Fortsatt fokus på att öka forskningens impact i samhället

– KTH Energiplattform har varit en viktig arena för att visa upp vår forskning och öppna fler vägar till nya samarbeten. Nu är mitt mål att utveckla det vi byggt upp de senaste 15 åren för att bli en ännu starkare röst på den politiska arenan genom att sätta fokus på teknikneutralitet och inkludering, säger Lina Bertling Tjernberg, som i april tillträdde rollen som ny vice skolchef  vid Skolan för elektroteknik och datavetenskap, EECS.

Hennes nya position är ett led i en utvärdering som gjorts av KTH:s forskningssatsningar . Utvärderingen har bland annat resulterat i att alla skolor utser vice skolchefer med ansvar för forskning och impact. Detta leder till att fokus på forskningens impact blir en del i ledningen för KTH  och därmed en direkt del i det strategiska ledarskapet säger Lina Bertling Tjernberg.

Närma sig beslutfattare och politiker

När Lina Bertling Tjernberg övertog rollen som föreståndare för plattformen i 2018 stärktes plattformens röst genom att närma sig beslutfattare och politiker, bland annat genom ett samarbete med Rifo, Sällskapet riksdagsledamöter och forskare.

Hon har ofta synts i samhällsdebatten, till exempel vid utmärkelsen till Årets kraftkvinna , och platsen på Dagens Industris Energilista . Men även som expert i tidningar och i tv-kanalernas nyhetsprogram .
– Ett viktigt mål med arbetet har varit att minska polariseringen där olika energislag ställts mot varandra i den pågående omställningen. Plattformens mål har varit att medverka till en större teknikneutralitet för att möta klimatutmaningarna, inte minst genom att ge plats för kärnkraftens roll i omställningen, säger hon.

Ett flertal konferenser och workshops har därför arrangerats inom ramen för plattformen, bland annat med fokus på fusion , kärnkraft , vind - och solenergi  samt koldioxidinfångning .
– Vi lyfte tidigt behovet av att vara teknikneutrala och inkludera såväl kärnkraft som vind-, sol- och vattenkraft i den framtida energimixen. Forskningen visar tydligt att samtliga energislag har sin roll att spela i utvecklingen, säger Lina Bertling Tjernberg.

Under de senaste åren har fokus även funnit på att knyta samman energiforskare och projekt inom KTH. Bland annat startades en uppsökande verksamhet där representanter från plattformen gjort regelbundna besök hos forskningsverksamheter och labb vid KTH:s skolor. Allt med målet att identifiera projekt och forskare för att kunna initiera fler forskningsprojekt och -ansökningar över skolgränserna.
– Våra skolbesök gjorde även att fler forskare fick kunskap om plattformen. När vi dessutom lanserade en såddfinansiering för att starta nya skolöverskridande projekt så resulterade det i många viktiga samarbeten, säger hon.

Tillsammans med föreningen Vetenskap och allmänhet producerade 2022 plattformen även en populärvetenskaplig antologi om energiområdet . Christophe Duwig, vice föreståndare, initierade projektet med målet att sprida kunskapen om den pågående omställningen av energisystemet.
– Mitt mål har varit att utveckla plattformen till en öppen och inkluderande arena för alla inom energiområdet - oavsett vilken sorts forskning och utveckling som du arbetar med. Hit har alla kunnat vända sig för att få stöd och nyttiga kontakter, säger Lina Bertling Tjernberg.

En historisk återblick

En solig eftermiddag i juni samlades alla tidigare föreståndare för KTH Energiplattform sedan starten: Lina Bertling Tjernberg, Olga Kordas och Ramon Wyss. Under ett böljande samtal som rymde både minnen och skratt lyftes såväl evenemang som projekt från åren med plattformen.

Tidigt motstånd

KTH:s forskningsplattformar grundades med målet att öka samverkan mellan KTH:s olika skolor genom att uppmuntra tvärvetenskapliga projekt som tog sig an stora samhälleliga utmaningar. Plattformarna blev en respons på den forskningsutvärdering, Research Assessment Exercise (RAE), som gjordes 2008 och som påtalade bristen av samverkan över skolgränser.

