Transformationsdagen 2023 om cirkulär ekonomi
Summering av evenemang
Den 19 oktober 2023 anordnade KTH Transformationsdagen på temat hur industrin ska kunna övergå till en cirkulär ekonomi. Målet med evenemanget var att låta ledande industriprofiler samtala med forskare och professorer på KTH, för att belysa några av de många satsningar som görs på området av båda parter samt utforska möjligheterna till ett djupare samarbete mellan näringslivet och den akademiska världen.
Evenemanget, som arrangerades av KTH:s plattform för Industriell transformation , leddes av Monica Bellgran, Kerstin Forsberg och Martin Grimheden, som ansvarar för forskningsplattformen på universitetet. Monica Bellgran inledde genom att välkomna de drygt 100 besökarna och talarna till eventet. Hon presenterade dagordningen och förklarade att KTH:s plattform är ett perfekt sätt att samla olika aktörer för att diskutera samhällsutmaningar.
”Vår utgångspunkt från dag ett har varit: ’Hur kan vi på KTH bidra till och underlätta industrins transformation?’” sa Monica. ”I år bestämde vi oss för att fokusera på cirkulär ekonomi, eftersom vi inser att vi har levt i ett linjärt samhälle i 100 år, och vi måste övergå till ett cirkulärt system. CE är en mycket viktig fråga på KTH, och evenemang som det här hjälper oss att lyfta frågan och förhoppningsvis locka fler forskare till det här området.”
Hur kan högskolan och industrin stärka den cirkulära ekonomin?
En viktig framgångsfaktor för den pågående klimatomvandlingen styrs av i vilken utsträckning högskola och industri kan hitta lösningar på vår tids största utmaning.
KTH:s professor Amir Rashid förklarade förutsättningarna klart och tydligt: ”Vi är här på grund av vår tids hållbarhetsproblem. Vi människor är den första och enda ’intelligenta’ art som utövar linjär ekonomi på en cirkulär planet, och snart är vi de sista som gör det! Problemet med den linjära modellen är att vi producerar och konsumerar mer och mer – cirkularitet kan vara lösningen.”
Session 1: En systematisk syn på cirkulär ekonomi
Dagens första session fokuserade på allvaret i frågan, och vad företagen redan gör åt problemet.
KTH:s Amir Rashid redogjorde för den utmaning samhället står inför i form av resursförbrukning, avfallshantering, materialutvinning, koldioxidutsläpp och den ekonomiska modellen ”producera mer, konsumera mer”. Som positiv motvikt påminde han om att cirkularitet är naturens lösning för att skapa livskvalitet på vår planet.
Michael Lieder, Business Developer, Circular Economy på Scania CV, inledde genom att förklara vikten av cirkularitet för transport och infrastruktur i allmänhet och för Scanias affärsmodell i synnerhet.
”Vi ligger efter när det gäller insamling och demontering, och vi har inte samma rutiner och system här som vi har i produktionsflödet”, sa Michael. ”Men om vi utvecklas här kommer det att möjliggöra fler slutna kretslopp och ökad cirkularitet.” Michael presenterade iReGear, ett Scania-projekt som undersöker möjligheten att använda återtillverkade växellådor i nyproducerade fordon. Genom återanvändning kan Scania uppnå kostnadsbesparingar, sänka sina koldioxidutsläpp och minska sin materialförbrukning, förklarade han.
Barry Waddilove, Head of Circular Economy and Partnerships på Electrolux Group, pratade om att balansera behovet av att tillgodose kundernas krav och att tillämpa ett cirkulärt förhållningssätt. Han beskrev de nio mål som koncernen har fastställt i syfte att bli ett bättre företag, hitta bättre lösningar och skapa en bättre tillvaro, samt stödja FN:s globala mål för hållbar utveckling. Barry berättade även om Electrolux prenumerationsbaserade tjänst AtEase, som innebär att konsumenterna kan få nya eller renoverade produkter som senare kan återtillverkas, och om företagets samarbete med Stena Recycling, där ett av huvudmålen är att designa en dammsugare som är 90 % återvinningsbar.
