Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Funkastöd: Erfarenheter och klurigheter kring det pedagogiska kompensatoriska stödet

Dokumentation från Lunch 'n' Learn 29 september 2021

Publicerad 2021-10-11

Hur kan KTH på bästa sätt möta studenters behov av pedagogiskt stöd vid examination och samtidigt följa lärandemålen? Går det att arbeta proaktivt och ha lösningarna färdiga redan innan de kluriga fallen kommer in? Här är dokumentationen (video och länkar) från Lunch 'n' Learn-webbinariet om funkastöd, examination och hur vi tillsammans kan arbeta framåt med dessa frågor.

Om webbinariet

Innehållsförteckning för videon

Här är en länklista som fungerar som en innehållsförteckning för inspelningen. Klicka på länken till den del som du vill titta på. När du kommit till KTH Play så klickar du på playknappen så startar videon på rätt ställe. Samtliga länkar leder till KTH Play.

Introduktion

Arbete med aktiva åtgärder vid KTH

Två kategorier av stöd, R-stöd och P-stöd

Fallstudie: skrivhjälp vid matematiktentamen

Fallstudie: stöd vid muntliga gruppmoment

Slutsatser och arbete framåt

Lärandemål är centrala för en utbildning och examination. Är det möjligt att arbeta med lärandemål som mer breddar perspektiven på de färdigheter som bedöms och som öppnar upp för nya examinationsformer? Hur och när kan det göras? Hur kan vi som lärosäte se till så att alla studenter, oavsett funktionsvariation, kan genomföra examinationsmomenten i en utbildning?

Det här och mycket mer diskuterades under Lunch 'n' Learn-webbinariet på temat "Funka-stöd vid examination". Webbinariet riktade sig till alla som är intresserade av Funkas arbete på KTH, och främst till examinatorer och kursansvariga som vill stå på en god grund inför mötet med studenter som har rätt till pedagogiskt kompensatoriskt stöd. Webbinariet fokuserade på erfarenhetsutbyte, exempel på lösningar och tips kollegor emellan. På webbinariet fanns även deltagare med från andra lärosäten, vilket gav nya infallsvinklar och erfarenheter till samtalet.

Första halvan av webbinariet gav en introduktion till Funka-stödet på KTH. Vi fick även ta del av två exempel på "fall" där man försökt möta studenternas behov och samtidigt säkerställa att lösningen också följer lärandemålen. Ena fallet rörde skrivhjälp vid matematiktentamen och det andra gruppredovisning.

Erfarenhetsutbyte och diskussion över lärosätesgränserna

Med på webbinariet var även deltagare från andra lärosäten, vilket gjorde att diskussionerna kunde breddas och inte handla enbart om KTH utan också om hur vi gemensamt kan tänka, agera, dela resurser osv mellan oss.

Obs: diskussionsdelen av webbinariet spelades inte in, därav saknas den delen i videon.

Pedagogiska lösningar kan gynna alla

Studenter som har en varaktig, dokumenterad funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation med studenter utan funktionsnedsättning. KTH bedriver därför ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för studenter med funktionsnedsättning.

Det är dock inte alla studenter med funktionsnedsättning som kontaktar Funka-handläggare eller vill ha stöd. En del känner inte till att möjligheten finns och en del nekas. Det stöd som Funka erbjuder kräver en utredning, och ramarna är fast satta och kopplade till KTH:s egna riktlinjer kring stödet. Det här viktigt att känna till för att förstå helheten.

Det finns också studenter som inte har dokumenterad funktionsnedsättning men som har behov som gynnas av de pedagogiska lösningar som ofta tas fram utifrån Funka-perspektiv.

Till exempel så uppskattar de flesta studenter

  • blandade examinationsformer
  • tydlighet i information
  • tydlighet i upplägg i lärplattformen.

Just detta perspektiv på Funka-stöd togs också upp under diskussionsdelen.

