UKÄ:s granskning av högskolornas kvalitetssystem gällande jämställdhet
2021 gjorde UKÄ en särskild granskning av högskolornas kvalitetssystem gällande jämställdhet. Enligt UKÄ:s skrivningar ska varje lärosäte säkerställa att jämställdhet beaktas i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Vad innebär det? Hur kan vi arbeta med dessa dimensioner? Även om UKÄ inte gör en särskild granskning i år så kan UKÄ:s bedömningsgrund för jämställdhet vara behjälplig i att peka i en konkret riktning för jämställdhetsintegreringen i utbildning.
UKÄ:s bedömningsgrund för jämställdhet
2021 baserades avsnittet om jämställdhet i programanalyserna på UKÄ:s bedömningsgrund för jämställdhet. Bedömningsgrund: 4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.
Se Vägledning för granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete [Elektronisk resurs]
. (2020). Universitetskanslersämbetet.
KTH:s tolkning av bedömningsgrundens olika delar
Ett jämställdhetsperspektiv beaktas
Att ett jämställdhetsperspektiv beaktas betyder att kunskap och medvetenhet om jämställdhet ges betydelse och påverkar utbildningens innehåll och form.
Ett jämställdhetsperspektiv kommuniceras
Att ett jämställdhetsperspektiv kommuniceras betyder att utbildningen påverkas och att detta synliggörs i kursplaner, uppföljningar, målformuleringar osv.
Ett jämställdhetsperspektiv förankras
Att ett jämställdhetsperspektiv förankras betyder att kunskap och medvetenhet om jämställdhet påverkar utbildningen, och att detta synliggörs i dokument samt att beslut om att detta görs blir tydliga och att det följs upp och utvärderas.
Begreppet systematiskt
Systematiskt betyder att det finns en långsiktig plan för hur kunskap och medvetenhet om genus och jämställdhet integreras i samtliga program, och att genomförandet följs upp kontinuerligt.
Begreppet innehåll
Innehåll innebär att kunskap om genus förmedlas i utbildningen så att studenter kan redogöra för grundläggande begrepp inom genusforskning och att de har grundläggande kunskaper om teorier som beskriver betydelser av kön i samhället, i arbetslivet och på individnivå. Med dessa kunskaper kan studenter t ex tolka olika uttryck av ojämställdhet och maktobalans i samhället och i arbetslivet. Och att studenter känner till att det finns diskrimineringslagstiftning, jämställdhetspolitiska mål, globala mål om hållbar utveckling, metoder för jämställdhetsarbete mm som syftar till att öka jämställdhet, mångfald och lika villkor i samhälle och arbetsliv. För lärare tillkommer innehåll om könsmedveten pedagogik, inklusive kunskap om gruppdynamik, majoritets-och minoritetseffekter, förändringsmetoder mm
Begreppet utformning
Utformning innebär att det finns en tydlig struktur för när och hur integreringen sker i samtliga program. Att detta arbetas in via examensmål och lärandemål, samt att det finns en tydlig struktur för uppföljning via programanalyser i kvalitetssystemet. Det handlar om på vilket sätt som färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt inom jämställdhetsområdet säkerställs, hur detta följs upp och åtgärdas vid behov.
Begreppet genomförande
Genomförande innebär genusmedveten pedagogik. Åtgärder ska vidtas för att verka för en jämställd och jämlik undervisning samt en utbildningsmiljö fri från diskriminering. Det handlar om hur lärarna utför undervisningen, bl.a. att de inhämtar kunskaper om och praktiserar könsmedveten pedagogik samt att det finns rutiner och information för att motverka trakasserier och sexuella trakasserier.
