P3: Rent frågebaserat lärande - framtidens digitala lärstöd
Bakgrund och syfte
Syftet med studien är att undersöka hur lärare och studenter upplever online-kursmaterial när man flyttar allt lärmaterial in i återkopplingen på de många frågorna man har där istället. Detta medför att kursen ser ut som en lista med frågor. Allt eftersom man svarar på frågorna kommer lärmaterialet att presenteras som återkoppling, olika beroende på vad kursdeltagaren har svarat.
Att framställa lärmaterial är resurskrävande och vad värre är, det verkar inte som studenterna i allmänhet använder sig av det (Gurung 2003). När det gäller videor sjunker engagemanget bland studenterna ju längre en video är och är nere på i storleksordningen tre minuter för videor i längden 12-20 minuter (Guo, Kim & Rubin, 2014). När det gäller läroböcker finns det ingen signifikant korrelation mellan studenternas användning av läroböcker och resultat på kursen (Gurung, 2003). Samtidigt finns det gott om stöd i litteraturen för att det är bättre för studenters lärande att först ställas inför ett problem som de försöker lösa och först därefter får återkoppling om hur man kan lösa problemet (exempelvis Székely, 1950).
Avslutade arbeten/ pågående arbeten
Vi har byggt vidare på den onlinemetodik som utvecklats vid Carnegie Mellon University inom the Open Learning Initiative (OLI) som innehåller lärmaterial och formativa frågor insprängda i detta material. Ett förklarande namn på detta är frågebaserat lärande förkortat QBL (i.e., Question-Based Learning) även om det vore mer korrekt att beskriva det som aktivitetsbaserat lärande eftersom det finns mer än frågor i materialet. Metodiken är väl spridd och har visat sig kunna halvera inlärningstiden med bibehållna eller till och med förbättrade resultat (Glassey & Bälter, 2021). Vår vidareutveckling består av att flytta allt lärmaterial in i återkopplingen på de formativa frågorna. Vi kallar denna metodik för rent frågebaserat lärande (pQBL: pure QBL). Inom ramen för denna studie utvecklade vi en onlinekurs för att förklara det traditionella frågebaserade lärandet (QBL) för de studenter vi betalar för att utveckla lärmaterial till kurser på KTH. Kursen i sig är utvecklad med rent frågebaserat lärande. Därefter har vi låtit workshopdeltagare prova på den inledande avsnitten av kursen och därefter diskuterat för- och nackdelar med pQBL-metodiken med deltagarna.
Resultat/observationer/lärdomar
Vi har samlat in upplevda erfarenheter från fyra olika grupper: forskare och lärare från 1) University of Macedonia, 2) Högskolan i Gävle, 3) Studenter på en hybridkurs om bland annat effektivt digitalt lärande och 4) deltagare i en workshop på Nordic Learning Analytics (Summer) Institute 2022, Stockholm. Totalt har vi samlat in kommentarer från knappt 80 deltagare som har provat på kursen.
Deltagarna i studien har generellt varit väldigt positiva till pQBL-metodiken. De upplever kursen som engagerande eftersom man är aktiv hela tiden. Det går snabbare att ta sig genom kursmaterialet eftersom man endast behöver gå igenom återkopplingen på de frågor man har svarat fel på (i detalj).
De nackdelar man kan se med metodiken är att kursen kan initialt kännas som ett prov eftersom den endast består av en lång rad frågor och att urvalet av frågor blir helt avgörandecför vad studenterna får med sig.
Den initiala provkänslan är förhoppningsvis något som går över ju längre in i kursen man kommer, eftersom man får konstruktiv återkoppling på varje fråga man svarar på. När det gäller urvalet av frågor är påpekandet helt sant, men det kan motverkas genom att ställa fler frågor och genom andra läraktiviteter utanför onlinematerialet.
"Take-home message"
Rent frågebaserat lärande har en stor potential att spara tid och resurser både vid konstruktion av lärmaterial och för studenter som följer kursen. Dessutom verkar metodiken vara engagerande för deltagarna.
Referenser
Glassey, R. & Bälter, O. (2021) "Sustainable Approaches for Accelerated Learning," Sustainability, vol. 13, no. 21, s. 11994, 2021.
Guo, P. J., Kim, J., & Rubin, R. (2014). How video production affects student engagement: An empirical study of MOOC videos. In Proceedings of the first ACM conference on Learning @ Scale (LAS). pp. 41-50). 2014.
Gurung, R. A. (2003). Pedagogical aids and student performance. Teaching of Psychology, 30(2), 92- 95.
Székely, Lajos (1950). ‘Productive processes in learning and thinking.’ In: Acta psychologica.
