Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

”Vi måste väva ihop det centrala och lokala stödet”

Joakim Palestro och Åsa Ankarcrona stående i ett forskningslabb. Bakom dem ett bord med behållare.
Joakim Palestro, Åsa Ankarcrona och kommunikatörerna på KTH samlades på SciLifeLab för att i workshop-form arbeta vidare med samgåendet av kommunikationsstödet. Besöket gav samtidigt en liten inblick i den forskning som sker där. Foto: Theresia Köhlin.
Publicerad 2023-02-23

Arbetet med att förverkliga ett gemensamt och samordnat verksamhetsstöd fortsätter. Fokus för stödområde kommunikation är nu den handlingsplan man tagit fram och som pekar på prioriterade områden inom stödet som behöver utvecklas.

Processen att utveckla kommunikationsstödet mot ett samordnat och gemensamt stöd för hela KTH leds av Åsa Ankarcrona, kommunikationschef, och Joakim Palestro, administrativ chef på EECS. Alla kommunikatörer inom KTH är involverade i utvecklingen.

Det finns en tydlig målbild för utvecklingsarbetet fram till september 2026 då detta ska vara klart. Däri ligger att på bästa sätt utnyttja den samlade kompetensen som finns på KTH inom kommunikationsområdet.

– Jag hoppas att man som kommunikatör ska känna att man är anställd inom kommunikationsuppdraget på KTH. Jobbet handlar om att stötta i att uppfylla KTH:s mål, oberoende av var på KTH man arbetar. Framöver kommer vi sannolikt jobba mer koncentrerat med olika sakfrågor, säger Åsa Ankarcrona.

Vilka är de viktigaste insikterna hittills?

– En ögonöppnare var resultatet av vår kompetenskartläggning. Den tydliggjorde antalet kommunikatörer på KTH, vad vi kan och utför för jobb samt hur finansieringen ser ut, säger Åsa Ankarcrona och fortsätter:

– En annan lärdom, inte minst från pandemin, är vikten av en strukturerad internkommunikation, vilket är något jag önskar utveckla framöver.

Hon framhåller också att det finns ett starkt stöd från organisationen för att upprätta bättre stödverktyg, som exempelvis ett nytt publiceringsverktyg för intranätet, samt en webbredaktörsorganisation.

– Ur ett skolperspektiv behövs större enhetlighet i vår service inom evenemangsområdet, säger Joakim Palestro.

– Vi måste jobba likvärdigt för en likvärdig leverans. Och så måste vi ha tekniska system som hjälper oss. Ta exempelvis evenemangssystemet som SciLifeLab har som nyttjas från Uppsala universitet. Det är ett föredömligt systemstöd.

Att skapa ökad kännedom inom KTH om det stöd i form mallar och checklistor som redan finns, och att effektivisera arbetet med nyhetsbreven, nämns också av Åsa Ankarcrona:

– Framöver kanske några kommer att jobba med alla nyhetsbreven, oberoende av vilka utskick det gäller och var man är anställd.

De fem principerna som ska prägla utvecklingen av verksamhetsstödet är verksamhetsnytta, verksamhetsnära, involvering och delaktighet, arbetskultur för förnyelse samt ömsesidig respekt. De tre sistnämnda gäller för hur själva arbetsprocessen ska gå till.

Både Åsa Ankarcrona och Joakim Palestro ser ett stort värde i att jobba i workshop-form tillsammans med alla KTH:s kommunikatörer i utvecklingen.

– De träffar vi har haft hittills har haft en framåtriktning och vi har kunnat gå djupare och djupare i arbetet. Vi har uppmanat kommunikatörerna att prioritera bland det som ska göras. Det finns ett tydligt fokus på att det vi kommer fram till tillsammans ska gälla. Detta gör att motivationen och engagemanget ökar, säger Joakim Palestro och konstaterar:

– Kommunikatörerna är positiva till förändring.

Text: Marianne Norén

Samgåendet och det fortsatta arbetet

I mars 2022 beslutade rektor att verksamhetsstödet på skolorna och det gemensamma verksamhetsstödet (GVS) går samman och bildar ett verksamhetsstöd (VS). Samgåendet är nästa steg i arbetet med att utveckla verksamhetsstödet mot högre kvalitet och effektivitet och därigenom bidra till KTH:s konkurrenskraft, bland annat genom att frigöra lärares och forskares tid.

Om samgåendet och det fortsatta arbetet

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2023-02-23