Lär känna Susy, forskarutbildningshandläggare på EECS

Efter förvirringen kring vad KTH är, började Susy år 1999 som ekonomiassistent på ekonomienheten och senare på dåvarande institutionen för flygteknik. Sedan dess har hon också hunnit med att vara masterkoordinator för olika program, och sedan cirka tio år tillbaka som en av sex handläggare på skolans forskarutbildningsstöd.

– Jag slutar inte på en arbetsplats så lättvindigt, utan stannar tills det kommer någon omorganisation eller dylikt, som gör att jag måste flytta på mig!

Som forskarutbildningshandläggare har hon tillsammans med sex andra i gruppen hand om allt från antagning av doktorander till kursadministration, till doktorsexamen.

– Vi tar hand om doktoranden från ax till limpa. Det roligaste med mitt jobb är att det är så varierande, inte monotont. Du tar hand om en individ, och varje individ är unik.

– Vi är en väldigt fungerande grupp som har varit med länge. Dessutom kompletterar vi varandra väldigt bra, en del är utåtriktade, andra introverta.

– Det finns inget tråkigt med mitt jobb. Vi är ett bra team som tillsammans löser allt. Vi har ett bra samarbete med forskarutbildningsansvarig (FA) och så har vi världens bästa chefer!

En kreativ familj 

Susy kommer ursprungligen från delstaten Kerala i Indien och flyttade till Sverige när hon var 20 år gammal. Hon bor med sin man i Kista och tillsammans har de två vuxna söner och tre barnbarn, den yngsta bara tre månader.

– Barnbarnen är det bästa! Vi försöker umgås med de alla så mycket vi kan.

Båda sönerna arbetar med film och foto.

– Jag syr mina egna kläder, broderar och gör smycken. Jag skapar och ger bort, nästan alla som känner mig har ett smycke av mig och alla mina pengar går till pärlor, stenar och tyg.

Läser mycket gör hon också. Gärna historia.

– Favoriten är Hermans Lindqvists böcker Historien om Sverige, som består av åtta volymer. Jag roade mig med dem under corona.

Konstigaste maten: kokt potatis

När Susy inte stöttar doktorander, syr, gör smycken, läser eller umgås med familjen är det matlagning som gäller. Hon tycker om att kombinera traditionell indisk mat med andra matinfluenser.

Hon inkluderar gärna potatis i sin matlagning men när hon kom till Sverige och testade kokt potatis var det en chock.

– Man äter inte kokt potatis på det sättet i Indien. Men jag älskar stekt potatis med salt, peppar och gurkmeja.

Maten är familjens knutpunkt. De samlas ofta kring mat och följer både indiska och svenska traditioner. 

– Vi firar bland annat Onam, en gammal skördefesttradition från Kerala. Då lagar vi 10–15 vegetariska rätter som serveras på bananblad.

Pensionär i Indien och körkortsplaner

Susy närmar sig pensionsåldern och har då planer på att spendera vinterhalvåret med maken i deras hus i Kerala.

En dröm innan hon går i pension är att ta körkort.

– Jag har tagit ganska många körlektioner och ska snart skriva teoriprov.

Vi ser fram emot att se Susy susa fram på Stockholms gator!