Maryna Henrysson från Institutionen för energiteknik på KTH beskrev hur tre självförvållade hot mot planeten: klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald samt miljöföroreningar, tillsammans försämrar jordens förmåga att upprätthålla mänskligt välbefinnande. Eftersom energisystemen driver den linjära ekonomin är vi fångade i en ond spiral där ökat energibehov skapar ett ökat materialbehov, och detta materialbehov leder till ökat energibehov.
Lösningen är att satsa på förnybar energi och övergå mer till materialintensiva energisystem, förklarade Maryna. Framför allt krävs nya tankesätt på samtliga nivåer, investeringar i innovation och ny kunskap samt kunskapsdelning och samarbete inom hela samhället.
Därefter diskuterade panelen de frågor som presentationerna gett upphov till och andra frågor från publiken. Några av de ämnen som avhandlades var Maryna Henryssons dubbla känslor gentemot batterier och Northvolts och H2 Green Steels stålfabriker i Kanada, klyftan mellan klimatmålen och behovet av bättre kommunikation kring hur stor den här klyftan är, samt var vi befinner oss på skalan mellan linjär och cirkulär ekonomi.
När det gäller var vi befinner oss i själva omvandlingen påpekade Barry från Electrolux den enorma potentialen inom reparation, återtillverkning, återanvändning m.m. och de exempel som vi sett inom textilindustrin, med stora återförsäljare som Depop. Han nämnde även återtillverkningen av mobiltelefoner som ytterligare ett område som haft enorm tillväxt på senare tid.
Michael från Scania ansåg att vi befinner oss i ett tidigt stadium i fråga om att ändra synsätt. ”Vi måste samarbeta med startups och universitet, och industrin måste bli bättre på att samverka med samhället”, avslutade han.
Session 2: Cirkulära innovationer
Under dagens andra session, modererad av Magnus Wiktorsson, diskuterade representanter från Volvo och Stora Enso cirkulära innovationer tillsammans med två forskare från KTH.
I sin introduktion påpekade Katarina Colliander, Circular Business Developer på Volvo Group, att Volvo trots 70 år av återtillverkning fortfarande tillämpar en linjär affärsmodell och ständigt söker nya sätt att bli cirkulära, inte minst genom efterbehandling av avgaser (EAT). Återtillverkningen sker vid åtta produktionsanläggningar över hela världen, och medarbetare på alla nivåer uppmuntras att delta i utbildningar och samverkansprojekt inom cirkulär ekonomi. Katarina betonade även behovet av samarbete och samverkan, som det Volvo har inlett med SKF kring hanteringen av kullager.
”Utmaningen är alltid att sprida ett kreativt tankesätt till alla delar av organisationen. Vad kan vi göra annorlunda? Vi är inställda på den linjära modellen och behöver tänka om”, avslutade Katarina.
Mikael Hannus, Senior Vice President, Group Innovation R&D på Stora Enso, berättade om företagets mål att uppnå 100 % återvinningsbara produkter år 2030. Han förklarade att företagets förnybara produkter har cirkulär design och att Stora Enso redan 2022 hade nått en teknisk återvinningsbarhet på cirka 94 % för sina produkter.
Därefter beskrev han Stora Ensos fem strategier för att uppnå tillväxt genom innovation: öka cirkulariteten för biomaterial, ta ledningen inom innovation för barriärskikt, samarbeta med kunder för medskapande, öka kunskaperna inom konverteringslösningar, och slutligen att utnyttja kapaciteten inom design och affärsutveckling.
”Vi ersätter icke förnybara råmaterial med förnybara produkter, och tack vare vårt hållbarhetsfokus har vi sedan länge en hög återvinningsgrad. Vårt syfte är att skapa värde för människorna och planeten”, avslutade Mikael.
Sofia Ritzén, professor på KTH, berättade om de utmaningar som många företag står inför i samband med klimatomvandlingen, och i synnerhet de grundläggande problemen med att skapa slutna kretslopp i traditionella linjära affärsmodeller. Den traditionella modellen har präglats av Slow (use longer), Close (use again), Regenerate (Make clean) och Narrow (use less), förklarade hon. Problemet för företagen är att en förlängd livslängd kan leda till minskad försäljning, återanvändning kan reducera intäkterna, förnybara källor kan öka kostnaderna och minskad resursanvändning kan leda till lägre omsättning. Sofia betonade även de utmaningar som uppstår till följd av orättvisor – orättvis resursfördelning, både i vårt närsamhälle och i världen, samt ojämnt fördelade globala föroreningar.
