Till innehåll på sidan

Exportkontroll

Som tekniskt universitet har KTH mycket forskning som kan ha både civil och militär användning. Detta medför att KTH måste säkerställa att lärosätet hanterar frågor kring export av kontrollerad teknik och kunskap i enlighet med gällande lagar och regler och att inga exportkontrollerade produkter, information, tekniskt bistånd eller andra tjänster får exporteras eller överföras utan att det först klarlagts om tillståndskrav föreligger.

Innan avancerad teknik (sak, programvara eller teknisk information) sprids eller skickas måste KTH säkerställa om det föreligger någon form av exportkontroll. I normalfallet innebär det att säkerställa huruvida (1) det är tillåtet att skicka produkten i fråga och (2) att nödvändiga tillstånd inhämtats och (3) att tillståndets villkor efterföljs. För att uppnå det krävs att alla anställda bidrar minst till den grad att man är uppmärksam på frågan. Av verksamhetsansvariga krävs mer.

Alla anställda måste, när de avser att skicka något som misstänks vara exportkontrollerat, rapportera in detta till exportkontrollhandläggare vid RSO ( exportcontrol@kth.se ). Exakt vad som förväntas från olika anställda framgår av styrdokumentet Uppgifter och beslutanderätt inom exportkontroll  som återspeglar lagstiftningen. I Exportkontrollprogrammet  (pdf 1,3 MB) beskrivs mer av lagstiftningen och råd om hur den kan efterlevas inom KTH.

Varje anställd som är ansvarig för en verksamhet (t.ex. ansvarig forskare, kursansvarig, programansvarig) är också ansvarig för att klassificera produkter, programvara och teknisk information i den verksamheten. Dessutom ska den personen bedöma risker i verksamheten kopplade till exportkontrollaspekter. Som ett stöd för att göra detta finns en checklista (docx 598 kB)  som bör fyllas i vid starten av alla projekt samt när det sker relevanta förändringar i ett projekt.

Stöd till personal på KTH

Exportkontrollhandläggare vid avdelningen för forskningsstöd ger stöd och informerar personal vid KTH om frågor rörande exportkontroll. Klassificeringar av produkter kräver oftast att exportkontrollhandläggare och verksamhetsansvarig eller annan tekniskt kunnig samarbetar. Exportkontrollhandläggare bereder och administrerar ansökningar om tillstånd för anställda på KTH. Miljöer som handlägger sina egna ansökningar skickar kopior på ansökningar och eventuella tillstånd till exportkontrollhandläggare.

För kontakt med exportkontrollhandläggare: exportcontrol@kth.se

Exportkontroll vid KTH

Det finns tre grundläggande frågor som den som önskar överföra eller exportera något måste ställa sig:

  • Vad ska exporteras/överföras?
  • Vart och till vem ska det exporteras/överföras?
  • Varför ska det exporteras/överföras?

Viktigt att tänka på är också vad som räknas som export eller överföring.

  • Export är att föra ut något ut ur EU:s tullområde (PDA) eller utanför Sveriges nationsgräns (KM).
  • Överföring är att föra ut något över en nationsgräns inom EU:s tullområde (PDA).

Export och överföring sker genom förflyttning av fysiskt gods, spridning av programvara eller teknisk information via elektroniska kanaler, skriftlig eller muntlig överföring.

Det kan exempelvis handla om att ta med ett demonstrationsexemplar till en konferens, avyttra föråldrad utrustning, forska eller undervisa för utländska uppdragsgivare, dela programkod på internet eller publicera i internationella tidskrifter. I undantagsfall kan det också handla om att föra över viss teknisk information till personer som är bosatta utomlands men som befinner sig i Sverige.

Vad ska exporteras/överföras?

Det finns två regelverk att förhålla sig till för att avgöra om något är exportkontrollerat, det ena avser krigsmateriel (KM) och det andra avser produkter med dubbla användningsområden (PDA).

Krigsmateriel är materiel som är särskilt utformat för militärt bruk och tekniskt bistånd är tekniskt stöd avseende krigsmateriel. Lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303)  om krigsmateriel reglerar tillståndskrav och skyldigheter. Vilken sak, programvara eller teknisk information som utgör krigsmateriel och tekniskt bistånd till sådan materiel definieras i bilagan till förordningen om krigsmateriel, den så kallade krigsmaterielförteckningen . För materiel som är att betrakta som krigsmateriel gäller tillståndskrav för följande aktiviteter: tillverkning, tillhandahållande, tillhandahållande i utlandet, utförsel från Sverige, transitering genom Sverige, avtal om tillverkningsrätt, avtal om samarbete, ändring av avtal, militärt inriktad utbildning. All personal som misstänker att de hanterar krigsmateriel-klassade produkter ska kontakta exportkontrollhandläggare vid RSO ( exportcontrol@kth.se ).

