Långtidssjukskrivning och rehabilitering
När någon medarbetare eller chef blir sjukskriven vill vi underlätta så mycket som möjligt för att personen ska komma tillbaka till arbetet. Den här sidan är tänkt som ett stöd för chefer och medarbetare som behöver hantera rehabilitering, och för de skyddsombud och fackliga representanter som är involverade.
Kom igång tidigt
För att rehabiliteringen skall uppnå ett bra resultat är det viktigt att den kommer igång så tidigt som möjligt. Håll en tidig dialog om vilka arbetsuppgifter som skulle kunna vara aktuella när sjukskrivningen inte längre är på heltid. Syftet är att ge dig som medarbetare en bild av hur det kan komma att se ut och därmed minska ovissheten men också för att du som chef ska kunna planera så gott det går.
Kom överens om hur kontakten med arbetsplatsen kan hållas under sjukskrivningen. Den bör vara regelbunden och lagom frekvent, så att du som medarbetare inte upplever att du tappar kontakten med arbetet men samtidigt inte har en påtvingad kontakt. Både chef och medarbetare bör ta sin del av ansvaret för att hålla kontakten, men det yttersta ansvaret ligger givetvis hos chefen. När du som medarbetare mår tillräckligt bra att det är möjligt att delta vid sociala aktiviteter som exempelvis gemensamma fika, även under sjukskrivningen.
En plan för återgång i arbete, rehabiliteringsplan, kan behöva tas fram. Det kan vara till stor hjälp att även göra en bilaga till rehabiliteringsplanen som är mer konkret i vilka arbetsuppgifter och kontaktpersoner som är aktuella. Bilagan kan fortsätta användas även när sjukskrivningen är avslutad.
Läs mer: Rehabilitering - vem gör vad?
Det här vill vi på CBH
Vårt mål är att den anställde ska kunna komma tillbaka till arbetet och göra de uppgifter som är möjliga utifrån de förutsättningar som individen och verksamheten har.
Det ska finnas en kontaktperson för den anställde. Det är viktigt att kontaktpersonen kan ge stöd till den som kommer tillbaka och kan vara tillgänglig. Vår rekommendation är att i första hand välja en medarbetare/kollega som tar den rollen. I andra hand är det chefen själv som är kontaktperson. Ta stöd av HR och skyddsombud i detta steg när det behövs.
Första dagen tillbaka på jobbet:
- Gå igenom vilka arbetsuppgifter som är aktuella den närmaste tiden.
- Meddela vilka kontaktpersoner som är aktuella för olika frågor.
- Skapa en tillåtande miljö, där det är möjligt att våga visa sig sårbar. Det innebär bland annat en tolerans för att den anställde kan behöva sköta arbetet på ett annat sätt i början, utan att det får några negativa konsekvenser.
Efter en vecka på jobbet håller kontaktpersonen en uppföljning:
- Hur har den första veckan har gått?
- Eventuella förslag till chefen på justeringar i arbetsuppgifter – utifrån hur det har gått hittills.
Om det är relevant kan samma uppföljning göras flera gånger. Framförallt vid förändringar av sjukskrivning, till exempel då den anställde börjar arbeta 50% istället för 25%.
Hantera kraftiga stressreaktioner
På CBH-skolan vill vi bli bättre på att möta personer som haft kraftiga stressreaktioner. Därför har vi tagit hjälp av Partsrådet som hållit utbildning för chefer, HR, skyddsombud och fackligt förtroendevalda. Partsrådet är en ideell organisation som består av arbetsgivare och fack på central nivå inom staten. De arbetar för att statlig sektor ska ha de bästa arbetsplatserna.
Partsrådets utbildning ”Välkommen tillbaka” är helt evidensbaserad och vi återger delar här. Samtliga illustrationer kommer från Partsrådet.
