Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Ny antologi lyfter de tekniska lösningarna bakom en framgångsrik klimatomställning

Kvinna pratar på scen
Redaktörerna bakom Handbook on Climate Change and Technology är Frauke Urban, Professor in the Management of Sustainable Energy Systems vid Institutionen för Industriell ekonomi och organisation (INDEK), och Johan Nordensvärd, Associate Professor in Technological Innovation vid INDEK. Foto: Magnus Glans
Publicerad 2024-02-16

När KTH Energiplattform tillsammans med KTH Climate Action Center hade boklansering av Handbook on Climate Change and Technology lockades ett 50-tal deltagare till paneldebatter och nätverkslunch. Antologin ska leda vägen till bättre samverkan runt de sociotekniska lösningar som behövs för att hantera klimatförändringen. Senare under dagen kunde boken lämnas direkt till klimat-och miljöminister Romina Pourmokhtari som besökte KTH.

Redan i dag finns mycket av den teknik som gör det möjligt att hantera delar av klimatförändringen och till konkurrenskraftiga priser. Handboken om klimatförändringar och teknik bidrar genom att sammanställa sociotekniska perspektiv på klimatförändringar från olika discipliner, inklusive både teknik och samhällsvetenskap. 

– Ett av målen är att boken ska vara så omfattande att människor från olika sektorer och vetenskapliga fält ska kunna lära av varandra. Vi behöver ett bredare systemperspektiv med kunskap om varandras sektorer för att hantera klimatförändringen, säger Frauke Urban, redaktör och professor i industriell ekonomi på KTH. 

Redaktörerna bakom antologin är professor Frauke Urban och Johan Nordensvärd, lektor i industriell ekonomi vid KTH.

Cirka 60 författare från hela världen

Handboken samlar cirka 60 författare från forskningsinstitutioner och universitet i hela världen varav ett tiotal är anknutna till KTH. 

Kvinna lutad över bok
Författare från hela landet deltog under boklanseringen där de även passade på att signera klimatantologin. Foto Magnus Glans

KTH Energiplattform höll i lanseringen av Handbook on Climate Change and Technology tillsammans med KTH Climate Action Center. 

– Boken kan bli en viktig källa till kunskap för alla de forskare, studenter, politiker och beslutfattare, som behöver en holistisk syn över de komplexa utmaningar vi står inför i framtiden, säger Lina Bertling Tjernberg, föreståndare för KTH Energiplattform. 

Kvinna tittar ut på åhörare från en scen
Paneldeltagarna inledde var och en med att ge en kort överblick över sitt kapitel i handboken, här Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät. Foto Magnus Glans

Under lanseringen hölls två panelsamtal med några av bokens författare, båda samtalen modererade av Francesco Fuso-Nerini, föreståndare för KTH Climate Action Center. Respektive samtal inleddes med korta presentationer av det kapital varje författare bidragit med. 

Man pratar i mikrofon
Dagens moderator var Francesco Fuso-Nerini, föreståndare för KTH Climate Action Center. Foto: Magnus Glans

Den första panelen bestod av Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, Fabian Levihn, forskare vid KTH och ansvarig för forskning och utveckling vid Stockholm Exergi, Lennart Söder, professor i elkraftssystem och Martin Björklund, forskare vid Linköpings universitet. 

Fyra män sitter på rad.
Dagens första paneldiskussion omfattade ämnen som smarta elnät, avskiljning och lagring av koldioxid från bioenergi (BECCS), vindkraft och energieffektivitet för byggnader. Foto Magnus Glans

Tekniken finns tillgänglig

Deltagarna reflekterade kring hur deras respektive kapitel kan relateras till de andras och vilka synergier som finns i kunskapen. Bland slutsatserna var att mycket av den teknik som krävs i klimatomställningen finns redan tillgänglig, som till exempel inom vindkraft och ökad energieffektivitet, men att vissa områden kräver mer forskning och utveckling. För att de befintliga tekniska lösningarna ska komma i användning krävs dock ett starkare engagemang och en tydligare vilja hos politiska beslutsfattare. 

I samtalet nämndes bland annat de stora möjligheterna med BECCS-tekniken när den används som ett komplement till annan teknik. Samt hur viktiga morgondagens byggnader är för att minska klimatpåverkan. 