Produkter med dubbla användningsområden förkortas PDA och är produkter (saker, programvara, teknisk information) framtagna för civilt bruk men de har sådana egenskaper så att de även kan användas för militära applikationer. Många PDA kräver tillstånd för exportera. Några kräver tillstånd för att överföra inom EU. När man skickar tillståndspliktig PDA ska man också meddela mottagaren om saken.

För att veta om det man ska skicka är tillståndspliktig PDA måste man kontrollera om den finns listad i bilaga I i EU:s förordning om produkter med dubbla användningsområden. Aktuell lista hänvisas till i denna checklista (docx 598 kB) .

För att veta vilka produkter som kräver tillstånd för överföringar inom EU läser man istället bilaga II i (EU) 2022/1  (ersatte bilaga IV (EU) 2021/82 1 13 januari 2022). Några exempel på vad som finns i bilaga II är sprängutrustning, hydrofoner, missilteknik, kryptografi, kärnteknik.

Om produkter (saker, programvara, teknisk information) har ursprung från USA kan även regelverk gällande US-kontrollerade produkter bli aktuellt att ta hänsyn till. I USA benämns produkter som vi beskriver så som PDA som Dual Use och finns förtecknat i Export Administration Regulation (EAR).

Vart och till vem ska det exporteras/överföras?

Det är viktigt att känna sin mottagare av det som exporteras/överförs. Det gäller vare sig det är något som skeppas, överförs elektroniskt eller muntligen till mottagare i tredje land eller mottagare från tredje land. Åtgärder för att bedöma risker relaterade till export av produkter till slutanvändare och slutanvändningar kallas för skälig vaksamhet (due diligence).

Att vara skäligen vaksam innefattar att vara observant på varningstecken så som:

  • att det är svårt att hitta information om en slutanvändare/samarbetspartner eller dennes organisation,
  • att slutanvändaren/samarbetspartnern har kopplingar till militär, försvarsindustrin eller myndighet i ett land med vapenembargon och slutanvändningen anges vara civil,
  • att slutanvändaren/samarbetspartnern uppger ingen eller hänvisar till bristfällig websida,
  • att slutanvändaren/samarbetspartnern är ovillig eller diffus när den beskriver varför den vill samarbeta eller ta del av information.

Sanktioner förekommer gentemot länder, företag/organisationer eller enskilda personer. Dessa kan hindra transaktioner även av sådant som inte är tillståndspliktig PDA. De sanktioner som gäller i Sverige är beslutade av FN, EU eller OSSE. Sanktionsåtgärder kan vara vapenembargon, finansiella sanktioner eller förbud mot utrustning som kan användas till förtryck av den egna befolkningen. Transaktioner till mottagare som befinner sig i sanktionerade länder kan vara fullt möjliga, men kräver en noggrann analys. Observera att särskilda sanktioner kan gälla om produkter med ursprung i USA hanteras.

Det finns olika hjälpmedel för att ta reda på om sanktioner föreligger, en av dessa är att använda EU sanctions map.

Varför ska det exporteras/överföras?

Vad syftet är med att exportera/överföra en produkt (saker, programvara, teknisk information) behöver också vägas in vid exportkontroll. Beroende på vad slutanvändningen eller syftet med en export/överföring är kan det finnas olika krav på tillstånd.

Det finns en så kallad Catch-all bestämmelse (generalklausul) i EU:s förordning om PDA vilket innebär att om exportören har kännedom om att en produkt eller teknik kan komma att användas till massförstörelsevapen så är den föremål för exportkontroll oavsett om den finns upptagen i bilaga I i förordningen (kontrollistan). Information om Catch-all finns i Artikel 4 (EU) 2021/821 . Engelsk version: Article 4 (EU) 2021/821 )

Faktorer att vara observant på är bland annat om syftet är militärt, om det handlar om cyberövervakning eller om något ska integreras i en annan konstruktion så som att t.ex. integrera en mjukvara i en produkt avsedd för militärt bruk.

Även här behöver exportören vara observant på varningstecken så som:

  • att slutanvändaren/samarbetspartnern är ovillig att beskriva eller diffus när den beskriver slutanvändning,
  • att ovanliga krav eller önskemål ställs gällande konfidentialitet när det gäller partners, leveranser eller forskningsspecifikationer.

Relevanta dokument:

Checklistan - checklista (docx 598 kB)

Riktlinjer KTH – Uppgifter och beslutanderätt inom exportkontroll

Exportkontrollprogram - KTHs exportkontrollprogram (pdf 1,3 MB)