Olika röster från diskussionen

Lärandemål och studenters behov

  • Hur formulerar vi lärandemålen utifrån studenters olika förutsättningar? Det är viktigt att inte missa att inkludera denna aspekt i KTH:s högskolepedagogiska kurser.
  • Funka kan inte ändra på lärandemålen, oavsett om en student har svårigheter med det som behöver uppnås (Ex en muntlig redovisning)
  • Lärandemålen kan alltså gå emot en students dokumenterade behov, och examinatorn behöver vara med och besluta om anpassningarna för studenten, så inte de går emot kursens lärandemål.
  • Det kanske är omöjligt att vissa studenter ska kunna uppnå lärandemålen, men är det inte då diskriminering?
  • Det kan finnas en förväntning på universitetet, hos studenter som haft bra stöd i gymnasiet, att liknande ska finnas.

Nya sätt att examinera och "universal design"

  • Vi måste hitta nya sätt att examinera, så inte de med funktionsnedsättning är "speciella". Bygg in det tidigt i kursen, universal design, blandade examinationsformer kan ju alla studenter uppskatta.
  • Studenterna säger att det är svårt att få intyg för kompensatoriskt stöd och anpassningar, jag försöker därför anpassa examinationsformer så det gynnar alla, som att ha mindre grupper för redovisningar.

Universitetets roll som bron till yrkesföreträdare

  • Vissa utbildningar kräver vissa färdigheter. Vissa program kräver muntliga examinationsmoment. Man kan inte bli lärare om man inte kan prata inför grupp.
  • Det finns en förlegad syn om vad vissa yrken kräver, ett gammeldags synsätt. Har inte vi som universitet en uppgift att utmana den?
  • Vi som utbildar studenter som ska stå arbetsmarknaden till förfogande har också ett ansvar att påverka yrkesföreträdare, vi som utbildar står i samspel med yrket och har chansen att göra skillnad.

Proaktivt arbete

  • Hur man kan jobba proaktivt som lärosäte, innan fallen kommer fram?
  • Det är sällan denna typ av ärenden kommer upp, men när de gör det är den ena inte den andra lik. Kan vi samla på oss en bank av lösningar som vi kan använda oss av då det blir aktuellt?
  • Kan vi bli bättre på att arbeta proaktivt och tydligare förklara för studenter vad utbildningen innebär och vilka moment som kommer exempelvis kräva vissa förmågor: ”Det kommer vara labbar som du måste kunna göra själv" eller "Du kommer behöva tala mycket inför andra"?
  • Examinatorerna ska blandas in tidigt för att det ska bli bra. Möte mellan student, funka, kursansvariga, och programansvariga osv.

Slutsatser och tankar om arbetet framåt (från presentationen)

  • En students utfärdade rekommendation om pedagogiskt stöd ger inte alltid examinatorn hela bilden av studentens behov.
  • Möte där student, examinator och funka-handläggare deltar kan hjälpa examinator att hitta en lösning som är förenlig med lärandemålen i kursen.
  • KTH behöver systematiskt dokumentera vilka P-stöd som använts, hur processen fram till beviljande/avslag sett ut samt hur lösningen fungerat för studenten.
  • P-stöd är typiskt "sällanärenden" för examinatorer och en exempelbank med olika P-stödslösningar är en proaktiv åtgärd mot diskriminering som ökar chanserna för KTH att erbjuda stöd av god kvalitet samt minskar arbetet för examinatorer.

Innehållsförteckning för videon

Här är en länklista som fungerar som en innehållsförteckning för inspelningen. Klicka på länken till den del som du vill titta på. När du kommit till KTH Play så klickar du på playknappen så startar videon på rätt ställe.

Presentatörer

Gunnar Tibert (vice skolchef, SCI, KTH).

Kristian Bjerklöv (professor, SCI, KTH).

Martina Calero (funka-handläggare, Avdelningen för utbildningsstöd, KTH).

Anna Josefsson (funka-handläggare, Avdelningen för utbildningsstöd, KTH).