Reflektioner kring jordbävningen i Turkiet och Syrien

Våra djupaste sympatier till er som på ett eller annat sätt är drabbade av denna tragedi.
 
En vecka efter jordbävningen håller vi fortfarande på att förstå omfattningen av den förödande tragedi som har drabbat Syrien och Turkiet. Antalet förlorade liv och de ringverkande effekter detta kommer att få på överlevande familjer, samhällen och de drabbade områdena är svåra att förstå.

Vi vet också att den här jordbävningen påverkar många av våra kollegor här på KTH, känslomässigt och personligt. Vi må vara ett svenskt universitet, men vi har kollegor från hela världen. För vissa kan det vara svårt att fokusera i stunder som dessa.

Det är en påminnelse om att även i en stor organisation som vår måste det alltid finnas utrymme för omsorg och medkänsla. 

Vetenskapens roll

Men tragedin är också en påminnelse om hur vetenskapen kan hjälpa till att mildra sådana kriser i framtiden. Den här veckan läste vi om det KTH-ledda ArtEmis-projektet , som syftar till att utveckla ett system för tidig varning för att förutsäga jordbävningar. Genom vår forskning, insikter och engagemang är vi dedikerade till att främja kunskap för att hjälpa oss att hantera de mest kritiska, kortsiktiga och långsiktiga utmaningarna som vår värld står inför.
 
På uppdrag av KTH och skolledningen vill jag uttrycka vår djupaste medkänsla till er som på ett eller annat sätt är drabbade av jordbävningen.

Ann Lantz, tillförordnad skolchef på Skolan för Elektroteknik och datavetenskap