RT1:KTH-lärares livslånga lärande för framtiden
Bakgrund och syfte
Det finns en hög press på universiteten och inte minst lärarna i arbetet med att utveckla ingenjörsutbildningen [1]. Det talas mycket om det livslånga lärandet i olika sektorer i samhället [2-4]. Det finns också ett behov att stärka det livslånga lärandet bland ingenjörsutbildningens lärare [5-8]. Så hur kan vi främja detta på ett bra sätt?
Vi utgår från att utbildningsutveckling och förändringsarbete inom högre utbildning är en social och kollektiv praktik som utförs bäst i samarbete, tillsammans med olika aktörer, i dialog [9, 10]. Vidare utgår vi från att såväl lärare som andra relevanta aktörer behöver uppleva bland annat meningsfullhet, autenticitet, rimlighet, långsiktighet och reliabilitet för att kunna bidra till ett bra förändringsarbete [11].
Liksom vid de flesta lärosäten har det vid KTH sedan några decennier funnits ett arbete att stärka fakultetens kompetensutveckling, såväl genom kurser som olika nätverk och samarbetsarenor. De senaste tio årens arbete beskrivs i [12], och utvecklingen av ett meriteringsprogram beskrivs i [13].
KTH har nu gått fram med ett förändringsprogram för framtidens utbildning, för perioden 2023-2027. I detta finns 13 principer som utgår från studentens kunskapsgrund och möjlighet att bli en aktiv samhällsaktör för samhällets utmaningar för en hållbar utveckling. En av principerna fokuserar på kompetensutveckling i lärarrollen. Därför skapas nu en prioriterad arbetsgrupp, PriU KTH-lärarens livslånga lärande. Detta konferensbidrag syftar till att redovisa PriU-gruppens förstudie.
Det finns ett flertal syften med denna förstudie. Dels vill vi skapa material för en KTH-övergripande dialog om lärares livslånga lärande och hur detta lärande kan stärkas på bästa sätt. Vidare vill vi tillföra resultaten till planeringsarbetet inom den högskolepedagogiska kursverksamheten, liksom inom utvecklingen av andra kompetensutvecklingsarenor såsom PriU-grupper, storträffar och PA- respektive SR-nätverk.
Frågeställningarna för denna delstudie är följande. Med utgångspunkt i prefekters och studierektorers perspektiv,
- Hur ser dagens kompetens ut bland lärare att medverka till genomförandet av principer inom Framtidens utbildning för 20232027?
- Vilka styrkor respektive svagheter finns i dagens kompetensutvecklingsutbud för lärare?
- Hur bör en individuell kompetensutvecklingsplan utformas, i innehåll och process, för att bidra på bästa sätt till verksamhetens och individens utveckling?
Avslutade arbeten/ pågående arbeten
PriU-grupper beskrivs närmare i [12]. Den nybildade PriU-gruppen om KTH-lärares livslånga lärande planerar att som förstudie göra en enkät som går ut till lärosätets prefekter och studierektorer, med syftet att fånga upp hur de ser på detta temaoområde. Förstudien är inte planerad i detalj och behöver synkas med angränsande rapporteringar och uppföljningar.
Resultat/observationer/lärdomar
Vid konferensen presenteras resultat och lärdomar från förstudien.
Referenser
- Graham, R., The Global State of The Art in Engineering Education. 2018, Massachusetts Institute of Technology: Cambridge, MA, USA.
- Elfert, M., Lifelong learning in Sustainable Development Goal 4: What does it mean for UNESCO’s rights-based approach to adult learning and education? International review of education, 2019. 65(4): p. 537-556.
- English, L.M. and A. Carlsen, Lifelong learning and the Sustainable Development Goals (SDGs): Probing the implications and the effects. International Review of Education, 2019. 65(2): p. 205-211.
- Webb, S., et al., Conceptualising lifelong learning for sustainable development and education 2030. International journal of lifelong education, 2019. 38(3): p. 237-240.
- Englund, C., Teaching in an age of complexity: exploring academic change and development in higher education. 2018.
- Mulà, I., et al., Catalysing Change in Higher Education for Sustainable Development: A review of professional development initiatives for university educators. International Journal of Sustainability in Higher Education, 2017. 18(5): p. 798-820.
- Stensaker, B., Academic development as cultural work: responding to the organizational complexity of modern higher education institutions. The international journal for academic development, 2018. 23(4): p. 274-285.
- The Swedish National Union of Students, S., ImprovingTeachingandLearningin Swedish Higher Education: A Student Centred Perspective 2014.
- Nicolini, D., Practicetheory,work,andorganizationanintroduction. 1st ed. ed. 2012, Oxford: Oxford University Press.
- Trowler, P., Accomplishing change in teaching and learning regimes : higher education and the practice sensibility. First edition. ed. Oxford scholarship online. 2020, Oxford, England: Oxford University Press.
- Ala-Laurinaho, A., A.-L. Kurki, and J.S. Abildgaard, Supporting Sensemaking to Promote a Systemic View of Organizational Change - Contributions from Activity Theory. Journal of Change Management, 2017. 17(4): p. 367-387.
- Högfeldt, A.-K., et al., Leadership, support and organisation for academics' participation in engineering education change for sustainable development. European journal of engineering education, 2022. ahead-of-print(ahead-of-print): p. 1-27.
- A-K. Högfeldt, M.A., P. Berglund, M. Bergman, A. Delin, K. Edström, L. Geschwind, K. Grillner, A. Håkansson, L. Kari, S. Karlsson, J. Lilliesköld, M. Nilsson, & A. Pears. Pedagogisk meritering på KTH – Samarbete, excellens och utbildningsinnovation. in 7:e Utvecklingskonferensen för ingenjörsutbildningar. 2019. Luleå Tekniska Universitet, LTU.
