Ledningen om EECS nya verksamhetsplan 2025 - 2028

Ann Lantz - Skolchef

Vilka är de viktigaste målen i verksamhetsplanen för 2025?

De viktigaste målen och därmed uppdragen under 2025 är dels översynen av skolans organisation i institutioner och avdelningar, dels flytten från KTH Kista till KTH Campus. Vi har påbörjat arbetet med det som rektor kallar ekonomi i balans och det går åt rätt håll men arbetet fortsätter även under 2025 och troligen även under 2026.

Flytten från Kista till KTH Campus är en stor förändring. Hur ser du till att den genomförs smidigt och att personal och studenter påverkas så lite som möjligt?

Vi skolchefer som är berörda av campusflyttar ingår i en uppsättning olika gruppering som stödjer processerna. Till exempel diskuteras lokalförsörjning och inplacering på KTH Campus i lokalrådet. Som skolchef har jag möjlighet att underlätta och hjälpa till att lösa knutar som uppstår längst vägen. Som exempel har resurserna för att genomföra flytten setts över och ökats något.

Därutöver är det viktigt att informera och vara transparent i det som sker och vad som är nästa steg. Skolchefen uppdaterar sina linjechefer, samverkar med arbetstagarorganisationerna, informerar via det interna nyhetsbrevet pEECS och uppdaterar vid varje Staff meeting om hur arbetet fortskrider.

Markus Hidell - Ställföreträdande skolchef och utbildningsansvarig

EECS gör en översyn av utbildningsutbudet. Vilka förändringar kan studenter och lärare förvänta sig?

Man får ha i åtanke att förändringar i utbildningsutbudet har vissa ledtider. Utbildningsplanerna för de programstudenter som börjar hösten 2025 beslutades förra sommaren. Med det sagt så kommer det synas förändringar redan till hösten, till exempel för studenter som påbörjar högskoleingenjörsprogram inom skolans ämnesområden. EECS gör nu antagning till två högskoleingenjörsprogram i stället för tre och det läggs ett ökat fokus på tydliga specialiseringsspår inom programmen.

Ett annat spännande exempel på förändringsarbete som syns för studenter som börjar till hösten rör skolans masterprogram inom inbyggda system och nanoteknik. Där har man inlett förändring mot ett ökat fokus på halvledarteknik, som synliggörs i ett vidareutvecklat kursutbud och i specialiseringsspår på programmen.

En del av utbildningsutbudet är det livslånga lärandet. Hur ser skolan på utvecklingen av detta?

Inom det livslånga lärandet har EECS en bra mix av anslagsfinansierad fort- och vidareutbildning (FoV) och uppdragsutbildning, och denna kombination har vi ambitionen att fortsätta utveckla. Uppdragsutbildningen har fördelarna att den är behovsstyrd till sin natur och egen ekonomisk bärkraft. Skolans anslagsfinansierade FoV-utbildning har breddats de senaste åren, vilket är bra. För den fortsatta utvecklingen kommer vi att avvakta det utredningsarbete om livslångt lärande på KTH, som Fakultetsrådet nyligen inlett. Denna innefattar såväl analys av behov och målgrupper som bedömning av utbildningsformat och utbud. Det kommer att ge skolan viktig vägledning för den fortsatta utvecklingen av livslångt lärande.

Lina Bertling Tjernberg - Forskning- och impactansvarig

EECS Research and Impact Day är en ny satsning som startade 2024. Vad är målet med den och hur kommer den att stärka skolans forskning?

Målet med dagen är att inspirera forskare vid skolan att samtala om sin forskning, berätta om resultat och lära känna varandras forskningsmiljöer. Att sätta fokus på innehåll och vår kärnverksamhet inom forskningen är huvudfokus för mig i min roll i skolans ledning.

EECS Research and Impact Day är tänkt som ett årligt uppmärksammande av forskningen. Innehållet i programmet byggs upp under året. Exempel på forskningsämnen där vi ser intressanta nya möjligheter för forskningskopplingar är mellan programvaruteknik, datorsystem och datorseende, robotik och maskininlärning. Läs gärna mer om eventet och se förra årets program här: EECS Research and Impact Day .

Hur ser du på framtida forskningssatsningar inom EECS, och vilka områden tror du kommer vara mest strategiskt viktiga?

Forskningsgrupperna vid våra olika avdelningar, strategisk infrastruktur för forskning och engagemang från våra forskare utgör grunden för forskningen idag och i framtiden. Vi lever i en orolig värld där forskningen ges en ännu viktigare roll att stå för stabilitet och lösningar för framtiden. I svåra tider blir kunskap än viktigare och universiteten får en allt strategiskt viktig roll att föra kunskap framåt genom forskning.

Vi behöver fortsätta utveckla forskningen för att lösa strategiskt centrala frågor. Exempelvis satsningar inom 6G och tillämpningar inom extrema miljöer som rymd, hav och militär men även inom snabb utveckling inom life science och mobilitet och energiförsörjning. Att vi ökar forskningssamarbetet inom Europa och kraftsamlar ser jag som strategiskt viktigt, och vill gärna sätta fokus på hur vi kan utveckla möjligheter att stöda forskningsfinansiering från EU vid KTH och i Sverige.

Henrik Artman - Fakultetsutveckling

Hur arbetar EECS med en transparent och inkluderande befordringsprocess inom fakulteten?