Ramon Wyss initierade samma år en bred kartläggning av energiforskningen inom KTH som visade att ett oväntat högt antal forskare kunde räknas till energiområdet. Det blev tydligt att forskningen hade både en stor bredd och ett djup inom ett flertal områden. Kartläggningen kom sedan att lägga grunden till KTH Energiplattform, berättar han.
– Till en början fanns det en del motstånd mot plattformarna då de befann sig utanför universitetets övriga linjeorganisation. I vår plattform löste vi det genom att bjuda in dekanerna att ta del av vårt arbete, vilket gav en större förståelse där vi även kunde dra nytta av deras kunskap och erfarenhet, säger Ramon Wyss, föreståndare för KTH Energiplattform 2009-2012.

Forskningskartläggningen användes även för att sprida ordet om KTH:s energiforskning nationellt och internationellt. Från start initierade KTH Energiplattform ett flertal större EU-ansökningar. Bland annat utgjorde plattformen den samverkansgrupp som koordinerade KTH:s medverkan i European Institute of Innovation and Technology (EIT).

Till enskilda ansökningar bidrog plattformen med viktig finansiering av konsultstöd och ledningsfunktioner vilket snabbt gav ett gott resultat där närmare 90 procent av ansökningarna också beviljades. Bland de mest framgångsrika var etableringen av ett centrum för energistudier för EU-kommissionens räkning, vilket skedde inom ramen för EU:s Joint Research Renter.

Plattformens internationella engagemang märktes även i form av en energiworkshop för doktorander i Kina, som senare utvecklades till doktorandskolan S EEEP Phd Summer School . En sommarskola som ger doktorander inom energiområdet en insikt i hur deras egen forskning kan bidra till att lösa utmaningarna i klimatomställningen, samtidigt som de får ett internationellt nätverk.

Samtidigt med sin uppgift som föreståndare hade Ramon Wyss också rollen som vicerektor för internationella projekt vid KTH.

En växande community

År 2012 lanserade plattformen evenemanget KTH Energy Dialogue  som en mötesplats för akademi, företag och myndigheter inom energisektorn.
– Energy Dialogue utvecklades till en fantastisk mötesplats. Här växte en community fram som verkligen knöt samman personer och projekt. Evenemanget blev snabbt en viktig arena för forskningen inom energiområdet, säger Olga Kordas, plattformens föreståndare mellan åren 2013-2017.

Under Olga Kordas ledning fortsatte plattformen sitt samverkansarbete, bland annat tillsammans med företag som Fortum, Scania, Ericsson och Stockholm Exergi. Dessutom involverades ett flertal kommuner och andra lärosäten och forskningscentrum i en diskussion om hur man kunde bidra till ytterligare mångvetenskapliga projekt inom energiområdet. I dessa diskussioner väcktes bland annat idén till Viable Cities: ett projekt för att bidra till utvecklingen av livskraftiga och klimatneutrala städer.

Projektet utvecklades så småningom med stöd från Vinnova, Energimyndigheten och Formas till ett av Sveriges 17 strategiska innovationsprogram. Syftet är att bidra till Sveriges internationella konkurrenskraft genom att utveckla hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar.
– Idén om att bidra till utvecklingen av smarta och hållbara städer väckte ett starkt engagemang och idag är Viable Cities ett de strategiska innovationsprogrammen med störst internationell påverkan. Men vi hade inte funnits utan KTH Energiplattform, säger Olga Kordas som sedan 2017 är programansvarig för Viable Cities.

År 2022 placerade tidningen Aktuell Hållbarhet Olga Kordas på plats 34 över landets hållbarhetsmäktigaste .

Avslutningsvis betonar alla tre vilken nytta och glädje plattformen har alla inblandade och berörda sedan 2009.
– Jag är tacksam för åren med KTH Energiplattform som varit fantastiska på så många sätt. Ett stort tack till min vice föreståndare Christophe Duwig. Tillsammans har vi fått uppleva så många positiva möten och projekt i arbetet med att bidra till att möta några av utmaningarna med den pågående omställningen av samhället, säger Lina Bertling Tjernberg.
– Nu ser jag fram emot att utveckla våra goda möjligheter vidare i arbetet med att stärka forskningens impact i samhället i min nya roll vid KTH och EECS skolan.