Prorektor tror på bredare samarbeten
Fler breda strategiska forskningssatsningar och mer samarbete på nationell nivå. Det är några av de saker som står på prorektor Mikael Lindströms att-göra-lista för de kommande sex åren.
– Som skolchef tyckte jag att alla de 4500 dagarna var lika roliga. Det tycks fortsätta i den här rollen också, säger han.
I Mikael Lindströms uppdrag ingår att vara stand in för rektor när han inte kan vara med vid exempelvis disciplinnämndens möten, de veckovisa beslutsmötena och i olika officiella sammanhang. Han har också ett övergripande ansvar för KTH:s strategiska forskningsfinansiering.
Större forskningssatsningar
I takt med att samhällsutmaningarna blir allt mer komplexa så blir breda samarbeten såväl nationellt som internationellt allt viktigare och att etablera större enheter runt dessa forskningsutmaningar. SciLifeLab är ett exempel.
– Det blir en lite annorlunda skärning. Här ser vi framför oss större satsningar med finansiärer från en rad olika håll inom områden som renare energi och cybersäkerhet.
Förhoppningen är också att det ska generera en bättre arbetsmiljö för forskarna.
– Med större grupperingar blir det mer stabilt och långsiktigt.
Mikael Lindström räknar upp en rad väl fungerande och inspirerande stora satsningar som spänner över vissa ämnesområden där Wallenbergsfären varit finansiär, såsom WASP, WISE och Wallenberg Wood Science Center.
I prorektorsuppdraget ingår också ett övergripande ansvar för strategisk samverkan där strategiska partnerskap, fundraising, externa medel och infrastruktur är viktiga beståndsdelar.
– Hur och på vilket sätt vi ska utveckla partnerskapen får jag återkomma till.
I rollen som prorektor ingår att vara redo när rektor delegerar vissa arbetsuppgifter eller särskilda uppdrag.
Olika perspektiv
Ett exempel är att göra en översyn över KTH:s olika campus som en del i att minska KTH:s lokalkostnader med 140 miljoner .
– Vi kommer ju inte bara att spara för sparandets skull utan att det samtidigt är utvecklande för verksamheten. Det är bättre med människor än med väggar och vi kommer inte att tillämpa osthyvel här, säger han och ville inte föregå den campusöversyn som ska vara färdig sista mars.
Med tio år som skolchef och 21 år på KTH som universitetslektor och senare professor inom massateknologi har du inblick i många delar av KTH:s verksamhet.
Hur kommer det att märkas att du känner KTH väl?
– Jag tror att jag har lätt att få ihop olika grupperingar och har med mig olika perspektiv från de områden där jag varit verksam.
Text: Jill Klackenberg
Foto: Magnus Glans