Elektrifieringen är en nyckel för att klara klimatomställningen
I slutet av mars arrangerade Sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo) ett seminarium där forskare och experter från transportsektorn, elnät, elmarknad och batterisektorn delade sina kunskaper med riksdagsledamöter. Här stod elektrifieringen i fokus som en förutsättning att klara klimatomställningen.
Seminariet i riksdagens andrakammare inleddes av Helena Gellerman (L), ledamot av Rifos styrelse. Hon betonade hur Sverige kan bli ett föregångsland internationellt i arbetet att låta elektrifieringen bli en nyckel i klimatomställningen.
Därefter följde Lina Bertling Tjernberg, professor elkraftnät och föreståndare för KTH Energiplattform samt vice ordförande Rifo. Hon påminde om att dagens seminarium är en uppföljning av ett tidigare seminarium för tre år sedan ( läs om detta i denna artikel ).
– I dag får vi en uppdatering av vad som hänt sedan sist, och två av de viktigaste händelserna är att vi nu ser kärnkraften som en naturlig del av framtidens energimix och att vätgas tagit en tydligare plats på agendan, säger Lina Bertling Tjernberg.
Batteriernas växande roll
Först ut var Daniel Brandell, professor materialkemi vid Uppsala universitet, och temaledare Energilagring, Swedish Electromobility Centre . Han lyfte batteriernas växande roll i energisystemet, framförallt inom transportsektorn men även för lagring av el.
Brandell gav en insyn i den pågående utvecklingen av batterifabriken i Europa, varav två stycken i Sverige. Samtidigt varnade han för en överetablering inom området särskilt i länder som saknar egen fordonsindustri.
I dag saknar dock Europa tillgång till såväl råvaror som teknisk spetskompetens inom batteriområdet vilket kan bli en betydande utmaning. Dessutom är det viktigt att nya satsningar sker inom hela värdekedjan samtidigt, från tillverkning till återvinning.
Den förhärskande batteritekniken litiumjonbatterier spås också vara den ledande under de kommande 50 åren. Även om det finns mer lovande tekniker än litiumjon i dag så har de inte nått tillräcklig hög mognadsgrad för att få ett större genomslag, menade Daniel Brandell.
Ökning av antalet nyregistrerade elfordon
Nästa person på programmet var Anders Nordelöf, senior forskare och docent i miljösystemanalys vid Chalmers och temaledare för forskningsområdet Miljö och samhälle, Swedish Electromobility Centre .
Han inledde med att visa en stadig ökning av antalet nyregistrerade elfordon i Sverige. I dag ligger Sverige på första plats i EU där en betydande andel av fordonen är elhybrider, men även andelen lätta ellastbilar fortsätter att växa.
Nordelöf pekade dock på hur kapaciteten i de lokala elnäten hotar att bromsa utvecklingen av laddstationer i landet. Särskilt när det gäller laddningen av tyngre fordon som belastar elnäten mer än personbilar.
Han lyfte även vårt beroende av Kina när det gäller tillgången till råvaror som bland annat litium, kobolt, nickel, grafit men även koppar. Även om EU inför reglering på området, som EU Critical Raw Materials Act som uppmanar till återvinning av uttjänta batterier, så har dagens batterier så lång livslängd att det kommer uppstå brist på material. I dag krävs det stora investeringar på flera olika plan för att snabbt komma tillrätta med råvarutillgången, menade Nordlöf.
Klimatnyttan med vätgas
Därefter följde Cecilia Wallmark, verksamhetsledare för Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden ( CH2ESS ) vid Luleå tekniska universitet. Hon inledde med att ge en bild av vätgasens roll i framtidens energisystem, särskilt med betoning på klimatnyttan för industrin men även för transportsektorn.
Särskilt lyfte hon de många industrisatsningar som pågår i norra Sverige som involverar en ökad utbyggnad och användning av vätgas. Förutom mer välkända satsningar som Hybrit nämnde hon bland annat tillverkning av gödsel för jordbruket som görs med hjälp av fossilfri vätgas.
Wallmark betonade även vätgasens som roll som energibärare och även energilager vid större vind- och solparker. Samtidigt finns ett ökande behov av fler vätgaslager i landet tillsammans med en mer utvecklad reglering av området.
Cecilia Wallmark pekade också på vätgasens betydelse för flyget och lyfte Swedavias avsiktsförklaring att arbeta för att en utvecklad infrastruktur för vätgasflyg på flygplatser både i Sverige och Norge.