Tidig återgång
Tidigt fokus på återgång till arbete är bra – forskning visar att det bästa stödet för att komma tillbaka till jobbet efter en kraftig stressreaktion är att ha kontakt med närmaste chef och att tidigt prata om hur arbetet kan se ut då den anställde kommer tillbaka.
Det är positivt att börja arbeta innan symptomen helt har klingat av. Vid milda till måttliga besvär kan de flesta arbeta på deltid om de får stöd och en anpassad arbetssituation. Då behöver sjukskrivningen minskas succesivt, istället för att den anställde börjar arbeta heltid direkt. Syftet är att alla anställda ska kunna arbeta och trivas. KTH har stor nytta av vår kompetens, även om det är på deltid.
Vi vet att det är utmanade att komma tillbaka till samma tjänst med nya förutsättningar. Till exempel är en forskare ofta ensam specialist inom sitt område, en lärare arbetar ofta individuellt och en som har personalansvar kan ha svårt att själv prioritera och förändra sitt arbete under den period det behövs. Därför är det viktigt att ta rätt hjälp tidigt – på CBH-skolan finns en HR-person med arbetsmiljöinriktning och hos företagshälsovården finns rehabkoordinator att tillgå. Skyddsombud bör också involveras i rehabiliterinsärendet, och facklig företrädare kan vara ett stöd. Närmaste chef har ansvar för rehabiliteringen, men är inte ensam i denna situation.
Kombinerade insatser är nyckeln
Det krävs insatser både för den anställde och för arbetsplatsen för att rehabiliteringen ska lyckas. Det kan till exempel finnas något som kallas för rehabiliteringsplan hos vårdgivare, och den är då inriktad på individen. Det behövs fortfarande en plan från arbetsgivaren för återgång till arbetet, en rehabiliteringsplan, på arbetsplatsen.
Vad är det då vi kan göra, mer konkret, på arbetsplatsen? Det handlar om att skapa en balans mellan krav och resurser, vilket kan vara olika för olika roller och personer. Exempel på krav är oklara förväntningar på arbetsinsats, hot- och våldsrisker, krav som genereras av komplexa IT-system, stor arbetsmängd, ständiga förändringar. Exempel på resurser är stöd från chefer, stöd från kolleger, tillräckliga kunskaper, tillräckliga tekniska hjälpmedel, tillräckligt med tid, tydliga befogenheter.
Rehabiliteringen efter en kraftig stressreaktion består i bästa fall av tre på varandra efterföljande faser, och de konkreta åtgärderna blir olika för varje fas. Klicka på bilderna nedan för komma vidare till varje fas.
Tips på fördjupning
Artikel om en arbetsgivare som sänkte sjuktalen, Previa
Ett gott exempel lyfts fram av Previa i en kort artikel och film på 2,5 minut om hur arbetsmiljöarbetet ledde till en halvering av sjuktalen vid Arbetsförmedlingens kundtjänst i Karlskoga.
Kundtjänsten halverade sjuktalen på ett år
Bok om hur det kan vara att få kraftfull stressreaktion
Ett sätt att få en inblick i hur det är för den som blir sjuk. Boken finns i några exemplar hos administrativ chef på CBH-skolan. Titel: Våga vara rädd. En bok om utmattningssyndrom. Författare: Emma Holmgren.
Filmen Utmaningen, Arbetsmiljöverket
I den här dokumentärfilmen får vi ta del av erkända forskare och enskilda individers erfarenheter om frågor som berör den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Den finns tillgänglig i en längre version (23 minuter) samt en kortare version (8 minuter) beroende på vad som passar bäst för sammanhanget.
Vägledning för statliga arbetsgivare, Arbetsgivarverket
En fördjupande skrift om sjukfrånvaro och rehabilitering. Skriften är ett stöd och en vägledning i frågor som rör arbetsmiljö, sjukfrånvaro och arbetslivsinriktad rehabilitering.
Om sjukfrånvaro och rehabilitering - en vägledning för statliga arbetsgivare