Så kan KTH få fart på livslånga lärandet

– KTH har varit trögrörligt när det gäller detta. Detta skulle kunna vara ett sätt att bryta dödläget och i samarbete med olika parter och arbetsgivare kunna arbeta med utbudet för yrkesverksamma, säger Gunnar Karlsson.

I utredningen har han i flera steg gjort en lägesanalys av behoven, undersökt vilken form som kan passa bäst samt sett över utbud och processer. Utredningen ger också förslag på hur yrkesverksamma ingenjörer, arkitekter och lärare ska kunna öka sin kompetens genom fortbildning under arbetslivets gång. För detta måste universitetens utbud av fortbildning bättre matcha arbetsgivarnas behov.

– Förslaget är att man ger en och samma kurs dels som en fristående kurs, dels som uppdragskurs som då kan samläsas, säger Gunnar Karlsson.

Snabb teknikomvandling

I takt med de snabba samhällsförändringarna och teknikomvandlingen ökar behovet av fortbildning för yrkesverksamma där kraven på lärare, ingenjörer och arkitekter förändras. Högskolan har i sitt uppdrag att bidra med detta enligt Högskolelagen. För att passa med ett arbetsliv krävs att fortbildningen anpassas efter yrkesverksammas villkor i pedagogik, kursers omfattning och schema.

– Det är ett ömsesidigt åtagande där vi i dialog med strategiska partner hittar lösningar som fungerar. Arbetsgivare vet kanske inte exakt hur behoven av fortbildning ser ut och hittar inte den kurs de efterfrågar i vårt utbud. Vi behöver ha konstruktiva dialoger om vårt utbud, säger Gunnar Karlsson.

För att skapa möjlighet till planering av kursutbudet för yrkesverksamma behövs viss långsiktighet i finansieringen av uppdragsutbildningen och den kan erhållas av organisationer som betalar för tillgång i förskott, exempelvis för en viss mängd kurser räknat i poäng.

Anpassa efter den som jobbar

Förutom att innehållet i utbildningen ska möta behoven är det också viktigt, enligt utredningen, att anpassa formen för den som jobbar. Den kan vara i form av studiecirklar, seminarieserier och så kallade bootcamps- det vill säga utbildning i ett kortare men mer intensivt format.

– Lärandet tar inte slut vid examen, säger Gunnar Karlsson och tillägger att det är viktigt att det är meriterande också för de lärare som engagerar sig i fortbildning.

Gunnar Karlsson ser att KTH har möjlighet att gå i bräschen för en utveckling av fortbildning för yrkesverksamma och skriver i rapporten: ”KTH tar ledningen för kompetensförstärkning för yrkesverksamma ingenjörer, arkitekter och lärare”.

Anders Söderholm, rektor för KTH, har läst rapporten med stort intresse:

– Den innehåller både intressanta observationer och analyser och en mängd förslag. Min förhoppning är att vi relativt snart börjar arbetet med att prioritera och planera så att vi kan ta steg framåt när det gäller att öka utbudet i linje med rapporten.

Rapporten Utredning om livslångt lärande (pdf 1,8 MB) .

Text: Jill Klackenberg ( jillk@kth.se )