Processen är idag transparent och bedömningsgrunderna ligger öppna i anställningsordningen. Systemet bygger på personens meriter i relation till dessa bedömningsgrunder. Karriärsutredningen har på förslag att ändra professorsbefordran från behovsgrundad till att vara en rättighet att bli prövad, som det är för befordran till lektor.

Dekanus har också tillsatt en arbetsgrupp för att se över bedömningsgrunderna i anställningsordningen. Ragnar Thobaben och jag ingår i arbetsgruppen. Jag tror det kan bidra till ökad tydlighet.

I processen inkluderas alla led genom att den som vill befordras gör en självvärdering utifrån bedömningsgrunderna. Denna självvärdering bedöms sedan av avdelningsledningen, institutionsledningen och slutligen av en grupp bestående av FFA, GA, FA, vice FFA:er och skolchef. I framtiden kommer det vara Anställningsutskottet som bereder ärenden för skolchefsbeslut. Exakt hur hela processen kommer se ut vet vi inte.

Vilka är de största utmaningarna inom fakultetsrekrytering just nu, och hur planerar ni att möta dem?

Det finns många utmaningar. Jämställdhet är en och den försöker vi hantera genom de myndighetskapitalssatsningar som just nu diskuteras på avdelningar, institutioner och senare fakultetsnämnden. En annan utmaning är internfinansierade anställningar. Flera avdelningar har inte medel för att erbjuda startbidrag till nyanställningar, trots att det kan finnas ett stort behov av ny fakultet.

Fakultetsnämnden och skolledningen kommer ha ett internat där just rekryteringsstrategier ska diskuteras. Givetvis hoppas vi att därefter ha en långsiktig plan för hur vi ska se på framtida anställningar, men att vi kommer kunna planera alla tillsättningar kommer inte vara möjligt eller ens önskvärt - vi lever ju i en mycket dynamisk värld vad det gäller våra ämnen.

En mindre utmaning är att anpassa sig till de nya riktlinjerna och kunna sköta processerna så smidigt som möjligt - tack vare våra kompetenta handläggare kommer vi kunna bli effektivare.  

Joakim Lilliesköld - Förändringsledning

EECS står inför stora förändringar, både organisatoriskt och fysiskt. Hur arbetar du för att dessa förändringar ska upplevas som positiva av personalen?

Vår arbetshypotes är att dagens avdelningsnivå blir institutionsnivån. Vi bedömer att det innebär att vi kan bygga på styrkorna i nuvarande organisation, och stärka organisationen där det i dag fungerar mindre bra. Samtidigt påverkas verksamheten av flytten från KTH Kista till KTH Campus, vilket skapar både utmaningar och möjligheter. Det innebär att för en del grupper och individer är det väldigt stora förändringar som sker, men för många kommer det knappt att märkas, mer än att APT:er blir bättre och man här närmare till sin prefekt.  

Vi hade ett internat med prefekter, avdelningschefer, huvudstudierektorer, vice ordförande skolfakultetsnämnd, forskarutbildningsansvarig och skolledning för att fånga så många perspektiv som möjligt. Det materialet arbetar vi med och återkopplar kontinuerligt till skolans utökade ledningsgrupp (prefekter och avdelningschefer). Vi försöker också vara transparenta med allt material vi tar fram, och kommer gärna ut och pratar i alla verksamheter som vill träffa oss.

Införandet av en ny institutionsstruktur 2026 innebär stora omställningar. Vad är syftet med denna förändring, och hur påverkar den skolans verksamhet?

Syftet med den nya institutionsstrukturen är att skapa en mer effektiv och sammanhållen organisation genom att ge institutionerna fullt ansvar för utbildning, forskning och forskarutbildning. Förändringen ska minska avståndet mellan ledning och personal. Vi försöker också införa en transparent och enkel resursfördelning. För skolans verksamhet innebär detta en tydligare ansvarsfördelning, bättre stöd till chefer, där samarbete och flexibilitet blir centrala faktorer för att möta framtida utmaningar.

Joakim Palestro - Kanslichef

Internkommunikation har identifierats som ett förbättringsområde. Vilka åtgärder planerar ni för att förbättra informationsflödet inom skolan?

Vi har etablerat regelbundna tillfällen där ledamöter i fakultetsnämnden bjuder in till dialogmöten med lärare och forskare på skolan. Även formen för skolans arbetsträffar har utvecklats genom att göra dem på engelska. Vi finner dock ett behov att finna fler vägar för kontinuerlig dialog inte minst med alla skolans doktorander och få ett högre deltagande vid skolans arbetsplatsträffar. Den pågående omorganisationen tror vi kan bli en katalysator för förändring och förbättring av intern kommunikationen, men mycket ska till innan vi är där.

EECS inför ett institutionsstöd med nya administrativa roller. Hur kommer detta stöd att fungera, och vad är målet med förändringen?

EECS har på samma sätt som andra skolor etablerat en ny administrativ befattning som ledningskoordinator. Vi har rekryterat tre personer och i höst ska vi rekrytera tre till så vi kan bemanna de nya institutionerna som träder i kraft 1 januari 2026. Syftet med dessa är att hålla ihop det interna stödet på respektive institution och verka som prefektens administrativa ingång till det samlade verksamhetsstödet. Vara en koordinerande funktion på motsvarande sätt som jag och Marianne Lundin är till skolledningen.  

Läs verksamhetsplanen