Han utses till årets lärare av Elektrosektionen
Ta fram dina multimeters och ställ in oscilloskopet – det är dags för ett elektrifierande samtal med Saul Rodriguez – årets gnista i Elektrosektionens krets. I denna intervju vrider vi upp spänningen och laddar ner hemligheterna bakom hans framgångsrika pedagogiska kretslopp. Var beredd på högfrekventa insikter och låt dig svepas med i en ström av inspirerande tankar.
Vad tror du gjorde att just nu blev utnämnd?
– Det är en jättesvår fråga att svara på. Det var en otrolig överraskning faktiskt. Kursen Analog Elektronik har under åren haft väldigt bra betyg från studenterna och det var inte större ändring i materialet från förra året. Kanske den enda ändring som jag gjorde inför höstterminen var att uppmuntra studenterna att komma hit till föreläsningar och delta i våra planerade gästföreläsningar och vetenskapliga föreläsningar. Detta eftersom under pandemin har mycket fokus skiftat till onlinematerial och undervisning. Det har påverkat den personliga kontakt mellan lärare och studenter som är extremt viktig för att skapa en motiverande utbildningsmiljö.
– Kursen har betraktats som en tuff kurs, och vi alla som har läst den någon gång vet! Nyckeln för att hantera detta på ett bra sätt har varit att göra kursen så rolig och motiverande som möjligt. Målet har varit att studenter ska känna sig hemma när de kommer till de aktiviteter som vi planerat. När de tycker om ämnet och är motiverade, är de redo är göra den extra ansträngning som krävs för att klara olika uppgifter.
Vad är det bästa med att undervisa studenterna?
– Att undervisa våra framtida ingenjörer är ett oerhört ansvar. När kursen börjar har alla studenter förväntningar; är detta en bra kurs? kommer jag att lära mig något nyttigt? Att uppfylla studenternas förväntningar och samtidigt hålla alla lärandemål under kursomgången är en stor utmaning. Det krävs mycket reflektion, ödmjukhet och engagemang.
– En anställningsnämnd kan nämna en person till lektor eller professor, men respekt och uppskattning från studenterna kan ingen ge. Dessa är något som den enskilda läraren ska vinna varje dag i det dagliga arbetet. Från den första dagen i kursen till att examination och kursutvärdering är klar. Att vara med i den processen som lärare är en fantastik resa.
Du har varit på KTH i 20 år, är det något speciellt som du har tagit med dig från din första tid här?
– Jag har varit på KTH som mastersstudent, doktorand, forskare, biträdande lektor och universitetslektor. Redan under mina första år upptäckte jag att det finns något väldigt speciellt med KTH.
– När jag träffar mina kompisar från när jag var student, eller mina tidigare studenter som tagit examen är jag glad att se hur bra det går för dem i arbetslivet. Trots alla mina år på KTH kan jag inte definiera exakt vad det är som är så speciellt på KTH, men säkert vi gör något bra som är värd att bevaras.
Hur viktigt skulle du beskriva att samarbete kollegor emellan är för lyckad undervisning?
– Jag har haft många bra lärare och mentorer under min tid på KTH. Alla har påverkat min pedagogiska filosofi på ett eller annat sätt. Sist men inte minst, våra assistenter är jätteviktiga. Min doktorand Yu-Kai Huang har varit central kursen i Analog Elektronik. Väldigt mycket ära av utmärkelsen går till honom.
Intervju: Charlotta Alnersson