Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Visa lärandemål vid muntlig examination

Det finns flera sätt att genomföra en muntlig examination. Nedan beskrivs en metod som grundas i modern forskning. Examinationen utgår från en övergripande fråga som sedan besvaras och delas upp till mindre delar av studenten, eventuellt med stöd från läraren.

Börja med en övergripande fråga

Vid en muntlig examination ska en student få möjligheten att redogöra för kunskap på en hög abstraktionsnivå ner till specifik nivå. Enligt John B. Biggs och Kevin F. Collis SOLO-taxonomi (structure of observed learning outcome), leder djupare förståelse till förmågan att kunna relatera olika kunskaper till varandra. Genom att inleda en muntlig examination på hög abstraktionsnivå med en fråga som täcker de relevanta lärandemålen för examinationen, kan den student som förstått helheten av kursen visa sina kunskaper självständigt. Vid muntlig examination som utgår från lägre nivå går det alltid att ifrågasätta om det är studenten som förstår det mer komplexa svaret/sambandet eller om det är lärarens frågor som hjälper studenten att redogöra för sambandet. Genom att vända på ordningen och utgå ifrån en avancerad nivå är det mindre risk för att det blir lärarens förmåga att ställa frågor som examineras och istället blir fokus på studentens nivå. Abstraktionsnivån trappas ned successivt för att möta studentens nivå.

Ha färdiga stödfrågor

Färdiga stödfrågor behövs för att hjälpa studenten bryta ner problemet i mindre delar. Det är viktigt att tänka igenom följdfrågor i förväg så att frågorna inte ökar svårigheten och komplicerar problemet genom att exempelvis handla om små detaljer. Dessa stödfrågor kan ingå i en bedömningsmall för att göra examinationens bedömning tydlig. Vid bedömning under examinationens gång tar läraren hänsyn till vad som behöver frågas och även vad studenten kan komplettera sitt svar med. Det kan vara svårt att avgöra när en stödfråga behöver ställas. Studenten kan tala om fel saker och behöva avbrytas eller så behöver studenten betänketid innan förklaringen fortsätter. Som lärare kan du fråga studenten om stöd behövs innan stödfrågan ställs. Att ha en klocka med sekundangivelse diskret närvarande kan vara ett stöd för läraren att inte ställa stödfrågor för snabbt.

Genomförandet

Läraren utformar några stora generella frågor med planerade följdfrågor och bedömningsmall. Vid examinationstillfället slumpas vilken fråga studenten ska få besvara. Den muntliga examinationen inleds med att läraren ställer en av de stora generella frågorna. Studenten får någon minuts betänketid innan svaret ska påbörjas. Studenten får först berätta ostört. Läraren stödjer vid behov studenten med frågor. Observera att alla kan glömma moment under en stressad situation, vilket det måste tas hänsyn till. Utgångspunkten för bedömningen av examinationen är att då en följdfråga behövs förenklas nivån på problemet. Läraren avgör dock efter studentens sätt att svara på frågan vilken betygsnivå som är relevant. Detta upplägg gör det tydligt för läraren och studenten vilken nivå studenten tagit till sig kursens innehåll på. Ett alternativt sätt att inleda kan vara att läraren frågar studenten om vilken nivå studenten önskar fokusera på och därefter snabbare bryter ner den stora frågan med stödfrågor.

Exempel på bedömningsmatris
A - Studenten för ett välgrundat sammanhängande och nyanserat resonemang C - Studenten kan med stödfrågorna redogöra för helheten. E - Studenten kan med stödfrågorna redogöra för delar av helheten.
A - Hur har teorierna angående gravitation utvecklats? 1C - Berätta om Isaac Newton, rörande gravitationen. 1E - Berätta om Newtons första lag.
- - 1E - Berätta om Newtons andra lag
- - 1E - Berätta om Newtons tredje lag
- - 1E - Berätta om gravitationslagen
- 2C - Berätta om Albert Einsteins, rörande gravitationen. 2E - Berätta om hur den moderna och klassiska fysiken skiljer sig åt?
- - 2E - Berätta om relativitetsteorierna?

Muntlig examination enskilt eller i grupp?

Då alla studenter naturligtvis inte kan redovisa samtidigt bör läraren planera för några intensiva arbetsdagar för genomförandet av den muntliga examinationen. Även om muntlig examination tar tid att genomföra så är "bedömningsarbetet" desto mindre och många lärare som arbetat mycket med muntor upplever att den totala arbetsbördan blir ungefär likvärdig med en klassisk salsskrivnings. Hur redovisningstiderna fördelas bland studenterna beror på kursens karaktär och antalet studenter. Det kan ofta vara enklare att låta studenterna boka in sig i grupper, så att det inte blir hål i schemat om en student avbokar, men tänk igenom om examinationens frågor passar för att studenterna lyssnar på varandra eller svarar tillsammans. En bra utgångspunkt för redovisningsformen kan vara att ha samma form som studenterna förväntas arbeta i inför den muntliga examinationen. Har studenterna arbetat individuellt passar det oftast bra att de redovisar individuellt. Om studenterna förväntas arbeta i grupper bör studenterna redovisa tillsammans. Vid gruppredovisning och då det planeras att läraren är den som fördelar vem som ska redovisa vad, är det viktigt att tänka igenom upplägget noga och att studenterna är väl medvetna om hur upplägget kommer se ut. Detta upplägg kan annars bli socialt obekvämt.

Tidsplanering med hjälp av Canvas (Canvas Community, engelska)

Övriga att tänka på

Som ett led i att förbereda studenterna inför examinationen rekommenderas att studenterna får övningsuppgifter som liknar de frågor som kommer användas under den muntliga examinationen.

Studenter har rätt att begära omprövning av betyg och för det måste det finnas underlag, exempelvis en ljudinspelning med Zoom. Läraren rekommenderas erbjuda studenten att också spela in samtalet. Då minns både läraren och studenten korrekt vad som sades under examinationen och genom att avsluta med en diskussion av prestationen utifrån bedömningskriterierna minimeras antalet studenter som vill ompröva betyget. Då en bedömningsmatris, som i exemplet ovan, används vid examinationen kan det vara önskvärt att studenten inte får tillgång till matrisen förrän efter samtliga muntliga examinationer i kursen är genomförda. Då kan detaljnivån på de frågor som avhandlats under den muntliga examinationen istället för hela matrisen lyftas i den avslutande diskussionen.

Muntlig examination

Presentatörer: Arnold Pears (professor och avd chef, institutionen för lärande) och Ida Naimi- Akbar, (doktorand/adjunkt/kursdesigner), 2020-05-06. Det här webbinariet hölls på svenska.

I det här webbinariet presenterades ansatser till att utföra muntlig examination (via Zoom) som en möjlig metod för att bedöma lärandemål. Muntlig tentamen (ofta kallad munta) har använts länge inom högre utbildning i Sverige och erbjuder många möjligheter för bedömning. För att ge tydliga exempel på olika sätt att jobba med bedömning diskuteras även ansatsernas relation till specifika lärandemål och dess relation till rättvis bedömning.

Gå till KTH Play för tillgång av presentationsmaterial:
Muntlig examination (KTH Play)

Kontakt och support för examination

Har du frågor om examination? Det finns kontaktpersoner för planering och samordning av examination på varje skola, och du kan även få hjälp med digitala upplägg från E-lärande.

Kontakt för examination