I februari arrangerade KTH Energiplattform en workshop om vätgas med särskilt fokus på systemintegrering och sektorkopplingar.
Behov av långsiktig planering
Nästa person på talarlistan var Lina Bertling Tjernberg, professor elkraftnät och föreståndare för KTH Energiplattform . Hon visade hur investeringar i elnätet blivit allt viktigare de senaste åren, särskilt i ljuset av vår oroliga omvärld. Hon betonade också vikten av en långsiktigt planering med tydliga mål, inte minst för att underlätta framtida industrisatsningar.
Lina Bertling Tjernberg gav en generell överblick över olika aspekter kring elproduktion och lyfte särskilt behovet av ett systemperspektiv med fokus på alternativ och användning av tillgängliga resurser där Sverige har goda förutsättningar exempelvis med både älvar, skog och hav.
Här lyfte hon de olika fördelarna med produktionsslag som vindkraft och kärnkraft – särskilt småskaliga modulära kraftverk: SMR (som tog sig in på Nyordslistan 2022). Senare i vår publiceras även en vetenskaplig översikt av den internationella utvecklingen och utbyggnaden av SMR, ”The Race to Realize Small Modular Reactors, IEEE power & energy magazine, May 2024.”, i IEEE power & energy magazine .
Lina Bertling Tjernberg lyfte även vikten av att även kärnkraften och vätgasen i dag ses som en del av framtidens energisystem. I dag är vindkraften den starkast växande sektorn men för att klara av den kommande klimatomställningen behövs alla energislag.
Redan i dag är Sverige bland de ledande inom smarta elnät men det behövs mer kunskap för att bäst möta utvecklingen av en ökande andel el från källor som vind- och solkraft. Lokal produktion och lagring behöver följas upp med fler satsningar på de lokala elnäten för att öppna en vidare elektrifiering av transportsektorn.
EU:s pågående reformarbete
Sist ut under dagens seminarium var Thomas Tangerås, docent i nationalekonomi och chef för elmarknadsprogrammet inom Institutet för Näringslivsforskning .
Han berättade om EU:s pågående reformarbete för att lägga grunden till en mer stabil elmarknad. Syftet är att skapa en mer långsiktig och stabil elmarknad i hela EU och att harmonisera villkoren för dagens stödsystem.
Bland de saker som EU tittar närmare på är att hantera den väderberoende elproduktionen från vind- och solkraft, och även se över tillståndsprocesser för utbyggnaden av vindkraft, särskilt till havs.
Inom EU diskuteras även vilken roll olika stödsystem kan få för att öka produktionskapacitetet för el i framtiden. Bland annat lyfts möjlighet att få stöd för investeringar med målet att tillhandahålla viss kapacitet, samt likställa stödet mellan vind- och kärnkraft.
Sist lyfte han nödvändigheten av att ge bättre tillgång till elnätet, inte minst vid större industrisatsningar som de i norra Sverige.
Dagens seminarium lockade över 50 åhörare som också hade möjlighet att ställa fördjupande frågor till forskarna efter presentationerna.
– Seminarium som detta ger oss som riksdagsledamöter möjligheten att ta in fakta och information inför våra kommande beslut. Rifo gör det enklare för forskare och rikdsdagsledamöter att träffas, samtidigt som vi även behöver lyfta företagens roll för att förverkliga innovationer och framsteg, säger Helena Gellerman (L), styrelseledamot i Rifo.
– Det var mycket intressant att höra mer om den pågående elektrifieringen och det ökande behovet av el i framtiden. Det kommer att bli en verklig utmaning. Samtidigt som vi står inför utmaningen att klara varuförsörjningen i framtiden, säger Marie-Louise Hänel Sandström (M), styrelseledamot i Rifo.
Här hittar du mer information om Sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo).
KTH Energiplattformhar tillsammans med föreningen Vetenskap & Allmänhet gett ut boken ”Mot framtidens energi – den osynliga revolutionen bakom eluttaget”. I boken delar Sveriges ledande energiforskare sin syn på kända och mindre kända utmaningar och lösningar kring framtidens energi.
Här finns den att beställa i både tryckt och digitalt format.
Nyligen publicerades även antologin ”Handbook on Climate Change and Technology” som är en sammanställning av sociotekniska perspektiv på klimatförändringar från olika discipliner, inklusive både teknik och samhällsvetenskap.
Läs mer om lansering och innehåll här.
Text: Magnus Trogen Pahlén
Foto: Magnus Glans