P11 På den pedagogiska fronten intet nytt? Teman och tendenser i 2022 års lärarenkät

Syfte och bakgrund

För att effektivt och strategiskt kunna utveckla utbildningen på KTH är det väsentligt att förstå hur lärarnas attityder till pedagogik ser ut och förändras över tid. Medarbetarundersökningen som genomförs regelbundet på KTH är inte ett lämpligt instrument för detta, eftersom frågorna i den inte fokuserar på pedagogik och undervisning. Approaches to Teaching Inventory (ATI) är ett instrument som använts på andra universitet i början av 2000-talet, men som har fått kritik [1]. En grupp lärare tog 2016 fram en egen pedagogisk lärarenkät för KTH som skickats ut till alla lärare på KTH tre gånger sedan dess [2, 3]. I detta arbete redovisar vi nya insikter från den pedagogiska lärarenkäten under våren 2022.

Genomfört arbete/arbete på gång

Enkäterna har gjorts under flera år, den senaste våren 2022 då vi fick in 348 svar. De tidigare enkäterna var 2016 och 2019 med ett liknande antal svar. Frågorna har varit till mycket stor del samma genom åren och vi kan därmed undersöka tendenser och förändringar över tid. En nyhet i 2022 års enkät var att vi frågade de svarande om skoltillhörighet, vilket gett oss möjlighet att nu också undersöka om det finns skillnader i synen på pedagogik och pedagogisk utveckling mellan lärare på olika skolor på KTH.

Resultat/observationer/lärdomar

Flera teman går igen från tidigare år: många lärare säger sig intresserade och villiga att engagera sig mer i pedagogisk utveckling, men upplever att det inte ges resurser (tid) eller det erkännande detta förtjänar. Vad som förvånar mer är dock att lärares attityder även i andra frågor verkar oförändrade, trots pandemin, något som kan tolkas på olika sätt.

Lärarna fick ange vilka undervisningsformer/pedagogiska metoder de skulle vilja se mer respektive mindre av. Den metod som flest lärare vill se mer av var omvänd undervisning (flipped classroom) och den form som flest lärare vill se mindre av var föreläsningar. Men det är intressant att en relativt stor grupp lärare angett att de vill se mindre av omvänd undervisning och att många angett att de vill se mer av fysiska föreläsningar. Detta kan vara en effekt av den stora förändring av undervisningsformer och pedagogiska metoder som lärare tvingades till under pandemin. Det visar sig också genom att många lärare vill se mindre av digital undervisning och distansundervisning. Ovanstående visar på svårigheten med gemensamma regler och vikten av att vara lyhörd för olika lärares, studenters och kursers situation och behov, något som kan bli en reell utmaning när tankar som ”ett KTH” ska speglas också i pedagogiken.

Vid vår analys av skillnader mellan skolor, fann vi väsentliga skillnader när det gäller lärarnas syn på hur starkt stöd de upplevde från skolans pedagogiska ledning (GA, PA och studierektor). Lärarna på en av KTH:s skolor hade ett statistiskt sett bättre förtroende för sin ledning än vad lärarna på KTH som helhet hade (nollhypotesen om lika svarsfördelning kunde förkastas på nivån p < 0,024). Vi fann även skillnader mellan skolorna beträffande viljan att använda de undervisnings- och bedömningsmetoder som togs fram under pandemin även i fortsättningen.

Anmärkningsvärt är också att bara 20 procent av de svarande hade deltagit i KTH SoTL och att över hälften av de svarande inte kände till konferensen innan de fick frågan om den i enkäten.

Budskap

Lärarattityder på KTH till undervisning och pedagogik ter sig tämligen stabila över tid, även när den pedagogiska praktiken måste ändras med kort varsel som under pandemin. Detsamma gäller lärares syn på sin pedagogiska arbetssituation, och det allmänna pedagogiska klimatet på KTH. Ändå har den pedagogiska praktiken förändrats och en ny mångfald existerar. Hur detta ”nya normala” kommer att tas omhand och utvecklas kommer att påverka utvecklingen på KTH under en överskådlig framtid.

Referenser

J.H.F. Meyer & M.G. Eley. The Approaches to Teaching Inventory: A critique of its development and applicability. British Journal of Educational Psychology, 76: 633-649, 2006.
M. Andersson, H. Havtun, V. Kann & B. Kjellgren. Pedagogisk utveckling på KTH? En jämförelse mellan lärarenkäterna 2016 och 2019. Rapport, KTH, 2019.
M. Andersson, N. Carlsund Levin, H. Havtun, V. Kann & B. Kjellgren. Hur har pandemin påverkat synen på pedagogik på KTH? En jämförelse mellan lärarenkäterna 2016, 2019 och 2022. Rapport, KTH, 2022.