Paneldeltagarna efterlyste en mer långsiktig planering av vårt energisystem med hänsyn till en större mix av olika former av produktion i framtiden. 

Kvinna står vid ett bord.
Dagens första paneldiskussion omfattade ämnen som smarta elnät, avskiljning och lagring av koldioxid från bioenergi (BECCS), vindkraft och energieffektivitet för byggnader. Foto Magnus Glans

Dagens andra panel bestod av Johan Nordensvärd, Fumi Harahap och Mahrokh Samavati, båda forskare vid KTH:s skola för industriell teknik och management, Aneta Kulanovic, forskare vid Linköpings universitet samt Anna-Maria Nyquist, forskare vid INDEK.

Här handlade panelsamtalet bland annat om hur det är möjligt att öka implementeringen av nya tekniska lösningar, bland annat inom transportsektorn. Och hur vi kan öka takten i klimatanpassningen genom att skapa en starkare samarbeten mellan länder, sektorer och företag.

Behov av ökad kunskap

Bland lösningar som lyftes fanns en ökning av kunskapen kring ny teknik, till exempel alternativa bränslen för att minska koldioxidutsläppen från flyg och sjöfart.. Samt att använda politiska styrmedel och policys som pådrivare av ett teknikskifte. Panelen lyfte också vikten av vardagliga livsstilsval och vilka möjligheter som både företag och konsumenter har att påverka utvecklingen genom sin konsumtion. 

Här nämndes bland annat behovet av en bättre märkning på konsumentprodukter som visade produktens klimatpåverkan, vilket skulle kunna underlätta fler hållbara val. 

Man håller i en kopp
Boklanseringen rymde även mingel och lunch, här syns handbokens andra redaktör Johan Nordensvärd, lektor i industriell ekonomi på KTH, i diskussion med moderator Francesco Fuso-Nerini, föreståndare för KTH Climate Action Center. Foto Magnus Glans

Boklanseringen avslutades av en gemensam nätverkslunch för alla deltagare. 

Två kvinnor och en man tittar in i kameran
Lina Bertling Tjernberg lämnar över handboken till klimat-och miljöminister Romina Pourmokhtari, samt statssekreterare Daniel Westlén.

Senare under dagen kunde boken också lämnas direkt till klimat-och miljöminister Romina Pourmokhtari. Ministern besökte KTH för att titta närmare på utvecklingen av fusionskraft, särskilt hos Novatron Fusion Group. Under förra året höll KTH Energiplattform ett seminarium om satsningarna på fusionsteknik, läs mer om planeringen av KTH Fusion Center.

Läs även en intervju med Frauke Urban om handboken.

Se även den populärvetenskapliga antologi som KTH Energiplattform gett ut i samarbete med Vetenskap & Allmänhet. 

Grupp av människor tittar in i kameran.
Paneldeltagare och några av bokens cirka 60 författare från forskningsinstitutioner och universitet. Foto: Magnus Glans

Ny bok: Handbook on Climate Change and Technology

Bokomslag

Antologin Handbook on Climate Change and Technology är redigerad av Frauke Urban (KTH) och Johan Nordensvärd (KTH/LiU) och publicerad av Edward Elgar Publishing. Bokens 32 kapitel är skrivna av cirka 60 författare från forskningsinstitutioner och universitet i länder som Sverige, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Australien och USA.

Handboken ser till tekniska lösningar och inkluderar även ekonomi, politik och sociologi i sökandet efter en hållbar lösning för att mildra och anpassa sig till klimatförändringarna.

Här granskas den senaste forskningen inom energi, transport och industri och rollen som tekniken spelar i nyckelsektorer som jordbruk och skogsbruk för att göra dem mer hållbara. Författarna reflekterar över teknikens ställning i samhället och illustrerar de bredare sociotekniska system som avgör vilken inverkan ny teknik kan få. Samtidigt efterlyser de starkare politisk vilja att genomföra och skala upp tekniska insatser för att ta itu med klimatförändringarna över hela världen.

Läs mer om innehållet hos förlaget och beställ ett tryckt eller digitalt exemplar. 

Du hittar också boken hos KTH Biblioteket som e-bok. 

TEXT: Magnus Trogen Pahlén