I sin presentation om innovation inom ekosystem och affärsmodeller förklarade Andreas Feldmann, docent i industriell ekonomi på KTH, att en lyckad övergång till en cirkulär ekonomi kräver nya samarbeten för att involvera olika kompetenser och roller, och för att sprida riskerna. Dessutom krävs en förändrad syn på konkurrens, så att konkurrenter kan främja innovation tillsammans. Med Sverige som exempel berättade Andreas om olika samarbeten som han och hans forskarteam på KTH driver inom nya branscher för att skapa nya ekosystem. Han är övertygad om att detta är rätt väg framåt: ”Vi behöver ständigt nya relationer och nya aktörer. Men kanske mest av allt måste vi alla börja prata mer om olika vardagsfrågor.”
Den paneldiskussion som följde började med att avhandla behovet av fler aktörer som samordnar alla typer av data i samband med den cirkulära ekonomin. Olika aktörer kan även innebära fler partners, påpekade Katarina – men inte vilka partners som helst, menade Mikael Hannus: ”Vi måste undersöka vilken roll varje aktör ska ha, med utgångspunkt i deras kärnkompetenser och förmågor. För att fylla en funktion i ekosysteme behöver du vara expert.” Volvos Katarina Colliander gav en inblick i Collage-projektet, som syftar till att öka medvetenheten hos medarbetare på alla nivåer med hjälp av ett ”kortspel” som just nu lanseras inom hela företaget.
Session 3: Teknik som möjliggör cirkulär ekonomi
Efter lunchen, som också präglades av ett tydligt miljöfokus, samlades gruppen för den första eftermiddagssessionen, ”teknik som möjliggör cirkulär ekonomi”.
Roman Chirikov, Product Development Leader på Ericsson, inledde på temat att möjliggöra cirkulär ekonomi. Han lyfte potentialen med digitalisering och förklarade att IKT-lösningar kommer att hjälpa industrin att växla upp i framtiden, för att därefter berätta om Ericssons mål att minska utsläppen och bli helt klimatneutrala år 2030. Roman beskrev hur Ericsson på tre olika sätt kommer att bidra till en hållbar framtid inom hela samhället: halverade utsläpp till år 2030 och ökade klimatinsatser i den globala leveranskedjan, utveckling och innovation av portföljen för halverade utsläpp till år 2030, samt dekarbonisering av industrin och samhället globalt genom IKT-lösningar.
Sandvik Coromant, jätten inom skärande bearbetning, representerades av Martin Helgoson, Function Expert and Technology Area Manager, och Amari Enzi, Senior Sustainability Expert. De betonade också digitaliseringens enorma potential, och beskrev Sandviks eget mål att sluta kretsloppet för alla material och omarbeta eller återvinna dem till nya resurser. År 2030 hoppas Sandvik Coromant ha nått över 90 % cirkularitet för sina produkter, förpackningar och avfallsströmmar. Som så många andra på dagens event pratade även Martin och Amari om behovet av att samarbeta med andra aktörer och om den betydelse som IKT kommer att ha framöver.
Farazee Asif, biträdande universitetslektor och docent på KTH, berättade om hur AI kan användas för att bedöma användbarheten för begagnade skrivare. För närvarande säljs över 80 % av Lexmarks skrivare med möjlighet till återköp vid användningscykelns slut. Men eftersom det inte finns något sätt att få information om möjligheten att återanvända skrivaren är det inte säkert att de skrivare som återköps kan återtillverkas. Med hjälp av framstegen inom DiCiM kan AI generera rätt inköpspris för att främja affärsmodellen och bedöma om skrivarna går att återtillverka eller återvinna helt eller delvis.
Martin Törngren, professor på KTH, diskuterade i sin presentation hur cyberfysiska system kan bidra till att möjliggöra en cirkulär ekonomi när vi övergår till ett system där vi efterliknar naturliga kretslopp, designar bort avfall och föroreningar, samt fortsätter att använda produkter och material. Med hjälp av tekniklösningar som RFID, UWB, NFC, kantdatorsystem, molntjänster samt data- och maskininlärning/AI kommer identifiering, övervakning och spårning att förbättras, liksom utformningen av produkter och tjänster samt tjänstebaserade affärsmodeller. Martin pekade även på riskerna förknippade med en övertro på alltmer komplexa cyberfysiska system, samt potentiella överraskningar och fallgropar inom automatisering. ”Vi måste göra saker enkla och utveckla nya metoder”, avslutade Martin.
