Kollegialt inflytande utreds

Gunnar Svedberg, som både utbildats och disputerat vid KTH, har bland annat varit rektor för Göteborgs universitet.

– Han känner KTH väl och har stor kunskap om universitet- och högskolesektorn som helhet. Vi har bett honom göra en inventering av hur det ser ut i dag och lämna ett underlag som vi kan diskutera och arbeta vidare ifrån.

Stark linje och starkt kollegium

I uppdraget ligger alltså inte att föreslå ett upplägg utan att kartlägga centrala frågor kring hur det kollegiala inflytandet kan utformas på både skolnivå och central nivå och i det arbetet också ta hänsyn till de organ som i finns idag i form av fakultetsråd, utbildningsnämnd och anställningsnämnd.

– Det är viktigt att KTH både har ett starkt kollegium och en stark linje. De behöver relateras till varandra så att det blir tydligt hur och var beslut ska fattas och var de ska beredas. Detta handlar också om att koppla inflytande till ansvarstagande, säger Anders Söderholm.

Det är Högskolelagen som stipulerar att beslut som upplägg, genomförande och kvalitet i utbildning och forskning ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens.

– Det är självklart att ju högre upp i universitetets organisation som man kommer desto mer avtar sakkunskapen om forskningens och utbildningens vetenskapliga innehåll. Därför är det nödvändigt att skapa former för omdömesgilla vetenskapliga bedömningar kring utbildning och forskning så nära verksamheten som möjligt. Hos oss menar jag att skolorna är den nivå där vi främst har behov av nya former för kollegiala besluts- och beredningsformer.

Senast den 15 maj ska utredaren lämna in underlaget.

Beslutet finns i sin helhet på w3d3  med diarienummer V-2023-0078 2.2.

Text: Jill Klackenberg
Foto: Mikael Sjöberg