Deltagar-boom i KTH:s kortkurser
Senaste året har antalet ansökningar och antagna till KTH:s fristående kurser för yrkesverksamma ökat med 60 procent från termin till termin. Genomströmningen är dessutom betydligt högre på KTH jämfört med det nationella snittet.
– Den är många imponerade av, säger Anders Johansson, samordnare för Livslångt lärande på KTH.
Nyckeln till den positiva utvecklingen är fler, kortare, och flexiblare kurser som ofta ges på distans. Det var under coronapandemin som bland annat KTH fick 11 miljoner kronor per år vikt för kompetensutveckling. Fokus skiftades till att producera vidareutbildningskurser.
Lågt räknat går två tredjedelar av deltagarna kortare kurser om 4,5 poäng eller mindre. Hela 45 procent av dem slutför sina kurser, vilket kan jämföras med det nationella snittet 20 procent. En möjlig förklaring är att de flesta kurser på KTH kräver särskild behörighet, eller att man redan har en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning i botten.
"Sannolikt högutbildade"
– Det betyder att du är bättre rustad att plugga än många av de som läser fristående kurser där det är allmän behörighet. Många som läser våra kurser är sannolikt redan högutbildade, men också vana vid utbildning genom jobbet.
Anders Johansson förklarar det ökade söktrycket med att utbudet marknadsförs bättre, inte minst på Linkedin. Samtidigt noterar han att KTH erbjuder en bättre produkt.
– Vi har lärt oss under vägens gång vad som fungerar och försöker skapa ett lärande i organisationen.
Han konstaterar att det fortfarande finns en del administrativa utmaningar med fristående kurser som skapar merarbete för lärare.
– Många har sagt ”ska jag göra det här också”? Den stora utmaningen är lärarnas upplevelse av att de inte har tid, för många lärare verkar ganska nyfikna och egentligen villiga att hålla kurser. Men det är likväl väldigt svårt att nå lärare med information. Det enklaste är om vi får organisationen att börja lära sig själv. Där är de Livslångt lärande-ansvariga, som ska stötta och hjälpa på skolorna, otroligt viktiga.
Plocka bort element
En annan utmaning är administrativa rutiner, att det upplevs jobbigt att inrätta kurser.
– Vi har försökt att underlätta och förklarat att man kan bygga det här på en vanlig programkurs men plocka bort element. Då behövde man inte gå igenom en lika rigid kvalitetssäkringsprocess som för en programkurs som ska kunna ges i flera år.
Hur ser du på framtiden för Livslångt lärande på KTH?
– Den ser i grunden bra ut. Men vi har en stor lucka i vårt erbjudande, vi har inget meningsfullt att erbjuda den som söker omställningsstudiestöd. Det beror på att de som är behöriga att läsa längre utbildningar på KTH redan har en bristkompetens och därför inte är aktuella. Men här sticker inte KTH ut, det ser likadant ut på exempelvis Chalmers. Vi skulle behöva ett riktat utbud.
Läs mer:
Det här är Livslångt lärande
KTH:s utbud inom kompetensutveckling för yrkesverksamma
Text: Lars Öhman ( larsohm@kth.se )