Varför behöver vi arbeta med jämställdhet, mångfald och lika villkor i utbildningen? Trots att vi på KTH redan har infört många åtgärder som främjar dessa områden, och att det kan verka självklart, finns det flera starka skäl att fortsätta utveckla arbetet med jämställdhet, mångfald och lika villkor på ett målmedvetet och intensifierat sätt. Här presenteras några av de viktigaste anledningarna.
Att säkerställa att alla studenter har lika möjligheter och att ingen diskrimineras på grund av kön, etnicitet eller andra faktorer är grundläggande för en rättvis utbildningsmiljö och etiskt ansvarstagande. Därför är arbetet för jämställdhet och mångfald en del av vårt ansvar att bidra till ett hållbart samhälle där alla har möjlighet att nå sin fulla potential. En inkluderande och jämställd utbildningsmiljö med en mångfald av perspektiv och erfarenheter främjar nya idéer, kreativitet och innovation, vilket berikar utbildningen och forskningen samt förbättrar deras kvalitet. För att vara konkurrenskraftiga på en global skala behöver vi attrahera och behålla talanger från olika bakgrunder och kulturer. Dessutom kräver svensk och EU-rättslig lagstiftning att vi arbetar aktivt för jämställdhet och mot diskriminering.
KTH:s centrala uppdrag, ambitioner och mål
KTH:s arbete för jämställdhet, mångfald och lika villkor bygger på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, samt svensk och EU-rättslig lagstiftning. Det utgår även från globala och lokala mål för hållbarhet, jämställdhet och mångfald. KTH har en lång tradition av att arbeta för dessa frågor inom utbildningen, och det finns omfattande stöd för detta arbete i flera interna dokument, policyer, planer och värdegrundsdokument.
Här kan du hitta information om KTH:s centrala uppdrag, ambitioner och mål när det gäller jämställdhet, mångfald och lika villkor inom utbildningen.
KTH:s vision och övergripande mål 2024–2028
Om du vill läsa hela dokumentet så finner du det
här
.
Vision
Första meningen i KTH:s visionsdokument lyder:
Vi tar ledningen för en hållbar samhällsutveckling
Vidare står det i visionen att:
Vi attraherar talanger från hela världen och vår mångfald är en styrka.
Och sista meningen lyder:
Vi är modiga, kreativa och ansvarstagande, drivna av att möjliggöra ett hållbart och jämställt samhälle.
Övergripande mål för perioden 2024–2028
Utbildning
I målen för utbildning står det bland annat att:
KTH ska utbilda en bredd av ingenjörer, arkitekter, lärare och forskare som ska kunna leda omställningen till en hållbar och jämställd värld.
Arbetsmiljö och studiemiljö
I målen för rbetsmiljö och studiemiljö står det bland annat att:
KTH:s arbetsmiljö och studiemiljö ska vara attraktiv, inkluderande och jämställd.
Jämställdhet i KTH:s hållbarhetsmål 2021-2025
KTH har beslutat om nya
universitetsövergripande hållbarhetsmål för perioden 2021-2045
. För de övergripande målen finns det framtagna delmål och en universitetsövergripande handlingsplan. Numera ingår även jämställdhet för att göra arbetet mer effektivt och samordnat.
Nedan följer KTH:s alla sex universitetsövergripande hållbarhetsmål, varav mål 1, 3 och 4 explicit berör JML:
KTH är ett ledande tekniskt universitet inom utbildning för hållbar utveckling där alla studenter efter examen ska kunna driva på och medverka i omställningen till en hållbar utveckling samt ett jämställt och klimatneutralt samhället. Läs mer om mål, delmål och åtgärder för utbildning här
KTH:s samverkan, forskning och innovationer bidrar till en hållbar utveckling, jämställdhetsamt klimatomställning och har en ökad och tydlig påverkan på samhället. Läs mer om mål, delmål och åtgärder för samverkan här
På KTH arbetar vi för en ljusare framtid genom att förbättra samhället och hitta smarta lösningar på dagens och morgondagens utmaningar. Vi är i människans tjänst för morgondagens samhälle.
