Till minne av professor Jan-Olof Eklundh
(1939-2021)
Vår kära kollega, handledare och mentor, professor Jan-Olof Eklundh, gick bort 21 februari 2021. Han sörjs av sin fru, barn och barnbarn samt sin sin akademiska familj spridd över hela världen.
Den starka utveckling som har ägt rum de senaste åren inom artificiell intelligens grundar sig till stor del på utvecklingen av algoritmer för datorbaserad perception, t.ex igenkäning av tal och bild. Jan-Olof Eklundh var en av de svenska pionjärerna inom detta område där han verkade inom området bildanalys, med målet att konstruera datorprogram vars prestanda når upp till den hos människans synsystem. Idag har detta blivit möjligt i allt högre grad och man pratar numera t.o.m. om självkörande bilar som en snar verklighet. Detta ansågs ligga en bra bit in i framtiden bara för 10 år sedan men definitivt ännu längre bort när Jan-Olof började sin verksamhet på Försvarets Forskningsanstalt på 60-talet.
Grundade avdelningen CVAP (nu RPL)
I början av 80-talet kom Jan-Olof till KTH och började bygga upp en forskningsgrupp som senare blev avdelningen Computational Vision and Active Perception Laboratory (CVAP), nu kallad RPL – Robotik, perception och lärande. Hans stora insats var då att föra in de ideer inom artificiell intelligens och bildanalys som var ledande i USA vid den tiden, speciellt i gruppen på MIT runt David Marr. För att förstå problemet med perception så handlade det om att kartlägga hur bilder uppstår i växelverkan mellan ljus och ytor och hur de kan variera beroende på betraktelsepunkt.
Sambandet mellan bilden och det 3-dimensionella rummet var central liksom det faktum att inom biologin så är perception och aktivitet starkt kopplade vilket är av stor betydelse när man försöker angripa problem inom robotik och autonoma system. Ett inflytelserikt exempel från Jan-Olofs forskning var det så kallade “KTH-huvudet” som implementerade många av ideérna kring så kallad aktiv perception.
Ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademin och Kungliga Vetenskapsakademin
Jan-Olof handledde nästan 30 personer till doktorsexamen under sina år vid KTH. Han var en av initiativtagarna till Centrum för Autonoma System som invigdes 1996. Jan-Olof invaldes 1992 som ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) och 2002 som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin (KVA).
Jan-Olof var otroligt social och såg vikten av att föra ett vetenskapligt samtal och att ta sig an de stora problemen på ett ofta informellt och okonventionellt sätt. Hans workshops ute i den svenska skärgården attraherade de bästa i fältet för att utbyta ideér och umgås. Dessa tillfällen gav oss mer juniora en möjlighet att träffa och diskutera med giganterna i området på ett avslappnat sätt och bygga ovärderliga nätverk över en öl på bryggan på Rosenön. Jan-Olof verkade alltid ha badbyxorna med sig oavsett var i världen han befann sig, redo att ta ett dopp. Vi tar med oss något av hans arbetsglädje och nyfikenhet när vi bygger vidare på hans livsverk vid KTH.
Skrivet av Jan-Olofs akademiska ättlingar vid Avdelningen för robotik, perception och lärande (RPL)