Bengt Dahlgren har närmare ett hundratal andra partners deltagit i projekt vid testmiljön sedan starten.
Den fysiska testmiljön består av tre byggnader på KTH Campus: Testbed KTH som rymmer ombyggbara studentlägenheter, Testbed EM med cirka 305 studentlägenheter och Testbed AH som är ett hus för undervisning. Under de senaste fyra åren har KTH Live-In Lab genomförts cirka 45 större forskningsprojekt. Här utvecklas även en datapool för forskningsdata och resultat öppen för KTH-studenter, lärare, forskare och samarbetspartners.
Förenklar driften för fastighetssystem
Förutom de fyra byggnaderna på campus kan också KTH Live-In Lab utökas till att omfatta fler byggnader. Ett exempel är det pågående projektet Semantisk Taggning som just nu utvecklas i samarbete med Schneider Electric, Akademiska Hus, SISAB, Einar Mattsson och KTH.
– Många projekt som vi har genomfört har stor teknisk potential och kan minska energianvändningen, men de beställs inte av företag då det saknas kompetensen för att drifta dem, säger Jonas Anund Vogel, föreståndare för KTH Live-In Lab.
Med hjälp av en semantiskt databas underlättas driftsättning och skötsel av ett fastighetssystem. Vid en semantisk taggning ges alla värden, givare, utrustningar så kallade ”taggar” i klartext, till exempel ”tilluftsfläkt” eller ”frånluftsgivare”. Detta gör det möjligt att ge instruktioner och styra systemet med hjälp av vanliga meningar. Taggningen kompletterar den befintliga märkstandarden, öppnar för möjligheten att skapa en digital tvilling av systemet, och för externa företag att styra klimatet via AI.
– Vår målsättningen är att Schneider kan möjliggöra en slags ”appstore” för systemet där andra företag kan lanserar sina produkter, till exempel olika former av AI-applikationer, säger Jonas Anund Vogel.
Förhoppningen är sänka tröskeln för fastighetsägare som tvekar inför att installera ett fastighetssystemet. Om det öppnas det för andra företags produkter och tjänster kan det bli enklare att drifta.
– Vi behöver undersöka vilka tekniska hinder som finns, vilket potentialen är och vilka affärsmässiga hinder som behöver övervinnas.
Den semantiska databasen är nu installerad vid KTH Live-In Lab och ska nu testas innan den rullas ut som ett försök bland SISAB:s 600 skolor i Stockholm. Försöket innebär också att alla skolor inkluderas som en del av KTH Live-In Labs testinfrastruktur, vilket kan öppna för ytterligare forskningsprojekt.
Batterilager i flerbostadshus
Nyligen togs även ett system i drift där solceller på taket av KTH Live-In Lab lagrar sin överskottsel i batterier från Northvolt. Under hösten installerade batterier motsvarande 186 kWh, och inom kort kommer 180 kWh till.
– Tanken är att minska användningen av el, samtidigt som vi kan öka flexibilitet och minska exponeringen mot problem i nätet.
I forskningsprojektet samarbetar KTH, Northvolt och Einar Mattsson för att hitta sätt att optimala balansen mellan solceller, elanvändning, batterilager och elpriser.
– Just nu finns det en stor affärsmässig potential i projektet och detta är också något vi kommer att undersöka vidare, säger Jonas Anund Vogel.
Testmiljöer som KTH Live-In Lab finns på flera platser i världen. I Sverige finns en liknande testmiljö vid Chalmers tekniska högskola i form av HSB Living Lab.
– Vi är lite av syskonprojekt även om våra inriktningar skiljer sig något åt. Samtidigt så har vi samarbetat i vissa projekt, säger Agnieszka Zalejska.
Live-In Lab har även ett samarbete med Vattenfallsgymnasiet i Forsmark för att sprida lärandet och användningen av testmiljön till gymnasister.
Tillsammans med Chalmers, Lunds universitet och Umeå universitet startade nyligen ett projekt för att undersöka nya metoder för att mer hälsosam inomhusluft och minimal risk för överföring luftburna sjukdomar som COVID-19. Tidigare forskning har identifierat hur extrema temperaturer, med extrem kyla och värme, kan ställa helt nya krav på ventilations- och klimatsystemen.
– Vi skulle gärna se fler projekt inom ventilation som är ett underutvecklat område. I dagsläget är de smarta luftkonditionssystem som finns tillgängliga oerhört komplicerade för fastighetsägare. Samtidigt finns det problem i form av ökad energianvändning, säger Jonas Anund Vogel.
Text: Magnus Trogen Pahlén