KTH:s värdegrund bygger på lika villkor samt avståndstagande från alla former av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling och är en kvalitetsfråga.
Personalpolicy och värdegrund
Uppförandekoden kompletterar gällande lagar, avtal, föreskrifter, interna regler och riktlinjer. Uppförandekoden har sin grund i personalpolicyn med riktlinjer som fastställdes av KTH:s styrelse 2015-12-01. Uppförandekoden utgör en vägledning och ett verktyg i det dagliga och kontinuerliga arbetet vid KTH.Dess syfte är att skapa en god arbetsmiljö och att klargöra medarbetarnas ansvar och vad som förväntas av varje enskild medarbetare.
Medarbetarskapet utgår från KTH:s värdegrund, som i sin tur baseras på den gemensamma värdegrunden för alla statsanställda. Väl utvecklat medarbetarskap liksom väl utvecklat ledarskap är förutsättningar för en väl fungerande verksamhet.
Som medarbetare vid KTH ställer jag upp på följande punkter:
Jag föregår alltid med gott exempel, har ett professionellt bemötande i möten och i min kommunikation. Jag behandlar alla medarbetare, studenter och övriga samverkanspartner med respekt och hänsyn oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, social bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet eller ålder.
Jag förstår vikten av ett gott samarbete med mina kollegor och med min chef och jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter, mitt arbete och dess kvalité.
Jag bidrar och arbetar medvetet för ett gott arbetsklimat. Jag agerar och informerar min närmsta chef, annan chef, HR-funktionen, skyddsombud eller facklig representant om jag uppfattar att det förekommer diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling bland mina kollegor och/eller studenter. Jag är medveten om att mitt bidrag i arbetet för det goda arbetsklimatet kan påverka den individuella lönesättningen och/eller karriärutvecklingen.
Jag är medveten om att diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling samt brott mot KTH:s värdegrund och KTH:s riktlinjer kan medföra disciplinära åtgärder och i yttersta fall polisanmälan och/ eller skiljande från min anställning eller anknytning till KTH.
Jag respekterar att min chef som arbetsgivare bär ansvaret att leda och fördela arbetet för sina medarbetare inom ramen för de förutsättningar som råder på vår arbetsplats och inom vår forskning.
Uppförandekoden kompletterar gällande lagar, avtal, föreskrifter, interna regler och riktlinjer. Uppförandekoden har sin grund i personalpolicyn med riktlinjer som fastställdes av KTH:s styrelse 2015-12-01.
Uppförandekod för studenter
KTH:s mål är att erbjuda studenter en bra utbildning och en god studiemiljö där de får med sig goda kunskaper in i yrkeslivet. KTH ser det därför som mycket viktigt att studenterna redan under studietiden har ett professionellt förhållningssätt till sina studier, studiekamrater, lärare och övrig personal på KTH.
Uppförandekoden för studenter syftar till att klargöra några av de delar som förväntas av studenter på KTH.
Som student vid KTH ställer jag upp på följande punkter:
Jag beaktar alla människors lika värde. Samtliga studenter och anställda vid KTH har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Lika villkor vid KTH innebär en respektfull och inkluderande arbetsmiljö och studiemiljö fri från trakasserier, sexuella trakasserier, diskriminering och kränkade beteenden. Jag själv, liksom varje student och anställd, har ett eget ansvar att i alla möten behandla andra med respekt samt att främja en trygg och fördomsfri studiemiljö och arbetsmiljö.
Jag föregår alltid med gott och exempel och har ett profesionellt bemötane i möten och i min kommunikation. Jag behandlar alla studenter, anställda och övriga samverksanspartner med respekt och hänsyn oavsett social bakgrund, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Jag är medveten om att diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, kränkade särbehandling samt brott mot KTH:s värdegrund och KTH:s riktlinjer kan medföra disciplinära åtgärder.
