Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Hur kan social hållbarhet införlivas i utbildningen för att möjliggöra djupgående hållbarhetsförändringar

Genom antagandet av FN:s Agenda 2030 med hållbarhetsmålen, och flera andra policyer och instrument, har det globala samhället och regeringar världen över erkänt det akuta behovet av förändring. Ingenjörer anses vara avgörande för hållbar utveckling som problemlösare och utvecklare av ny teknik. Enligt UNESCO (2021) finns det dock betydande skillnader mellan nuvarande ingenjörskompetenser och behoven av att kunna möta akuta utmaningar.

Utmanande utmaning

Thürer et al. (2018) har märkt väsentliga framsteg under de senaste decennierna, men den stora fokusen har varit på miljöaspekter medan de sociala, ekonomiska, politiska och kulturella dimensionerna av hållbarhet får mindre uppmärksamhet. Lärare vid tekniska lärosäten har visats uppleva implementering av social hållbarhet i utbildningen som utmanande, delvis på grund av att fakulteten anser att det ligger "utanför deras disciplin och bekvämlighetszon" (Fitzpatrick, 2017, s. 921).

Hållbarhet och hållbar utveckling är ofta begränsade till en enda fristående kurs och i sällsynta fall inbäddade i flera samverkande ämneskurser. Om social hållbarhet överhuvudtaget beaktas, är det ofta begränsat till att lägga till en enstaka föreläsning eller någon annan liten komponent i en kurs.

Ny roll för lärare?

Att gå bortom sådana add-on-metoder mot integration och transformation kräver en omvärdering av lärarens roll. Lärare kommer att behöva skaffa sig viss kunskap om social hållbarhet, men de kommer troligen aldrig att bli experter på samma sätt som de är inom sitt ingenjörsämne. Den nya rollen kan istället innebära att underlätta lärande och att lära i samarbete med studenterna (Bain, 2004). Experter inom social hållbarhet kan engageras som stöd, men om allt överlämnas till sådana experter kan studenterna uppleva social hållbarhet som frånkopplad från ingenjörsdisciplinen (Magnell et al., 2022).

Respons, strategier och resultat

Sterling (2004) och Kolmos et al. (2016) identifierar fyra nivåer av respons på implementering av hållbarhet i utbildnin; förnekelse eller avvisande, tillägg, integration och transformation. Strategin "tilläggsnivå" kan ha en negativ effekt på studenternas engagemang, medan integration och transformation kräver en djupare omvärdering av ingenjörsledarrollen och lärandeprocessen. Transformativt lärande är sällsynt men nödvändiga för att möjliggöra mer fundamentala förändringar av syfte och paradigm i ingenjörsutbildningen.

Respons på hållbarhet i utbildning Strategier för att implementera hållbarhet i utbildning Utbildningens tillstånd
1. Mycket svag Förnekelse eller avvisande Ingen förändring
2. Svag Tillägg (add-on) Utbildning om hållbarhet
3. Stark Integrering (integration) Utbildning för hållbarhet
4. Mycket stark Transformation (re-building) Hållbar utbildning

EJEE 2022  (anpassad från Sterling, 2004; och Kolmos et al., 2016)