Doktorander imponerade i Impact-kurs

Sedan kursstarten i september har 22 doktorander fått lära sig se sin forskning i ett större perspektiv och kommunicera den utåt. Samhällspåverkan, så kallad Impact, blir allt viktigare i forskarvärlden.

– För att bli en framgångsrik forskare idag bör man inte bara arbeta mot akademisk excellens utan istället mot akademisk excellens med påverkan (impact). Det är viktigt att doktorander, och även forskare generellt, reflekterar över relevansen och värdet av sitt arbete. Och det kan hjälpa dem att göra rätt val i sin karriär, säger professor Tobias Oechtering, som för andra året i rad leder kursen tillsammans med professor Wouter van der Wijngaart.

I kursen får deltagarna identifiera vem eller vilka grupper som kommer att få nytta av deras forskning, så kallade ”lead users”, och sätta en plan för hur de kan nå och kommunicera med dem.

– Det stärker inte bara den akademiska profilen utan också forskarmiljön som de verkar i, fortsätter Tobias Oechtering.

Kursens uppgifter inkluderade bland annat att göra en kommunikationsplan, förbättra sina digitala presentationer och genomföra en extern aktivitet för att nå ut med sin forskning. Bortsett från sina kursledare hade doktoranderna föreläsare och experter i innovation, hållbarhet och kommunikation till sin hjälp.

– Tanken med de praktiska uppgifterna är att doktoranderna ska kommunicera med personer utanför sin forskarcommunity. Först måste de analysera vilka kritiska steg som de behöver ta för att deras forskning ska ha nytta i samhället och sedan planera och genomföra kommunikation för att nå sina intressenter eller slutanvändarna, till exempel potentiella industripartners eller beslutsfattare, förklarar Wouter van der Wijngaart. 

På redovisningen i november presenterades flera fina resultat. En av kursens deltagare var Sanne van Waveren , doktorand vid avdelningen för robotik, perception och lärande, som gjorde en egen video  och arbetade med sociala medier.

– Mitt mål för kursen var att lära mig kommunicera genom hela forskningsprocessen. Det innebär att tänka på frågor som ”var är jag nu?”, ”vart vill jag vara?”, ”vem vill jag nå” och ”hur kan jag nå dem på bästa sätt?”. Jag precis påbörjat mina doktorandstudier, men man kan aldrig vara nog förberedd. Genom kursen ville jag få ett försprång i att se min påverkan som forskare och undvika att fastna i det ökända ”elfenbenstornet”, säger Sanne van Waveren.

Sanne van Waveren tycker att det bästa med kursen var presentationsdelen, där deltagarna fick direkt feedback på sitt arbete. Men hon poängterar att allt handlar om den egna insatsen – genom att delta aktivt kan man få de kunskaper och färdigheter som behövs för att bli en forskare med påverkan (impact).

– Det är nyttigt att dela med sig av sitt arbete och sina idéer till en bredare publik. Det kan kännas obekvämt att prata om sina egna framsteg och bedrifter i andra sammanhang än i avhandlingar, exempelvis sociala medier som YouTube och Twitter, men det är väldigt användbart när man ska bygga sitt nätverk. Att dela med sig av sitt arbete kan initiera oväntade, intressant diskussioner och möjligheter med personer som man aldrig hade träffat annars. Vårt arbete som forskare gör bara skillnad och påverkar samhället när vi delar med oss av den, avslutar van Waveren.

Om kursen

”FEO3120 From Research to Impact” ska ge doktoranderna verktyg för att klättra på stegen Technology Readiness Level (TRL) och för att effektivt kunna kommunicera forskningsresultat.

Kursen gavs första gången 2017 och skapades av kursledarna Tobias Oechtering och Wouter van der Wijngaart. I år deltog även SCI-skolan med doktorander och universitetslektor Zuheir Barsoum  som tredje kursledare.

Förutom kursledarna deltog Annika Engström, kommunikationsstrateg, Karin Larsdotter, projektledare i hållbarhet, Gustav Notander, affärsutvecklingscoach på KTH innovation samt skolkommunikatörerna Sofia Nyström, Maria Malmqvist och Louise Gustafsson som föreläsare och experter.

Kontakt