Möt Emil Björnson, ny professor på EECS

Berätta lite om din bakgrund, vilken väg tog du till KTH?

– Efter att jag läst teknisk matematik i Lund, bestämde jag mig för att jag ville doktorera på KTH. Jag ville forska med signalbehandlingsmetoder, men sen var det lite av en slump att just KTH:s signalbehandlingsgrupp använde den metoden inom trådlös kommunikation. Efter att jag doktorerat på KTH var jag lärare på Linköpings universitet, och nu är jag tillbaka på KTH som professor!

Vad har du för planer för arbete på KTH?

– Jag hoppas att IEEE Fellow-titeln ska attrahera ännu bättre studenter och postdocs till KTH. Jag känner mig varmt välkomnad på KTH genom startbidrag från avdelningen och Digital Futures. Tillsammans med mitt SSF-anslag Framtidens forskningsledare så kan jag rivstarta min nya verksamhet. Min plan är att bygga upp en ny stark forskningsbas om trådlös kommunikation, som KTH traditionellt varit starka på. Men den första vågen av duktiga forskare inom området börjar gå i pension nu. Trådlös teknik är något som alla använder hela tiden, men det betyder inte att det är alldaglig och färdigutvecklad teknik. Vi ställer ständigt högre krav och förväntar oss att det ska finnas tillgängligt. När vi pratar om digitalisering av samhället menar vi att allt ska vara digitaliserat och åtkomligt trådlöst, överallt, hela tiden: de sakerna är inte så enkla att uppnå som man kanske kan tro.

Du har både en podcast och en YouTubekanal som handlar om trådlös kommunikation, Wireless Future , hur kommer det sig?

– Det började med att varje gång jag skulle hålla ett föredrag så gillar jag att lägga tid på att skapa fina illustrationer. Så jag funderade på att sprida det på nätet och köpte en podcastmikrofon för tio år sedan, men det blev inte jättemycket av det. Sedan började jag filma studentprojekt i Linköping och startade 2016 en YouTubekanal. Och så långsamt har det fyllts på med material.

– Sedan tog det fart under pandemin. Jag hade redan innan dess övat på att spela in föredrag och hade experimenterat på olika sätt. Men då började jag spela in alla mina föreläsningar och forskningsföredrag för att sprida på nätet. Och jag funderade på att nu kommer ju många andra som ändå spelar in föreläsningar att se möjligheterna med att synas online, så vad kan jag göra för att ligga ett steg före, och producera bättre och mer intressant material än andra? Det var så podcastformatet kom till, jag och min kollega såg att det inte fanns någon sådan podcast i vårt ämne. Vi pratar om olika aspekter av trådlös teknik i en timme, allt oftare bjuder vi också in olika gäster för att prata om saker vi själva inte är experter på.

Vilket ämne är mest populärt och vem har varit den mest populära gästen?

– Maskininlärning och dess användningsområden inom trådlös kommunikation är populärt. Något annat som drog mycket folk var när Magnus Frodigh – chef på Ericsson research – var gäst i podden och pratade om Ericssons 6G-vision.

Vilka erfarenheter från YouTube har du kunnat ta med din till din undervisning och forskning, och vice versa?

– Ja, det finns möjligheten att peka vidare till podcasten eller filmerna, för den som vill lära sig mer. Och när det gäller att förbereda sig inför inspelning av podcast, då får du en anledning – eller tvingas – att kolla upp en massa detaljer. Det är ett väldigt bra sätt att bygga upp sina detaljkunskaper inom bredare ämnen och öva på att prata om avancerade koncept på ett enkelt sätt. Jag har också skapat åtta repetitionsvideor, som jag kan hänvisa till för den som behöver repetera fundamenta.

Om du får framtidsspana lite, vad kommer vara de tre största grejerna inom trådlös kommunikation de kommande fem-tio åren?

– En viktig fråga är ”vad blir nästa stora apparat efter mobiltelefonen?”, och där förväntar sig nog många att det blir något inom AR, augmented reality. Google glasses var ett försök som var alldeles för tidigt, men det kommer antagligen en bättre produkt i framtiden. Dessa prylar måste vara trådlöst uppkopplade, kräver snabb uppkoppling men måste vara energisnåla.

– När det gäller infrastrukturen så har vi tidigare byggt många olika nät. Vi har ett för teve, ett för radio, och vi har ett postverk, men vi har gradvis flyttat över all kommunikation till Internet. Och allt på Internet ska enligt nätneutraliteten hanteras exakt lika. Men alla saker vi använder trådlös kommunikation till har inte samma krav. I vissa fall ska mycket information överföras, men det kvittar om det blir fördröjningar, och ibland ska det vara jättepålitligt, som när bilar berättar för varandra att de ska bromsa, vilket inte är särskilt mycket information. Det nya är att samma mobilnät kommer hantera olika apparater på olika sätt beroende på deras behov. Här finns också en förhoppning om att kunna ta betalt på nya sätt, att sälja premiumtjänster för uppkopplade bilar etc.

– Vi kommer även börja koppla ner gammal teknik, 2G- och 3G-nätet, och ersätta med ny teknik. Vi kommer plötsligt stå där med ett hypermodernt mobilnät som kommer ge oss nya möjligheter, även på landsbygden som fått vänta alltför länge på bra uppkoppling.

Och till sist, vad är det roligaste med ditt jobb?

– Det jag brinner för är att förstå mig på invecklade teoretiska saker och att sedan förklara det för andra, både i tekniska böcker, undervisning eller podcastformat. Det som driver mig är att genomföra forskning och sedan sprida den kunskapen vidare!