Det här ämnet diskuterades vidare efter presentationen. Enligt Barry Waddilove från Electrolux är ett av problemen med all den teknik som just nu utvecklas att vissa delar är bra, och andra mindre bra. Därför menar han att det är svårt för stora företag att investera i komplexa system. Ericssons Roman Chirikov höll med om att komplexiteten är ett problem, och nämnde den enorma potentialen med soldrivna mobila enheter. Sandviks Amari Enzi påpekade vikten av att se ”rätt” problem och avgöra vad som saknas. ”Kan tekniken eller lösningen faktiskt lösa problemet eller inte? Om inte, varför?” frågade hon.
Session 4: Vad händer nu, hur går vi vidare?
Dagens sista session undersökte hur vi som individer kan göra skillnad i samhället, och vad KTH kan göra för att hjälpa våra industrier framåt.
Jenni Grute, generalsekreterare hos Föreningen Medveten Konsumtion, introducerade begreppet ”cirkulent”, och hur dessa medvetna konsumenter kan möjliggöra en hållbar omvandling. En cirkulent, förklarade hon, ser behov och funktion framför begär. I praktiken innebär det att återanvända saker och att laga, låna, byta, hyra, köpa secondhand och återvinna. Ett nytt tankesätt, helt enkelt. När vi undviker att köpa nya saker känner vi en större tacksamhet för de saker vi faktiskt har, förklarade Jenni. ”Och om 25 % visar vägen så följer resten efter.”
I sin presentation av reflektioner kring samarbete och ökad tvärvetenskaplig samverkan nämnde Annika Borgenstam, vicerektor för forskning på KTH, några exempel på hur den akademiska världen, och i synnerhet KTH, samarbetar med industrin, och vilka förbättringar som fortfarande krävs. Liksom många andra betonade hon behovet av fler partnersamarbeten. ”Vi måste sträva efter en högre grad av samarbete, medskapande och kunskapsspridning, och utveckla arenor för dialog och samverkan”, sa hon. Annika berättade därefter om några av de strategiska partnersamarbeten som redan finns, KTHS:s infrastruktur för forskning, universitetets forskningscentrum (över 50 till antalet) och hur de kan lösa problem genom att bidra till samarbete, kompetens och en särskild mötesplats för innovation.
I dagens sista paneldiskussion tog Barry Waddilove från Electrolux, Katarina Colliander, Circular Business Developer, Volvo Group, och Amir Rashid, professor på KTH, åter plats på scenen för att svara på frågor från moderatorn Martin Grimheden och publiken. Några av de ämnen som berördes var hur KTH kan bli mer tvärvetenskapligt, hur nära Volvos designers samarbetar med leverantörerna kring cirkulära frågor, och vilken typ av incitament som kommer att krävas i framtiden för att såväl företag som konsumenter ska ändra sina vanor. ”Om vi kan förändra ett visst beteende för att hjälpa miljön är det enklare att ta steg två och tre”, avslutade Jennie Grute.
”KTH bär ett stort ansvar för hållbarhet gentemot samhället i klimatomvandlingen. Och vi ska vara glada över det ansvaret. Vi vet att vi måste arbeta mer tvärvetenskapligt och det är något som vi diskuterar, men det är inte lätt, och det tar tid”, sa Annika Borgenstam .
När de övriga fick avsluta med sina tankar om framtiden ansåg Amir Rashid att ämnesbaserad forskning är ett måste och att mer utmaningsinriktade plattformar och ekosystem är rätt väg att gå framöver. ”Enkelheten är avgörande, och vi måste använda alla tillgängliga verktyg, och kombinera dem i ett tidigt skede”, sa Volvos Katarina Colliander. Jennie Grute avslutade: ”Vi måste samverka med konsumenterna. De är enormt medvetna om problemen, och de har förslag och idéer kring hur de kan lösas.”