KTH:s rektor går in i andra halvlek

– Hälften av jobbet är dock inte gjort. Det här tre åren har gått väldigt fort och vi står mitt i ett omfattande förändringsarbete, säger han när han sitter vid mötesbordet med paddan framför sig i rektors salong.

Processer som hur KTH formerar sig kring forskningsproppen, bestyckar EU:s nya ramprogram och det nya utbildningsutbudet är några av de saker han räknar upp.

Viktig förebild

När han inte är på språng runt om på KTH eller i externa möten ses han bakom sitt föga röriga skrivbord. Soffan eller fåtöljerna har han nog aldrig suttit i.

Sedan Anders Söderholm började har mycket hänt på KTH och i omvärlden. I sitt installationstal som han höll i biblioteket den andra december 2022 berättade han bland annat om en av sina förebilder Clarke Kerr, som var rektor på Berkeley på 1950-talet. En rektor skulle vara alltifrån toppadministratör till fundraiser, studenternas vän och njuta av långa middagar.

– Men som rektor är man del i ett team och inte ensam härförare, sade han då och påtalade även att medarbetarskap inte är en egenskap utan ett arbetssätt.

Har det blivit som du avsåg?

– Ja, det skulle jag nog säga. Vi har byggt om delar av ledningsstrukturen och försökt göra universitetsledningen lite mindre men samtidigt med tydligare ansvarsområden. Ansvarstagande och inflytande hänger ihop och bekräftas bäst genom dialog. Det syns tydligt i våra fakultetsnämnder till exempel.

– Jag tycker också vi är på god väg bort från alltför detaljerade riktlinjer och snarare mot tillit och tilltro till gott omdöme där vi alla egentligen bara vill göra ett bra jobb.

Du är ju ekonom och inte ingenjör – har det spelat någon roll?

– Nej, jag tror inte det, jag har tagit med mig mina många erfarenheter som akademisk ledare. Kunskaperna i ekonomi kom väl till pass, en icke avsiktlig bieffekt kan man säga, med tanke på det ekonomiska stålbad vi gått och delvis fortfarande går igenom.

Att ledningen ganska snabbt såg vad som höll på att hända och orsakerna till krisen gjorde det enklare att hantera – utan att det var för den skull var vare sig enkelt eller smärtfritt enligt Anders Söderholm.

– Men det arbetet liksom campusflytten har ju drivit förändringar som jag tror ändock på sikt gagnar KTH och vår utveckling.

Vad tror du om ekonomin framåt?

– Får vi ingen ny chock av kraftigt höjda hyror eller hög inflation och med bättre styrsystem för ekonomin ser det bra ut. Och effekterna av campusflytten kommer att falla ut än mer när alla hyresavtal löper ut.

Du har synts en hel del i debatten; bland annat föreslagit en ny hyresmodell för Akademiska hus, öppnat för samarbeten med Kina inom hållbar energi.

– Ja, det ingår i jobbet.

Kommande debatter kan bli STEM-pengarna som försvann, hur finansieringen av forskningsinfrastruktur bäst kan göras och hur svenska universitet kan samarbeta mer hellre än att konkurrera.

Lång lista framåt

Om ett och ett halvt år måste du bestämma dig om du vill fortsätta efter 2028 då din första mandatperiod löper ut. Men vad ser du som stora frågor framåt?

Anders Söderholm har en lång lista:

– Att skapa trygghet och framtidstro i den interna kulturen, fortsätta utvecklingen av kollegialiteten, utbildningsutbudet, göra färdigt byggandet av nya VS till en ändamålsenlig byråkrati som är nära och gör nytta för kärnverksamheten.

– Vi ska heller inte göra utredningar som vi inte avser att omsätta i verklighet. Det ingår också i vårt löfte till skattebetalarna.

– AI som en del av forskning, utbildning och administration finns också på listan.

Han tillägger att internationaliseringsfrågor och geonavigation kommer allt högre upp på agendan till följd av världsläget.

– Det blir en strategisk bubblare om jag får gissa.

Ibland brukar man prata om trädgårdstomtesyndromet – alla vill ha med rektor, högsta hönset, på allt oavsett innehåll och avtryck. Vad tänker du om det?

– Jag tycker det är fint och är gärna lite trädgårdstomte - och försöker vara frikostig med det - även om det ibland kan vara svårt att få tiden att räcka till.

Att ta en selfie med en institution, forskare, externa besökare i bakgrunden har blivit lite av ditt signum?

– Ja, kanske lite konstigt med tanke på att jag inte är någon mingelmänniska egentligen. Men jag trivs helt enkelt genuint bra på universitet.

I korthet så här långt

Mest stolt över: Att vi har hanterat stora systemfrågor på förhållandevis kort tid. Både campusutredningen och återinförandet av en kollegial organisation är exempel på stora frågor som vi både utredde och genomförde relativt raskt.

Mest överraskad över: Att regeringen inte tycks mena allvar med sin STEM-satsning. Vi räknade kallt med få riktade pengar för det, men istället har de snarare dragit tillbaka den satsningen.

Svårast: Att överleva i det finansieringssystem för forskning som vi har i Sverige.

Roligast så här långt: Alla fantastiska människor jag träffat och inte minst studenterna. Det är som att kliva in i en tidsmaskin och titta in i framtiden när man är i Nymble. Då kan jag nästan bli lite gråtmild faktiskt när jag ser engagemanget ock entusiasmen.

Text: Jill Klackenberg ( jillk@kth.se )
Foto: Tora Zeijlon ( toraz@kth.se )