Nya steg mot mer rättvist karriärsystem
KTH:s arbete med att utveckla karriärsystemet tar nu nästa steg. I en ny rapport finns förslag som ska göra systemet tydligare, mer rättvist och stärka KTH som attraktiv arbetsplats.
Förslagen syftar till att göra krav och bedömningar tydliga. Fokus ligger på faktisk kompetens och kollegialt ansvar, samtidigt som systemet ska stödja kvalitet och långsiktig utveckling.
Rapporten bygger på flera utredningar som diskuterats på en rad nivåer och med olika grupper av kollegor och chefer. Synpunkter har sammanställts för att ge en bred kollegial förankring. En formell remiss kommer att ske i vår.
Dagens karriärsystem upplevs som otydligt och svårtolkat, och med stor vikt på kvantitativa mått om publikationer, doktorander och externa medel. Under 2025 har därför arbetsgruppen, som representerar KTH:s skolor, studentkåren och fakultetsledningen, tagit fram förslag på hur systemet kan moderniseras.
”En sorts skärpning”
En av huvudpunkterna är att tydligare skilja mellan behörighetskrav och bedömningsgrunder. Bedömningen ska fokusera mer på kompetens och mindre på uppräkningar av meriter.
– Man kan se det som en sorts skärpning. Det räcker inte att man bockat av vissa saker, utan man ska ha uppnått rätt kvalifikationer. Fokus flyttas från antal publiceringar eller undervisningstimmar till vilken faktisk förmåga man har i det man gör, säger Sofia Ritzén, dekanus och ordförande i arbetsgruppen.
Tre behörighetskrav föreslås: vetenskaplig skicklighet, pedagogisk skicklighet och akademiskt medborgarskap. I gällande anställningsordning finns en grupp av kvalifikationer under rubriken ytterligare krav som nu särskilt förtydligas och skärps och definieras inom behörighetskravet akademiskt medborgarskap.
– Samtidigt minskar vi inte kraven på de vetenskapliga eller pedagogiska kvalifikationerna – tvärtom i vissa avseenden. Så totalt sett har vi högre krav på de lärare vi rekryterar och befordrar, säger Sofia Ritzén.
Bidra till det gemensamma
Akademiskt medborgarskap omfattar bland annat jämställt ledarskap, samverkan med omgivande samhälle och arbete med arbetsmiljö och likabehandling. Grundtanken är att ingen ska kunna befordras utan att bidra aktivt till den gemensamma akademiska verksamheten.
– Vi behöver lärare som också tar ansvar för lärosätets utveckling, som tar roller i nämnder, råd och andra kollegiala organ som arbetar för det gemensamma på KTH. Det kräver i sig att sådana kvalifikationer utvecklas och uppgifterna bör även vara meriterande, säger hon.
Progressionen i karriärstegen, från biträdande lektor till professor, ska också bli tydligare så att det framgår vad som förväntas på varje nivå.
– Transparens och att man känner en tillit till karriärsystemet är viktigt. De som är här eller kommer hit ska känna en trygghet och veta vad som gäller för anställning och befordran, säger Nina Wormbs, prodekanus.
Rapporten har lämnats in till rektor, och under våren fortsätter arbetet med förankring, internremisser och utredning. Målet är att universitetsstyrelsen ska besluta om regelverket, en ny anställningsordning, i juni. När den nya anställningsordningen ska börja gälla är inte bestämt.
Text: Christer Gummeson ( gummeson@kth.se )