Regeringsuppdrag
2016 gav regeringen samtliga universitet och högskolor ett särskilt regeringsuppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen.
Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Det finns också sex jämställdhetspolitiska delmål:
En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i samhällets alla sektorer.
Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
"Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.
Då jämställdhet skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas måste ett jämställdhetsperspektiv finnas med i det dagliga arbetet. Jämställdhetsintegrering innebär därför att ett jämställdhetsperspektiv finns med i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen – från förslag, till genomförande och utvärdering. I arbetet med jämställdhetsintegrering ska man systematiskt synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag får för kvinnor respektive män.
Jämställdhetsintegrering motverkar att jämställdhetsarbetet bedrivs i skymundan eller vid sidan av annan verksamhet. Jämställdhetsarbetet blir istället en del i det ordinarie arbetet och det ska utföras av medarbetarna i organisationen och inte utav speciellt utsedda eller speciellt anställda personer.
I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategin för att uppnå det jämställdhetspolitiska målet, att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv.
Sverige har arbetat enligt strategin sedan 1994, då den antogs i och med propositionen ”Delad makt – delat ansvar”. Dessförinnan var jämställdhet en rättighet som erkänts i svensk lag. Flertalet formella hinder hade undanröjts genom åtgärder som särbeskattning av makar och en välutbyggd och subventionerad barnomsorg. Men en segregerad arbetsmarknad med stora löneskillnader och kvinnors politiska underrepresentation vittnade om att reell jämställdhet ännu inte uppnåtts trots förändringar av lagstiftningen. Jämställdhetsintegrering sågs därför som ett svar på det tidigare jämställdhetsarbetets tillkortakommanden och ansågs vara en strategi som skulle leda till ett samhälle som var jämställt även i praktiken.
Det beslutades att alla delar av regeringens politik nu skulle bidra till jämställdhet i arbetsliv och samhälle. Jämställdhet lyftes upp som ett övergripande perspektiv och varje minister fick till ansvar att arbeta för jämställdhet inom sitt politikområde."
Jämställ.nu
. Granskad: 10 aug 2017. Publicerad: 3 dec 2013
Diskrimineringslagen
Alla universitet och högskolor ska arbeta för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter inom sin verksamhet. Arbetet beskrivs i diskrimineringslagen och kallas föraktiva åtgärder. I arbetet ingår till exempel att förhindra sexuella trakasserier och att underlätta för studenter att kombinera studier med föräldraskap.
Diskrimineringsgrunder
Inom den
den svenska diskrimineringslagen
är diskriminering att behandlas sämre än andra i samma situation på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna:
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Ålder
Funktionsnedsättning (tillgänglighet)
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Diskriminering
I svenska diskrimineringslagen omfattar diskriminering:
Direkt diskriminering
Indirekt diskriminering
Bristande tillgänglighet
Trakasserier
Sexuella trakasserier
Instruktioner att diskriminera
Aktiva åtgärder
Aktiva åtgärder syftar, precis som förbuden mot diskriminering, till att förebygga och motverka diskriminering. Diskrimineringsförbuden ska motverka konkreta diskriminerande handlingar i individuella fall. Aktiva åtgärder ska även förebygga att studenter och sökande diskrimineras - eller på annat sätt får begränsade möjligheter - på högskolan på en generell och strukturell nivå. Att arbeta med aktiva åtgärder ska vara en ständigt pågående process och ska omfatta alla de
sju diskrimineringsgrunderna
.
DO:s krav på arbete med aktiva åtgärder
Arbetet med aktiva åtgärder ska ske kontinuerligt i fyra steg: undersöka, analysera, åtgärda, samt följa upp och utvärdera. Det ska vara en ständigt pågående process.
För arbetsgivare
Kort förklarat har arbetsgivaren ett ansvar att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter i din verksamhet. Aktiva åtgärder handlar dels om att förebygga diskriminering, dels om att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund inom fem områden.
