Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

För dig som sitter i SSG

Att sitta i en skolsamverkansgrupp innebär att ha inflytande över processer som rör skolans verksamhet. De viktigaste områdena rör omorganisationer och arbetsmiljöfrågor kopplade till exempelvis fysisk flytt av personal. Arbetsgivaren har ett särskilt ansvar för att i god tid tillhandahålla underlag för samverkansprocessen. Det kan vara allt ifrån rekryteringstillstånd till lokalritningar och ekonomiska underlag.

Rekryteringar och rekryteringstillstånd

Alla rekryteringar ska tas upp i skolsamverkansgruppen. Det innebär att arbetsgivaren ska visa upp anställningsprofiler, rekryteringstillstånd och andra underlag. Du som SSG-ledamot har rätt att granska underlagen och be att få återkomma om något verkar oklart. Rekryteringstillstånd krävs för alla anställningar som rör teknisk, administrativ och servicepersonal (T/A/S-personal) samt forskare och forskningsingenjörer. Blanketten finns i blankettarkivet under rubriken rekrytering bland personal-, löne- och anställningsärenden.

Länk till KTH:s blankettarkiv

Checklista för att granska ett rekryteringstillstånd

Pratbubblor
  • Verkar BESTA-koden stämma med arbetsbeskrivningen (befattningsbenämning, arbetsuppgifter, svårighetsgrad, personalansvar mm)
  • Motsvarar befattningsbenämningen de arbetsuppgifter som beskrivs (forskning, undervisning inklusive examination, administration)
  • Hur ser finaniseringsplanen ut, varifrån ska pengarna tas, hur länge har man finansering osv
  • Är det en nyinrättad anställning - varför, är det en återbesättning - efter vem
  • Om det är deltid, vad är anledningen till att vi inte erbjuder en heltidsanställning
  • Varför behövs bara en särskild visstidsanställning och inte en tillsvidareanställning
  • Vid vikariat måste personen man söker vikarie för namnges
  • Verkar arbetsuppgifterna återspegla verksamhetsbehovet utan att ta över andra personers arbetsuppgifter
  • Är kraven på utbildning, erfarenheter och färdigheter relevanta och på rätt nivå kopplade till antällningen
  • Vill man utnyttja möjligheten att endast annonsera på KTH:s intranät - varför

Flytt av verksamhet

Ibland behöver KTH flytta delar av sin verksamhet. Ibland handlar det om organisatorisk flytt av personal från en skola till en annan, och ibland rör det även fysisk flytt som till exempel byte av lokaler eller nybyggnation. Alla beslut som kan kopplas till omlokalisering ska samverkas i skolsamverkansgruppen. Vid byte av lokal är det viktigt att skyddsombud deltar under hela processen och kan ta med aspekter som är kopplade till både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Det kan handla om ljud-, ljus- och temperaturförhållanden, storlek på rum och kontor, antal mötesrum och gemensamma ytor, inredningsval, tillgänglighetsanpassning, säkerhetsaspekter mm.

Omorganisation

Vid omorganisationer ska arbetsgivaren i god tid involvera de fackliga företrädarna i processen. Som vid alla samverkansfrågor innebär det att information, dialog och diskussion ska förekomma i ett så tidigt skede inför beslut att det finns faktiska möjligheter att påverka dessa. Ett bra sätt är att ansvarig(a) chef(er) bjuds in på ett SSG-möte där man får presentera sitt förslag och motivera varför man genomför förändringen. Skulle nya chefspositioner uppstå är det viktigt att det sker genom utlysning och att alla övriga rekryteringsprocesser och regler följs.

Checklista vid omorganisation

  • Syftet med omorganisationen - har nya arbetsuppgifter tillkommit, måste man effektivisera, vill man ha fler eller färre chefer, är det för att lösa andra problem
  • Chefer - blir det omfördelning av hur personalansvaret fördelas, blir nya grupper lagom stora för att kunna genomföra utvecklings- och lönesamtal, görs utlysning av nya chefspositioner
  • Förankringsprocessen - har medarbetarna fått vara med genom att själva arbeta med förslag, eller getts möjligheter att diskutera och återkoppla arbetsgivarens förslag
  • Implementering - har arbetsgivaren funderat på hur man bäst genomför förändringen så att medarbetarna känner sig trygga, mår bra och kan fortsätta utföra sina arbetsuppgifter
  • Uppsägning på egen begäran - om sådan förekommer, är den anställde införstådd med innebörden, är dokumenten underskrivna

Protokoll

Alla SSG-möten ska dokumenteras genom protokoll som justeras av både arbetsgivaren och närvarande arbetstagarorganisationer. Om inga protokoll skrivs så bryter arbetsgivaren mot det lokala samverkansavtalet. Du som SSG-ledamot ska endast justera protokollet om du deltog på mötet. Det finns möjlighet att kräva att vissa uppgifter förs till protokollet såsom till exempel vid oenighet i någon viktig fråga eller andra viktiga saker man vill protokollföra så att det finns bevarat. Tänk på att det är i egenskap av Saco-S-representant som du uttalar dig, inte som enskild medarbetare.

Arbetsmiljö

Samverkan innebär att ledning och medarbetare har en helhetssyn på personalpolitik med avseende på bland annat arbetsmiljö. Till hjälp i arbetsmiljöarbetet finns det huvudskyddsombud och skyddsombud som utses gemensamt av de fackliga organisationerna och arbetsgivaren. Skyddsronder är en viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet på KTH. Skyddsronder kan vara både fysiska eller psykosociala och ska protokollföras. Om protokollet visar på att åtgärder krävs eller att arbetsprocesser, inredning eller andra arbetsmiljöaspekter måste förändras eller bytas ut så kan protokollet tas upp i SSG.

Anvisning för skyddsrond - länk till KTH min anställning sidor

Arbetsskador och tillbud

Alla anmälda arbetsskador och tillbud ska dokumenteras. Inträffade händelser rapporteras via IA-systemet. När du fyllt i formuläret och sparat skickas informationen till ansvarig chef. Ärendena ska sedan tas upp i SSG. Syftet med att dokumentera arbetsskador och tillbud är bland annat för att kunna fånga upp återkommande händelser eller se mönster som kan ge värdefull information och som kan skapa underlag för ett förebyggande arbete. 

Anmälan av tillbud, risk och arbetsskada - länk till KTH min anställning sidor