Till innehåll på sidan

Salstentamen

En vanlig form av tentamen som genomförs på campus har anor långt bak i tiden och därmed väl utvecklade traditioner om genomförandet. Denna sida lyfter fördelar och nackdelar med en salstentamen samt diskuterar när salstentamen kan vara en passande examinationsform.

Salstentamen på KTH

Vid en salstentamen på KTH examineras studenter i en sal på campus där en tentamensvakt kontrollerar ID samt övervakar skrivningen för att motverka fusk. En skrivning pågår vanligen i tre till fem timmar. Tillåtna hjälpmedel under skrivningen varierar mellan att enbart penna och sudd är tillåtet till att studenten får ta med miniräknare, kurslitteratur, egna anteckningar m.m. Studenter får besöka toalett efter anmälan till tentamensvakt och ibland erbjuds även övervakade raster för den som behöver sträcka på benen och få lite frisk luft. Minst en gång under skrivningen brukar examinatorn eller en ronderande lärare besöka skrivsalen för att svara på eventuella frågor. Det är även vanligt att salskrivningar kombineras med mindre skrivningar där studenten förbereds inför den större tentamen. Läs mer på sidan om Kontrollskrivning (KS) .

Salstentamen får användas

Salstentamen får användas där det är en lämplig examiantionsform i förhållande till kursens innehåll och lärandemål. Under lång tid har traditionen med salstentamen utvecklats för att på ett så bra sätt som möjligt examinera studenters procedurella förmågor och faktakunskaper. Undervisning idag fokuserar dock ofta på studentens förmåga att analysera och arbeta utifrån given fakta varvid salstentamen kan ifrågasättas som lämplig examinationsmetod.

Examinationen påverkar studentens sätt att ta sig an kursen och vad studenten kommer välja att lära sig. Det är en utmaning att skapa en riktigt bra examination, som gör att studenter lär sig kursmaterialet, som är omöjligt att fuska på, som går att enkelt administrera och snabbt att bedöma.

Examinationsformen påverkar studentens lärande

Målet efter en kurs är att studenten utvecklat kunskaper, färdigheter och förmågor som gör studenten bättre rustad för framtida utmaningar. Examinationen är ett tillfälle för studenten att utvärdera och få återkoppling på sitt lärande och kunnande varav en kontinuerlig examination kan vara ett bättre stöd för studentens lärande. Examinationen är också ett sätt att hjälpa studenten att sätta en deadline för när material ska vara färdigbearbetat. Ibland passar en kurs bäst att bearbetas som en helhet med ett avslutande moment, och ibland passar det att dela in kursen i mindre delar. Utöver detta kan studenten använda sig av resultatet av examinationen vid ett senare tillfälle, med hjälp av ett betyg bevisa vilka kunskaper som kan förväntas av studenten/ingenjören.

En klassisk salstentamen har många fördelar

Vid en kurs med klassisk salstentamen vet studenten att det är de individuella kunskaperna som kommer att utvärderas under strikta former. Studenten vet att kunskapsutvärderingen kommer att ske under övervakning, vilket kan avskräcka från fusk. Studenten ges ofta möjligheten att visa sina kunskaper i slutet av kursen, då en helhetsbild och förhoppningsvis en djupare kunskap uppnåtts. Studenten visar sina kunskaper under övervakning, vilket möjliggör att individens faktakunskaper och procedurella färdighet kan testas, sådan kunskap där studenter kan svara samma sak utan att det behöver vara plagiat. Rutinerna runt en salstentamen är också väl inarbetade, både studenter och lärare känner sig trygga med lösningen.

Men en klassisk salstentamen har också nackdelar

Bild på graf som visar hur student intensivpluggar inför examination jämfört med en jämn studietakt

En kurs med klassiskt upplägg av kontrollskrivningar och tentamen leder ofta till att studenten har en ojämn studietakt. Perioder med för mycket vila samt kompenserande perioder med mycket intensiva studier istället för att ett kontinuerligt arbete genomförs. Den ojämna studietakten har ofta resultatet att kunskap placeras i korttidsminnet istället för den önskvärda placeringen i långtidsminnet. Ett upplägg med klassisk tentamen gynnar även de som på kort tid har lätt för att visa sina kunskaper i text. Det finns många studenter som skulle kunna prestera bättre i en annan examinationsform. En tentamen motsvarar heller inte i många fall hur studenten i verkligheten efter tentamen kommer att behöva visa och använda sina kunskaper. Betyg från en salstentamenssituation kan därför vara lite missvisande för en framtida arbetsgivare. Salstentor tar lång tid att bedöma och eventuell feedback till studenterna kommer för sent för att hjälpa studenten i lärandet då feedbackloopen inte sluts. Det kan därför upplevas som en mindre rolig uppgift att bedöma tentamensuppgifter.

När är salstentamen en passande examinationsform?

Fördelar med salstentamen:

  • Mäter en individuell prestation.
  • Är ett övervakat moment.
  • Id-kontroll kan inkluderas
  • Mäter studentens kunskaper efter genomförd kurs
  • Välkänd metod för lärare och studenter

Nackdelar med salstentamen:

  • Studenten ska lösa uppgiften under begränsad tid vilket gör det svårt att lösa uppgifter som kräver analys, djupare förståelse och visa egna reflektioner/värderingar. 
  • Bidrar ej till kontinuerlig studietakt och examination.
  • Tar ej hänsyn till studenters olika förmåga att visa sin kunskap. (skriftligt, muntligt m.m.)
  • Tid spenderad på examination bidrar sälland till studentens lärande då eventuell feedback ges för sent.
  • Resurskrävande i form av administration, tentamenvakter, salar m.m. 

Salstentamen passar att använda för kurser där studenten ska visa procedurella färdigheter och faktakunskaper utan att återge egna reflektioner. För att stödja studentens kontinuerliga lärande genom att exempelvis ge feedback i kursen rekommenderas att salstentamen kombineras med någon form av kontinuerlig examination såsom exempelvis kontrollskrivningar eller små hemuppgifter.

Kontakt angående examination

Har du frågor om eller önskar du handledning angående genomförande av examination?

Mejla: e-learning@kth.se , märk ditt ärende: handledning examination