Examinationsportfölj
En examinationsportfölj innehåller en samling prestationer som studenten genomför för att visa på måluppfyllelse i en kurs. Portföljen kan variera vad gäller innehåll, arbetsprocess och studenternas inflytande i urvalet. På denna sida ges information om rekommenderat innehåll samt exempel angående redovisning av en examinationsportfölj.
Vad som bör ingå i en examinationsportfölj
Innehållsförteckning
En fördel med portföljen som examinationsmetod är att den möjliggör en samlad bedömning av studentens utvecklade kunskaper. Det kan dock innebära att både lärare och student behöver hantera många inlämningar, varav det är bra att någon form av innehållsförteckning används. En digital möjlighet är att skapa ett delat dokument där studenterna markerar vilka uppgifter de arbetat med, eller ett quiz där arbetet med uppgifterna kan rapporteras samt en eventuell lösning lämnas in och om möjligt automatbedömas.
Reflektionsuppgift / loggbok
I examinationsportföljen bör det ingå en reflektionsuppgift eller loggbok där studenten reflekterar över sitt lärande eller ombeds beskriva och förklara ett eller flera delar av sitt arbete. Moment med självvärdering (studenten värderar sitt egna arbete) och förklaringar av t.ex. beräkningar med studentens egna ord kan läggas in i mitten och slutet av kursen eller förväntas ske flytande i en loggbok. Varje student lär sig på ett unikt sätt vilket reflekteras i uppgiften eller loggboken, vilket gör att den kan bli ett stöd i att bedöma om studenten gjort arbetet själv eller om det handlar om försök till vilseledande.
Examinationsuppgifter
Examinationsuppgifterna består av vad som passar i kursen. Några saker att tänka igenom är om det ska vara individuella uppgifter eller gruppuppgifter, olika obligatoriska uppgifter beroende på vilket betyg studenten satsar på, några få stora uppgifter eller många små m.m. När det gäller små uppgifter är det bra att tänka på att inte ta uppgifter från böcker, då de flesta böcker har färdiga lösningar som studenter kan ha tillgång till.
Läs mer om utformning av skriftliga uppgifter för examination .
Studenter studerar ofta tillsammans, vilket gynnar lärandet och även är den arbetsform studenterna troligen kommer att arbeta i efter studierna. Därför passar uppgifter som studenterna löser tillsammans bättre ur ett pedagogiskt perspektiv, men samtidigt ska slutbetyget baseras på individens prestationer. Därav rekommenderas en blandning av individuella uppgifter och uppgifter för grupparbeten till portfolion.
En av fördelarna med examinationsportfolion är att en holistisk bedömning kan göras. En holistisk bedömning utgår från lärarens helhetsintryck av en studentprestation. Det ger bilden av ett komplext och sammansatt lärande där kvalitativa betygskriterier kan kopplas till lärandemålen.
Nedan ges två exempel på utformning av urval till vad som ska redovisas från portfolion. Den ena är att alla arbeten som studenten gjort i kursen ingår, och det andra är att ett urval av arbeten ingår i portfolion eller ska redovisas.
Redovisning/bedömning av alla arbeten i portfolion
Hur bedömningen av portfolions arbeten genomförs påverkar inte bara lärarens arbetsbörda utan även vilka arbeten studenterna kommer att prioritera. Om alla arbeten ska bedömas enskilt, fundera på om det går att automatbedöma delar av examinationsportföljen med hjälp av ett quiz. Det bör även övervägas om alla studentens prestationer/arbeten måste vara korrekta, kan det räcka att alla arbeten är påbörjade eller kan det till och med vara ok att en del är felaktiga? Ett upplägg där exempelvis 80% av arbetena/uppgifterna måste vara korrekt lösta minskar pressen på studenten vilket kan leda till mindre fusk. Studentens arbete med examinationsportfölj bör följas kontinuerligt med olika feedbackmoment för att studentens utveckling ska bli optimal. Det är även bra att avsluta arbetet med portföljen tillsammans med studenten genom att ha en uppföljande muntlig examination i slutet av kursen. Detta ger även tillfälle att säkerställa studentens identitet och motverka fusk. Mer information om uppföljande muntliga examinationer.
Exempel på avslutande redovisning av examinationsportfölj
Exempel på examination i kursen SD2910 (pdf 74 kB)
Redovisning/bedömning av ett urval av arbeten i portfolion
Genom att enbart bedöma delar av examinationsportföljens arbeten kan arbetsbördan för läraren begränsas. För att studenten inte ska prioritera bort vissa uppgifter bör vilka arbeten som ska bedömas bestämmas efter att ett flertal arbeten genomförts. En variant på urvalsmetod är att examinatorn anger ett minimikrav för vad som ska ingå samt en övre gräns för examinationsportföljens omfattning. Studenten väljer sedan ut vilka arbeten som ska representera studentens prestation. En annan metod är att slumpen eller läraren väljer vilka arbeten som ska bedömas. Studentens arbete med examinationsportföljen bör, som redan nämnts, följas kontinuerligt med olika feedbackmoment för att studentens utveckling ska bli optimal. Det är även bra att avsluta arbetet med portföljen tillsammans med studenten genom att ha en uppföljande muntlig examination i slutet av kursen. Detta ger även tillfälle att säkerställa studentens identitet och motverka fusk. Mer information om uppföljande muntliga examinationer.
Exempel på kontinuerlig redovisning av ett urval portfoliouppgifter
Ett exempel på hur portfoliouppgifter kan examineras löpande beskrivs av Anna Hedin (2006)*. Metoden genomförs vid lektion/övningstillfälle, med en studentgrupp på minst 25 personer för att det ska bli en bra diskussion. Metoden har främst använts för att examinera godkäntgränsen och visat sig framgångsrik på så sätt att genomströmningen i kursen ökat:
”Studenter i matematik vid högskolan i Kalmar får tenta muntligt på vissa kurser. Studenterna får i uppgift att till ett undervisningstillfälle lösa ett antal uppgifter. På en blankett får de redovisa vilka av de anvisade uppgifterna de tror sig ha löst. För att bli godkänd krävs att studenten markerat sig ha löst minst 80 procent av uppgifterna samt att studenten aktivt deltagit i lektionstillfället efteråt.
Av den grupp studenter som svarat att de löst uppgiften väljer läraren sex studenter i taget vid lektionstillfället. Dessa får samtidigt individuellt redovisa sina respektive lösningar. När de skrivit sina lösningar på tavlan ställer läraren frågor både till de redovisande studenterna Hur säker är du på din lösning? Var ligger eventuella tveksamheter? Och till de övriga som angett att de löst samma uppgift Har du samma lösning? Om inte var skiljer det sig? Om lösningen är densamma, förklara hur du har tänkt steg för steg.”
* Hedin, Anna (2006). Lärande på hög nivå. Uppsala Universitet. ISBN 91-506-1880-6