KTH ser över ekonomin
Inflation, höjda lokalkostnader, energipriser och andra ökade kostnader ger effekter även för KTH som därför behöver vidta åtgärder för en ekonomi i balans. Besparingar och effektiviseringar ska utredas vad gäller lokalanvändningen och verksamhetsstöd. Dessutom ska särskilda insatser tas fram i syfte att öka intäkterna för grundutbildningen, enligt ett rektorsbeslut.
Situationen är allvarlig men inte alarmerande, enligt KTH:s ledning.
– Med tanke på den ekonomiska situationen vi har och de prognoser som vi gör är det särskilt viktigt att vi använder de resurser vi redan har på ett smart sätt och planerar bättre, säger Kerstin Jacobsson , universitetsdirektör.
Hon ska utreda hur KTH:s verksamhetsstöd kan spara 50 miljoner under nästa år. En viktig del, utöver de direkta verksamhetskostnaderna, är att också se över lokalanvändningen, säger hon.
– När det gäller kostnaderna så handlar det först och främst om kostnadskontroll. Jag kommer själv att vara noggrann och systematisk när det gäller bedömningen om behov av rekryteringar och möjligheten att prioritera om uppgifter ifall det behövs.
Blir det uppsägningar av personal?
– Vi är inte där i nuläget. Det viktigaste är att vi tar tag i situationen nu för att inte hamna i ett ännu sämre läge framöver, säger Kerstin Jacobsson.
Mikael Lindström , prorektor, ska ge förslag om hur målet om att minska KTH:s totala lokalkostnader med 140 miljoner kronor kan nås. Tanken med besparingen är att frigöra resurser till utbildning och forskning.
– Vi kommer att arbeta över skolgränserna och tillsammans med verksamhetsstödet för att identifiera ytor som inte används effektivt eller inte alls idag. Andrahandsuthyrning kan vara aktuellt och på längre sikt kan det innebära att vissa hus lämnas, säger han.
Mikael Lindström ska även se över verksamheten på samtliga campusområden. Syftet är att utreda hur KTH:s framtida verksamhet ska se ut på respektive campus.
– Allt det vi gör måste vara positivt för att utveckla verksamheten inom utbildning och forskning. Till den 31 mars kommer vi att ha tagit fram ett antal scenarier som därefter ska utredas mer skarpt.
KTH når inte upp till det takbelopp för utbildning som staten angett och därför finns det också en möjlighet att öka intäkterna för grundutbildningen.
Skolcheferna har fått i uppdrag att föreslå hur de kan öka intäkterna inom befintligt utbildningsutbud utan att samtidigt öka kostnaderna i samma utsträckning. Det handlar både om att undvika indragningar av framtida statliga medel och att hämta hem sparade anslag sedan tidigare.
Pär Jönsson , skolchef på ITM-skolan, har i samråd med prefekterna listat olika tänkbara alternativ:
– Vi ser främst möjligheten att låta våra studenter få läsa mer poäng per termin och vi kan även försöka öka intaget på civilingenjörsprogram där samhällsbehovet för närvarande är stort. Att återinföra basterminen och öka intaget på mastersnivå ser vi också över. Vi kan även erbjuda extra tentamenstillfällen och stödundervisning till våra studenter för att på så sätt öka genomströmningen.
Vilka andra möjliga ökningar av intäkter eller minskningar av kostnader inför 2024 finns det hos er?
– Redan förra året började vi se över kostnader för lokaler och drog ner på yta både inom kärnverksamheten och stödverksamheten. Vi kommer fortsatt fokusera på att minska lokalkostnader men med bibehållande av kvalitet i verksamheten. Satsningar på ökade intäkter kommer främst att fokuseras på att öka antalet ansökningar om forskningsmedel och uppdragsutbildning.
KTH:s skolchefer ska komma in med sina förslag på åtgärder senast 15 mars.
Text: Christer Gummeson
Beslutet finns i sin helhet på w3d3 med diarienummer KTH V-2023-0079 2.2