Strömningsforskning för energisnål framtid
Shervin Bagheri forskar om hur strömmande vätskor och gaser samverkar med ytor och material. Nu får han finansiering från ERC Consolidator Grants 2023 för att studera så kallade självsmörjande ytor. Syftet är att öka energieffektiviteten inom en rad områden.
Tanken är att forskningen ska lägga den vetenskapliga grunden för att utveckla energisnåla avancerade ytmaterial med användning inom bland annat sjukvård och miljöteknik.
Självsmörjande ytor anses vara en banbrytande teknik med många tillämpningar. Bland annat genom att de lättare står emot smuts, minskar vattenmotstånd och har förbättrad värmeöverföring.
Shervin Bagheri , professor i strömningsmekanik, ska genom beräkningar och experiment inom projektet LUBFLOW undersöka hur självsmörjande ytor påverkas av att utsättas för verklighetstrogna förhållanden: att vara nedsänkta i hårda flödesmiljöer – starkt strömmande vätska.
– Ytorna är mycket funktionella och med stor potential att bidra till minskad energiförbrukning inom flera sektorer. Men i realistiska strömningsmiljöer som innehåller turbulens, partiklar och organismer beter de sig på ett oberäkneligt och okontrollerad sätt, säger Shervin Bagheri.
Genom att kartlägga stabiliteten och utforska nya funktioner ska forskarna få en djupare förståelse för samverkan mellan ytor och strömmande flöden. I förlängningen hoppas man baserat på nyvunnen kunskap kunna skräddarsy nya ytmaterial med minimerad energiförbrukning.
Shervin Bagheri ger några exempel för användning inom biomedicinsk utrustning, marin industri och livsmedelsförädling:
– Inom medicin- och livsmedelsprocesser läggs det ner enorma resurser på att rengöra material eftersom mikroorganismer växer på ytor mycket fort. De flesta lastfartyg har bevuxna skeppsskrov vilket kan dubbla bränsleförbrukningen. Självsmörjande ytor kan i teorin lösa många av dessa problem, men de är ännu inte stabila i verkliga miljöer med hårda vätskeflöden.
Shervin Bagheri får två miljoner euro under fem år i finansiering från Europeiska forskningsrådet, ERC, för forskningsprojektet.
– Det är ett viktigt erkännande av min forskargrupp och att vi ställer forskningsfrågor som är betydelsefulla. Med ERC-anslaget kommer vi kunna vara delaktiga i att etablera det växande forskningsämnet där man studerar hur komplexa flöden samverkar med avancerade material.
Text: Christer Gummeson