UNESCO:s guide för utbildningspersonal om lärande för hållbar utveckling
Enligt delmål 4.7 Utbildning för hållbar utveckling och Globalt medborgarskap ska alla studerande, senast 2030, få de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling. God utbildning för alla, jämställdhet och minskad ojämlikhet är både mål och medel för hållbarhet i Agenda 2030.
UNESCO har utarbetat en guide för utbildningspersonal om lärande för hållbar utveckling, som kan användas som stöd i planeringen av studenternas utbildning för att lära sig för globala målen (SDG) och därmed bidra till att uppnå de globala målen. I UNESCO:s guide presenteras vägledande lärandemål och lärandeaktiviteter för varje SDG. Guiden syftar inte till att vara föreskrivande på något sätt, utan till att ge vägledning och förslag som kan väljas och anpassas efter det konkreta lärandesammanhanget.
UNESCO om nyckelkompetenser för hållbar utveckling
Lärande och utbildning för hållbar utveckling handlar om läroplaner och lärandeinnehåll, pedagogik och lärandemiljöer, lärandemål och social omvandling i formellt, icke-formellt och informellt lärande. Lärande och utbildning för hållbar utveckling innebär att komplexa hållbarhetsfrågor inkluderas i lärande och utbildning på ett integrerat sätt, för att främja studenternas lärande att aktivt medskapa sin värld och framtid. Education for Sustainable Development (ESD) identifierar åtta nyckelkompetenser för hållbarhet:
Systemtänkande kompetens
Förmågan att känna igen och förstå relationer; att analysera komplexa system; att tänka på hur system är inbäddade i olika domäner och olika skalor; och att hantera osäkerhet.
Framtidsscenariekompetens
Förmågan att förstå och utvärdera flera framtider - möjliga, troliga och önskvärda; att skapa egna visioner för framtiden; att tillämpa försiktighetsprincipen; att bedöma konsekvenserna av åtgärder; och att hantera risker och förändringar.
Normativ kompetens
Förmågan att förstå och reflektera över normer och värderingar som ligger till grund för ens handlingar; och att förhandla om hållbarhetsvärden, principer och mål i ett sammanhang av intressekonflikter och avvägningar, osäker kunskap och motsägelser.
Strategisk kompetens
Förmågan att kollektivt utveckla och genomföra innovativa åtgärder som främjar hållbarhet på lokal nivå och längre bort.
Samarbetskompetens
Förmågan att lära av andra; att förstå och respektera andras behov, perspektiv och handlingar (empati); att förstå, förhålla sig till och vara lyhörd för andra (empatiskt ledarskap); att hantera konflikter i en grupp; och för att underlätta samarbete och deltagande problemlösning.
Kritiskt tänkande
Kompetens att ifrågasätta normer, praxis och åsikter; att reflektera över egna värderingar, uppfattningar och handlingar; och ta ställning i hållbarhetsdiskursen.
Självmedvetenhetskompetens
Förmågan att reflektera över ens egen roll i lokalsamhället och (det globala) samhället; att kontinuerligt utvärdera och ytterligare motivera ens handlingar; och att hantera ens känslor och önskningar.
Integrerad problemlösningskompetens
Den övergripande förmågan att tillämpa olika problemlösningsramar på komplexa hållbarhetsproblem och utveckla hållbara, inkluderande och rättvisa lösningsalternativ som främjar hållbar utveckling genom att integrera ovannämnda kompetenser.