Dags för ny struktur av EECS institutioner
Skolchef Ann Lantz har beslutat att inrätta en ny struktur och ledning av institutionerna vid skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS). Vice skolchef Joakim Lilliesköld har fått ansvaret med att ta fram ett förslag. Vi bad Joakim förklara vad projektet innebär.
Joakim, varför gör man denna förändring?
Vi har haft en organisation sedan skolsammanslagningen som har hjälpt oss att växa. Skolan har ökat sin omsättning med 300 miljoner sedan 2019. Men i samband med skolsammanslagningen skapade man en organisation där institutionen ansvarade för grundutbildningen, och avdelningarna forskning och forskarutbildning.
Denna uppdelning, där ingen har ansvar för helheten, försvårar uppdraget att leda verksamheten som avdelningschef och prefekt. Det finns många olika röster som säger att vår organisation inte riktigt fungerar, men vi har lite olika uppfattning vad problemet är. En del upplever att det är svårt att leda under de förutsättningar man har.
De flesta av dagens institutioner på skolan är så stora att prefektuppdraget närmar sig ett heltidsuppdrag. Många lyfter också att stödet inte fungerar, vare sig till avdelning eller institution. En del lyfter även att man känner att man saknar sammanhang i dagens organisation, man går till jobbet, gör sina uppgifter, men saknar ett sammanhang.
Vilka konsekvenser får detta för skolens avdelningar?
Det beror på hur vi väljer att utveckla vår organisation. En viktig sak som syns i de diskussioner vi har haft så här långt är att det är på avdelningarna som kulturen sitter i de flesta fall. I många fall är avdelningarna av en sådan storlek att de fungerar som institutioner, och om en avdelning i sin helhet blir institution behöver inte de praktiska förändringarna bli så stora.
Det kan också vara så att avdelningar ser ett behov av att gå samman för att nå kritisk massa, eller för att man ser andra synergier för framtiden. Då blir naturligtvis förändringarna och konsekvenserna större.
Något vi vi hoppas uppnå är att vår organisation blir mer platt och att man upplever ett kortare avstånd till prefekten och skolledning. Och att man får en chef som har helhetsansvar.
Hur påverkar förändringen individuella forskare?
Som individuell forskare behöver påverkan inte vara så stor, det beror lite på vilken process vi väljer. Man måste ha respekt och förståelse för att när man pratar förändring så tycker många att det är jobbigt men hur varje enskild individ upplever processen och förändringen kommer att variera.
För en del är det redan en stor förändring att man skall byta arbetsplats. Vi kommer behöva göra en avvägning hur mycket en förändring stör arbetet för våra medarbetare gentemot den förväntade nyttan.
Hur ska varje ny institution ska ledas?
Vi har egentligen bara satt en ram för helheten av ledningsuppdraget, dvs prefekt, viceprefekt och så vidare. Igen är de en av de ramar som vi arbetar med och som kommer att utveckla i diskussion med de som idag leder våra avdelningar och institutioner.
Den som är prefekt skall ha ansvar för helheten, men den som har ett ansvar måste även få befogenheter att utföra det uppdraget, och få ett adekvat stöd. Vi vill skapa en organisation där vi kan ha engagerade chefer som har förutsättningar att göra ett bra jobb. Det är så vi tror att vi kan fortsätta vara framgångsrika.
Finns det undantag i denna omorganisering?
Nej, om man vill göra en förändring så måste den gälla alla. Så fort man börjar undanta någon del, så tenderar incitamenten och viljan för alla andra att förändra att urholkas.
När ska förslaget vara klart och när ska de nya institutionerna vara igång?
Senast nästa årsskifte (2025) skall en ny organisation vara på plats enligt beslutet, men senast i september 2025 skall vi beskriva hur den nya organisationen skall se ut.