Arbetsförhållanden
Bestämmelser och praxis om löner och andra anställning
Rekrytering och befordransvillkor
Utbildning och övrig kompetensutveckling
Möjligheter att förena arbete och föräldraskap
En viktig uppgift är också att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.
För utbildningsanordnare (högskolan)
Högskolan ska arbeta med aktiva åtgärder inom
fem områden
:
Antagning och rekrytering
Examinationer och bedömningar
Studiemiljö
Studier och föräldraskap
Undervisningsformer och organisering
Vill du veta mer? DO har guider, checklistor och faktablad som du kan använda dig av i arbetet! Mer om hur du kan arbeta med aktiva åtgärder kan du hitta i DO:s e-utbildning
"Studenters rätt i högskolan"
.
Globala målen för hållbar utveckling
Agenda 2030
är en universell agenda med 17 globala mål för hållbar utveckling som antogs av FN:s medlemsländer den 25 september 2015, och syftar till att förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla.
Sverige har deklarerat att vi ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030. För att nå de globala målen behöver vi arbeta aktivt mot diskriminering och begränsande normer, och för lika rättigheter och möjligheter, det är ett myndighetsuppdrag som också gäller högskolor och universitet.
Källa: globalamålen.se
Lärandemål och nyckelkompetenser för hållbar utveckling
UNESCO har utarbetat en guide för utbildningspersonal om lärande för hållbar utveckling för att lära sig för globala målen (SDG) och därmed bidra till att uppnå de globala målen. Guiden identifierar vägledande lärandemål och föreslår ämnen och lärandeaktiviteter för varje SDG. Den presenterar också implementeringsmetoder på olika nivåer, från kursdesign till nationella strategier. Guiden syftar inte till att vara föreskrivande på något sätt, utan att ge vägledning och förslag som lärare kan välja och anpassa efter konkreta inlärningssammanhang.
Hur hänger jämställdhet, mångfald och lika villkor ihop med hållbar utveckling?
Tre mål anknyter direkt till jämställdhet, mångfald och lika villkor i utbildningen:
Mål 4 "
God utbildning för alla
", att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.
Mål 5 "
Jämställdhet
", att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt
Mål 10 "
Minskad ojämlikhet
", att minska ojämlikheten inom och mellan länder
Källa:
4. God utbildning för alla
Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.
4.3 Lika tillgång till yrkesutbildning och högre utbildning av god kvalitet
Senast 2030 säkerställa alla kvinnor och män lika tillgång till yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning, inklusive högskoleutbildning, av god kvalitet till en överkomlig kostnad.
4.A Skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer
Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla.
Social hållbarhet
Jämställdhet och jämlikhet är centrala aspekter av social hållbarhet som också är kopplade till ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Jämställdhet och jämlikhet är därmed både hållbarhetsmål i sig och medel för hållbarhet i vidare mening.
"Hållbar utveckling ska vara en drivkraft för utveckling av nya och befintliga forskningsområden, och de 17 globala målen utgör en tydlig referenspunkt. Målen balanserar ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter där jämställdhet och mångfald innefattas."
"Medvetenheten om hur jämställdhet kan relateras till social hållbarhet på ett mer generellt sätt behöver öka."
KTH:s övergripande hållbarhetsmål för utbildning 2016-2020
KTH ska öka alla anställdas och studenters kunskap om och engagemang i frågor gällande hållbar utveckling.
Hållbar utveckling ska vara integrerat i alla utbildningsprogram på samtliga nivåer så att studerande efter examen kan bidra till en hållbar samhällsutveckling.
JML integreras i revideringen av KTH:s hållbarhetsmål 2020-2025
För att KTH:s studenter ska nå lärandemålen för hållbar samhällsutveckling inom respektive examen behöver utbildningsprogrammen säkerställa att studenterna har grundläggande kunskap, färdigheter och förmågor om:
Jämställdhet och jämlikhet som mål för hållbar utveckling.
Hur ojämställdhet och ojämlikhet kan påverka teknik- och samhällsutveckling.
Jämställdhets-, mångfalds- och lika villkorsarbete i organisationer.
