KTH Energiplattform fokuserar på att sprida kunskap som underlättar klimatomställningen
Vårterminen inleds med ett pärlband av evenemang arrangerade inom ramen för KTH Energiplattform. Redan i januari uppmärksammas en ny handbok för hur tekniska innovationer kan bidra till att hantera klimatomställningen.
Hej där, Lina Bertling Tjernberg, föreståndare för KTH Energiplattform. Ni inleder vårterminen 2024 med flera insatser för att underlätta klimatomställningen inom energiområdet. Berätta om det!
– Just nu leder vi KTH:s remissarbete kring regeringens förslag om nya energipolitiska mål inför den kommande energipolitiska inriktningspropositionen. Dessutom har jag blivit ombedd av EU att ge våra synpunkter på vilka investeringar som gjorts det senaste året i Sverige när det gäller att stärka vår elproduktion. Samtidigt är jag just nu på väg till ett möte på klimat- näringsdepartementet för att försöka stärka sätten vi kan bidra med mer kunskap och fortsätta våra energidialoger.
– När regeringen utsåg en nationell samordnare för utbyggnad av kärnkraft så var det ett steg för att hantera energiomställningen men vi behöver insatser inom fler områden för att lyckas. Samtidigt så behöver vi fler vägar och plattformar där forskare, politiker och tjänstemän kan mötas för att tillsammans hitta sätt att öka elproduktionen, elektrifieringen och nå klimatmålen.
Ett av de första evenemanget under vårterminen är ett boksläpp för att uppmärksamma den nya antologin ”Handbook on Climate Change and Technology.” Handboken har redan kallats för ”en guldgruva för praktiker och forskare inom området klimatförändringar och teknik”.
– Handboken är ett mycket bra exempel på hur vi forskare kan bidra med konkreta råd och kunskap i den grön omställning. Handboken samlar forskare från hela världen och flera med mig från KTH deltar med egna kapitel. Vi arrangerar evenemanget tillsammans med KTH Climate Action Center och det är öppet för alla att delta den 29 januari .
– Dagen efter, den 30 januari, arrangerar vi tillsammans med Kyoto University ett symposium med titeln ” Digital Revolution for a Sustainable Future ”. Här berättar forskare från Japan och KTH mer om den senaste kunskapen kring bland annat AI och smarta elnät, prognoser på efterfrågan av el, industriella konsekvenser av elektrifiering och automatisering samt cybersäkerhet.
Men det slutar inte här, under våren planerar plattformen ytterligare evenemang, visst?
– Absolut, vi kommer att samla energiforskare inriktade på vätgas från alla delar av KTH måndagen den 19:e februari, bland annat EU-projektet Bio-FlexGen , förstudien för Vinnova med fokus på Ovakos anläggning och forskningscentrumet PUSH , i ett seminarium tillsammans med Luleå Tekniska Universitet (LTU) och vätgascentret CH2ESS . Målet är att hitta fler sätt att arbeta sektorsövergripande och bidra till fler forskningsprojekt inom vätgas. Jag besökte Luleå under IVA:s Kungliga Teknikresa i höstas och imponerades av deras satsningar kring vätgas.
– Samtidigt planerar vi tillsammans med Sällskapet riksdagsledamöter och forskare, Rifo , en uppföljning på seminariet ”En betydande elektrifiering för klimatmålen” . Vi arrangerade det år 2021 som ett sätt att bidra till Sveriges nationella elektrifieringsstrategi och det var mycket uppskattat. Vårt nya seminarium ska gå av stapeln i mars och där hoppas vi bidra med vår kunskap på ett liknande sätt till deltagande riksdagsledamöter. Seminariet kommer att äga rum den 20 mars och vi hoppas kunna bidra med vår kunskap på liknande sätt som deltagande riksdagsledamöter.”
Text: Magnus Trogen Pahlén